Här om dagen pratade de i en riksradiokanal, om vad den värsta födelsedagspresent man kan få är…
Det värsta jag kan få är en födelsedagspresent, eller mer förtydligande att någon kommer ihåg min födelsedag.
När jag var riktigt liten så var det kul att fylla år, men vet inte när det vände att det gick över från ett nöje till en skräck…
Nu har jag kommit upp en bit i åldern så nu firar man bara vart femte år, som tur är men dessa vart femte är en pina för mig. Jag fyller år i början på året och sista månaden innan min födelsedag så får jag ångest, mår dåligt rent psykiskt och livet blir ett helvete. I år var det extra jobbigt då det var en jämn födelsedag. Jag kunde varken njuta av julen eller nyår då skräcken för min kommande bemärkelsedag var så stor.
Jag funderade på om jag kunde låna något gevär/hagelbössa utav någon för att skrämma eventuella födelsedagsgäster med. Inte att skjuta på dem men kanske ett skott upp mot himmelen…
Jag har accepterat ett grattis och ev någon gåva av mor och far och min lillebror, men sedan fick det vara nog.
Jag vill inte, vill inte, vill inte, bli påmind om att det är min stora dag…
I mycket god tid Innan jag fyllde 50, dvs strax efter jag efter jag fyllt 49 kontaktade jag huvudkontoret på jobbet att de fick på inga villkor på något sätt i vår personaltidning uppmärksamma min födelsedag. Jag gick och jobbade den dagen som om inget hade hänt och avstod samtidigt både betald ledighet och gåva från företaget.
Hade jag tagit en dags semester så hade det kanske avslöjats att jag kunde fylla år, så jag hade inget val.
Det var så skönt att slippa bli påmind. På alla internetsajter som det ev kunde komma upp att jag fyllde år och till råga på allt, att jag fyllde jämt, där flyttade jag fram min födelsedag med ett halvår. När min dag hade passerat med några månader så flyttade jag tillbaka alla dessa framflyttningar till min ordinarie dag.
Det var ett styvt jobb, men väl värt allt jobb, bara för att slippa bli påmind.
Jag har idag lärt mig att prata offentligt och vara i rampljuset, så det är inget problem, men min födelsedag vill jag helst av allt slippa.
När jag ni avskyr min egen födelsedag så till dem milda grad att jag tar sömnmedicin för att kunna sova innan, så är det också problem för mig att gratulera andra på deras dagar…
Inte minst av tanken, han gratulerade ju mig mig, så då måste jag gratulera honom 😦
Så kära vänner, glöm min födelsedag, det är den bästa present jag kan få…
Villa California 
Jag älskar att fylla år, undrar hur länge det håller i sig 🙂 Min gamle granne i Sverige sa en gång när hon fyllde år ”att alternativet skulle vara värre”. Hon accepterade alltså att fylla år eftersom alternativet skulle, enligt henne vara tråkigare, att inte leva. Krasst men sant.
GillaGillad av 1 person
Tyvärr känner jag nog mer att hade inte mina vänner och andra accepterat min önskan om att inte bli ihågkommen, så hade nog det andra alternativet varit ett reellt alternativ. 😉
GillaGilla
Jag har turen att fylla år när alla är på semester och bortresta. Var mindre kul när man var liten, men skönt därefter. Jag firar inte ens jämna födelsedagar om det går att undvika. Gratulationerna på FB räcker gott.
GillaGillad av 1 person
Tack för dina ord!
Jag trodde jag var ensam med dessa tankar och denna skräck inför födelsedagen, men känner mig idag tryggare med att jag inte är ensam.
Kram!
GillaGilla
Jag gillar också att betrakta min födelsedag som vilken dag som helst. Jag har lyckats dressera mina närmaste att acceptera detta. Det är skönt!
GillaGillad av 1 person
Oh tack Christina, att jag inte är ensam…
Födelsedagen är en fruktansvärd pina, men de flesta accepterar detta i dag och låter mig vara i fred och jag njuuuuter av friden.
GillaGillad av 1 person
Grattis i efterskott, haha! Jag själv tycker det är såå trevligt att bli ihågkommen. Tyvärr så firas inte födelsedagar här i Grekland speciellt mycket, annat för barn. Ingen har en aning om ålder…jag vet absolut inte hur gammal svärmor är t ex. Dessutom säger hon att makens födelsedag i hans leg inte stämmer, det är bara det att de registrerade födseln några dagar försent…Tänk om alla som grattade mig på fb istället kom hem till mig med 1 varsin tulpan, vad trevligt det skulle ha varit.
GillaGillad av 1 person
Vi hade en gammal dam här i närheten som gick bort för några år sedan när hon var 98. Hon var en av de få vi niade eller sade tant till. Aldrig att ”du” förekom.
Födelsedagen var inget hon firade men namnsdagen var det storbak med sju sorters kakor och tårta.
GillaGilla
Jag blev lite rädd, jag grattade dig på fb när det var din namsdag. Skönt att höra att du inte tog dig illa vid.
GillaGilla
Jag ska ge dig en present nu. Jag lovar och svär att aldrig gratulera dig. ❤ Du behöver inte tänka på att gratta mig heller. Man ska aldrig tvinga sig till något för att omgivningen gör si eller så. Gå din egen väg och må bra.
GillaGillad av 1 person
Förstår inte vara min födelsedag är en sådan förbannad pina…
GillaGilla
Jag höll tyst – och hade dig i minnet ❤ Och du behöver bara gratta mig på namnsdagen 😀
GillaGillad av 1 person
Har fått massor av SMS på namnsdagen och det är inget problem 🙂
GillaGilla