Etikett: Trygghet

Frågeställningar i vård/omsorg #blogg100 #juridik #etik

Den Av villacaliforniai Vård & OmsorgLämna en kommentar

ID-10013140

Under min två års långa kamp om ”mors bästa” så har jag hamnat i olika frågeställningar om vad som är rätt och fel.
Jag har också många gånger fått frågor från andra anhöriga som har suttit i liknande situationer som vi, där de ansett att ansvariga behandlar och beslutar mot vad de anser är bäst för deras närstående. Det viktiga är den behövande och dennes situation och dennes önskemål och ingen annans.

Det finns ju lagar som styr hur saker skall hanteras men även etiska infallsvinklar.

Jag har här nedan ett stort antal frågeställningar som kan vara bra att fundera på hur de skall hanteras.
Tänk då ur den ”behövandes” situation om vad som är rätt eller fel.

Socialstyrelsen har gjort tips hur dessa frågeställningar skall försöka lösas och på vilken nivå det skall ske…
Fundera gärna på varje frågeställning och vad du anser är rätt eller fel innan du går vidare till Socialstyrelsens sida och läser hur det tolkar frågeställningen…

Länk till Socialstyrelsen.

Agera vid misstanke om att någon kör bil onykter?

Använda sociala medier för behandlingssamtal?

Avstå när det är svårt att få ett godkännande om att berika maten?

Avsäga sig uppdraget som personligt ombud för att inte medverka till handlingar som man är emot?

Berätta för anhöriga om kärleksrelation på äldreboende?

Bör den före detta kontaktpersonen berätta för sin arbetsgivare om sin relation med en tidigare klient?

Bör verksamhetschef sätta gränser för enskildas umgänge med anhöriga?

Ekonomiska problem på grund av skönhetsoperation?

Får den personliga assistenten underlätta sexköp?

Får man bestämma om kvinnliga och manliga sysslor i sitt hem?

Får man filma personer med demenssjukdom för att skicka till deras anhöriga?

Får man gå in till en boende utan lov när det finns stark oro?

Får man gå klädd som man vill? (slöja, niqab)

Får man kameraövervaka tvångsomhändertagna och anställda?

Får man sälja sex i sin LSS-bostad?

Får personal i gruppbostad rensa i en omsorgstagares tillhörigheter?

För frisk för särskilt boende?

Föra vidare klients information om psykiatriker?

Ge ekonomiskt bistånd till kvinna som fördröjt självförsörjande?

Handla och portionera ut alkohol till enskilda?

Hur agera vid sex på särskilt boende?

Hur får man en duschvägrare att tvätta sig?

Hur ge god vård till man med destruktivt alkoholmissbruk?

Hur ge hemtjänst till person som lever i sanitär olägenhet?

Hur gör man när en person kräver hjälp men inte vill ta emot den?

Hur gör man när sekretesskrav och anmälningsskyldighet säger emot varandra?

Hur hantera mamma som ska flytta hem men skrämmer dotter?

Hur hantera man med personlig assistans som skapar kränkande miljö för assistenterna?

Hur hantera man som saknar sjukdomsinsikt?

Hur hantera när person kräver hjälp men inte vill ta emot den?

Hur hanterar man en aggressiv man med stor aptit och diabetes?

Hur kan chefen säkra personalens arbetsmiljö när boende vägrar ha hjälpmedel i sitt hem?

Hur kan personal i gruppbostad hjälpa och skydda utan att kränka?

Hur kan personalen på LSS-boendet hjälpa Lena med övervikten?

Hur ska enhetschefen hantera ledsagare som ägnar sig åt annat under arbetstid?

Hur ska personal ge vård som går emot egna värderingar?

Hur ska personalen hantera att anhöriga klagar oavsett hur bra vård och omsorg den boende får?

Hur skapar man ett drägligt liv?

Hur stort är brukares medbestämmande vad gäller personliga assistenter?

Hur undvika att lämna ut den enskilde i onödan när förvaltningar delar dokumentationssystem?

Hur väger man in ett avtjänat sexualbrott i biståndsbedömning?

Inflytande för person som har LSS-insatser?

Informera förskoleföräldrar om personals brottsliga förflutna?

Kan anhöriga kräva att personalen i gruppbostaden undanhåller information från omsorgstagaren?

Kan behandlingshemmets personal neka socialsekreterare att ta del av information om en boende?

Kan boende vägra socialnämnden att ta del av utredning?

Kan kurator ta emot en 14-årig flicka utan hennes föräldrar?

Kan man avstå från att informera patient av religiösa skäl?

Kan man besluta om fortsatt boendestöd mot den enskildes vilja?

Kan man beviljas ledsagare som sällskap, av kulturella skäl?

Kan man få assistans när man ska åka och avsluta sitt liv utomlands?

Kan man låsa in en högljudd och utåtagerande boende?

Kan man tillåta öldrickande på gruppbostad?

Kan personal bestämma att omsorgstagare får avstå från sin medicin?

Kan personal på dagverksamhet förbjuda farliga föremål?

Kan personalen besluta om rökavvänjning?

Kan personlig assistent hjälpa person med funktionsnedsättning att onanera?

Kan placerade barn kräva att personal håller tyst?

Kan ungdomar avstå arbete av religiösa skäl?

Kan vakande personal surfa på arbetstid?

Köpa nya möbler och styla åt enskild som inte kan välja?

Låta boende gå fritt med risken att hon ramlar och skadas?

Misstanke om dolda och möjligen illegala tillgångar

När informera utvecklingsstörd blivande mamma om att barnet ska omhändertas?

Personal tycker inte att god man sköter sitt uppdrag

Polisanmäla släktingar vid misstanke om förskingring?

Ska arbetsledaren lyssna på den enskilde eller personalen?

Ska barnets pappa informeras om att mamman är döende, mot mammans vilja?

Ska beteende som uppkommer på grund av demenssjukdom anses naturligt?

Ska chef informera personal vid andra enheter om att en brukare bär på hepatit B?

Ska ett personligt ombud bryta mot sekretessen för att motverka rykte?

Ska ett personligt ombud informera kommunen om klientens faktiska förhållanden?

Ska handläggare påtala misstanke om funktionsnedsättning?

Ska hemtjänsten köpa hem större mängder alkohol till person med missbruk?

Ska kurator anmäla oro för en ungdom till socialtjänsten mot föräldrarnas vilja?

Ska kuratorn klaga på personlig assistans mot den anhöriges vilja?

Ska laddade citat återges i primärdokumentation om barn?

Kan personal bytas ut på grund av patientens rädsla?

Ska personal göra en lex Sarah-anmälan mot den berörda omsorgstagarens vilja?

Ska personal hjälpa man att dricka sig full?

Ska personal i demensboende motverka otrohet mellan boende?

Ska personal i gruppboende begränsa bekantskaper som anhöriga är emot?

Ska personal på gruppboende agera vid tvångsbeteende?

Ska personal sköta enskildas Facebook-konton?

Ska personligt ombud anmäla bedrägeri?

Ska socialnämnden fatta ett biståndsbeslut utan ansökan eller samtycke?

Ska socialsekreterare på önskemål sluta diskutera ett fall i arbetsgruppen?

Ska socialsekreterare utfärda osant intyg?

Ska socialsekreteraren polisanmäla misshandel?

Ska utvecklingsstörda Ante få gå själv till och från sitt arbete?

Ska äldre kvinna få hjälp av manlig personal mot sin vilja?

Uppmana anställda att köpa alkohol till boende?

Utvecklingsstörd snattare som ännu inte avslöjats

Varna om klients dåliga psykiska skick?

Vem ansvarar för utvecklingsstörda Niklas som bollas mellan myndigheter?

Vem har sista ordet om vårdbehov?

Vem ska bli far?

Vilka krav kan man ställa på hygien och uppträdande i matsalen på servicehus?

Väger dotters eller makens åsikt tyngst i handläggaren?

Är behandlingshem skydliga att dela sin dokumentation med socialnämnd och anhöriga?

När det integritetskränkande att använda alkomätare på särskilt boende?

Är det lämpligt att använda Facebook i socialtjänstens handläggning?

Är det normalt och tillåtet för hemtjänsten att sexuellt tillfredsställa en vårdtagare?

Är det okej att ha dyra vanor på institution?

Är promenader anhörigas eller hemtjänstens ansvar?

Livet är underbart #blogg100 #kärlek #love

Den Av villacaliforniai Anhörig, Äldreomsorg, Tankar1 kommentar

kärleksyrsel

God morgon!

Klockan än nu sex på morgonen och jag sitter i lugn och ro framför datorskärmen. Utanför fönstret ser jag hur dagen vaknar till liv och livet känns underbart. Taxin har precis hämtat bror som nu är på väg till jobbet i grannkommunen, och mor ligger fortfarande och sussar i sin bädd…

Fredag och det är sista arbetsdagen och helgen stundar…

Vad skall vi hitta på dessa två lediga dagar?
Vi behöver alla komma ut och bort från dessa väggar för att se livet från en annan synvinkel…

Jag tänker på hur framför allt jag har blivit mobbad av viss hemtjänstpersonal och dess chefer men också hur andra försöker få mig att inse att jag inte klarar detta… Varför skulle jag inte?

Jag är uppvuxen med en utvecklingsstörd bror och jag känner honom och att ha en mor med en demenssjukdom är inte så farligt trots allt. Man pratar ofta att demens är de anhörigas sjukdom och det förstår jag och jag har också ibland haft mina tankar gör jag rätt…

Som äldsta son har jag varit den som fått ta det stora ansvaret. Under fars sista år, med sitt multihandikapp, var det jag som stöttade far, mor och bror. Nu är mor sjuklig och behöver mitt stöd och jag finns här…

Varför skall jag vara den som skall rätta in mig i ledet och inse att jag inte klarar detta?
Olyckskorpar flaxar, det fungerar inte i längden. Just det, det fungerar inte i längden med en massa olyckskorpar som flaxar runt mitt huvud. Visst är det jobbigt att se sjukdomen utvecklas på mor och det är inte mindre jobbigt att se brors utveckling i detta, men det jobbigaste är inte detta utan dessa olyckskorpar. Var är geväret???

Jag trivs i denna situation som är, och vill absolut inte byta bort detta liv mot något annat.

Varför skall jag behöva acceptera att ”sätt en spruta i ändan på henne, så vet hon inget”…
Är det så vi skall göra med våra gamla demenssjuka? Denna tanke skrämmer mig, var finns medmänskligheten?

Det har nu ljusnat ännu mera utanför fönstret. Bredvid mina fötter i hundbädden ligger två katter.
Ute på gräsmattan går vovven och nosar sig fram och ”läser morgontidningen” och funderar på vad som hänt i natt.

Tar mig en slurk på kaffet jag har bredvid mig och funderar….
Vad vore livet värt utan kärlek och omtanke?
Min kärlek till mor och bror har vuxit sig starkare under denna tid av kamp som jag drivit mot region och kommun. Man har under denna tid lärt sig att vara oerhört flexibel…

Kollar in väderprognosen och den säger, ha roligt på lördag och städa på söndag…

Nu vet jag vad vi skall göra i helgen… Vi skall ha roligt och njuta av att vi har varandra….

Missad värdegrund i omsorgen! #blogg100

Den Av villacaliforniai Anhörig, Äldreomsorg4 kommentarer

ID-10090006

För några år sedan då jag bråkade som mest  med vår vårdcentrals, så lärde jag mig ordet TILLIT…
Läs ordet, smaka på ordet, känn på det, läs det igen och även baklänges..
TILLIT blir samma vilket håll man än läser det åt och de symboliserar värdet i ordet.
Skall TILLIT fungera så måste det finnas åt båda håll mellan båda parter….

I dag känner jag ingen TILLIT till hemvården här hos oss då många arbetar efter egna ideer utan att ta någon som helst hänsyn till mor eller vi övriga familjemedlemmar.

Hur mycket skall en äldre människa och deras anhöriga tåla?

Ni i Trollhättan talar så fint om värdegrund för brukare och stöd till anhöriga men ändå motarbetar ni det.  Trots att ni fått skriftlig info om att brukaren blivit missvårdad och att aktuell genomförandeplan finns, så struntar personal i det. Personal kommer hit med föresatsen ”lika bra att får det undanstökat, hen lugnar sig ändå”. Det sprids illvilliga rykten utan verklig förankring. Ni påstår att vi anhöriga fuskar med mediciner, som är journalfört att de inte fungerar. Att sedan chef ringer och säger detta utan att kontrollera fakta innan är katastrof! Att brukaren i dag är rädd och gråter efter era besök, bryr ni er om det?

Hur skall vi kunna lita på er omsorg och personal igen?? I dag mår vi fruktansvärt illa av denna behandling och ohörsamhet och har tidvis tvingats till sjukskrivning pga psykisk ohälsa… Var är den personcentrerade omsorgen som det talas om, vad är individerna värda?

Så här säger min kommun om sin servicedeklaration:

Detta kan du förvänta dig av oss

  • Stöd och hjälp ges enligt biståndsbeslut och utformas tillsammans med dig utefter dina behov. Du kan påverka hur och när service och omsorg ges, att du är delaktig är viktigt för oss. Du får en personligt utformad plan som visar hur stöd och hjälp ges hos dig.
  • Din rätt till privatliv respekteras.
  • Personalen respekterar att de arbetar i ditt hem.
  • Du får en kontaktman i arbetsgruppen som du kan vända dig till med frågor och önskemål. Vi tillgodoser behov av två-språkig kontaktman så långt som möjligt. Du har möjlighet att byta kontaktman om du så önskar.
  • Du bemöts med respekt och personalen är lyhörd för dina behov och önskemål.
  • Vårt mål är att personal har den kompetens som behövs.
  • Vi är medvetna om vikten av att du får vara så aktiv och delaktig som möjligt.
  • All personal arbetar med ett stödjande och motiverande arbetssätt som innebär att du kan bibehålla eller förbättra dina funktioner.
  • Vid behov av varaktig hälso- och sjukvård finns tillgång till sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast.
  • Vi strävar efter en hög personalkontinuitet om det är viktigt för dig.
  • Vi strävar efter att komma på avtalad tid och informerar dig om eventuella förändringar.
  • All personal bär synlig legitimation.
  • All personal har tystnadsplikt.
  • Du har möjlighet att delta i en träffpunkt eller efter bistånds-beslut dagverksamhet.
  • Vi samverkar med anhöriga om du så önskar.
  • Vi erbjuder stöd till anhöriga.

Detta förväntar vi oss av dig

  • Att du gör det du själv kan utifrån dina förutsättningar.
  • Du meddelar oss ifall du inte är hemma eller har annat förhinder.
  • Du talar om dina önskemål och om du är missnöjd med något.
  • Du medverkar då förändringar behöver göras i ditt hem. Detta för att vi ska kunna ge dig stöd och hjälp på ett säkert sätt.

När livet återvänder

Den Av villacaliforniai Anhörig, Äldreomsorg1 kommentar

ID-10033345

 

Som många av er redan vet, så tog vi för några veckor sedan beslutet att avstå den hemtjänst vi är beviljade. Det är inte på något sätt uppsagd, utan vi avstår för tillfället.

Jag sköter mor idag helt själv, ev lite hjälp av bror, men det mesta ordnar jag och mor gemensamt.
Jag har ju tidvis tagit hand om mor tidigare, många gånger då mor har velat gå på toaletten och ingen hemtjänst varit i närheten. Skillnaden i dag är att hemtjänsten inte kommer hit alls.

Jag var de första dagarna rädd att helt bli utan denna hjälp då det på något sätt varit en ”bakjour” för mig. Jag vill mycket starkt betona att jag älskar majoriteten av personalen även om undantag finns.

Tidvis under senaste året har jag mått dåligt av att se vad som händer, att mor mår så dåligt av hemtjänstens hjälp. Jag har liksom många andra trott att det var en del av den sjukdom, som mor troligen har, dvs demens. De sista månaderna under våren har varit för djävliga, rent ut sagt, och mina tankar har varit av det mörkare slaget.

Men jag ser också efter att läst journalerna, som jag fick ta hjälp av primärvårdschefen för att få tillgång till, trots att mor själv skrivit under, att medicner kan ha satts in under perioder med urinvägsinfektion. Jag är inte medicinsk kunnig men jag har sett hur äldre personer kan reagera på urinvägsinfektioner och bli helt förbytta i sitt temprament mm

De olika onödiga medicner är borta även om det har orsakat mycket kamp och tagit mycket kraft från mig.

Nu efter drygt två veckors frånvaro av hemtjänsten ser jag att mor är mycket lugnare och tryggar. Hon får ingen panik när jag försvinner ur hennes åsyn utan kan lugnt vara kvar och vänta på mig. Den tiden förlängs också för var dag. Jag blir friare och lugnare.

Heller ingen panik när mor vaknar och hon inte ser eller hör mig. Hon ropar lugnt efter mig och svarar jag inte eller inte kommer händer det att hon istället somnar om.

De tillfällen hemtjänsten har varit här på besök och lagt mor på kvällen har jag fått gå och lägga mig också, för att mor skulle känna sig trygg. NU kan jag lägga mor ge henne godnattpuss på munnen och ett par kramar och säger att jag går ut och sätter mig på altanen en stund.
Mor somnar som ett litet barn, tryggt och säkert….

Den tid det tar för mig för mors omsorg, har jag fått igen i kvalitetstid för mig själv.
Den trygghet jag trodde hemtjänstens omsorg gav mig, har förbytts i en trygghet att inte ha de här.

Livet återvänder till oss alla och bara en sådan sak som att tvätta golv som var ett helt företag tidigare har förbytts i en glädje.
Nu när jag ser tillbaka på tiden innan vi stoppade hemtjänsten, så undrar jag var för jag inte gjorde det tidigare. Jag ser nu också att de reaktioner jag hade är mycket likt det jag hade när jag själv fick panikångest för drygt 20 år sedan. Detta har jag förstått nu efter att vi avstår hemtjänsten.

Som läget ser ut idag, så har vi inga planer på att koppla in någon omsorg igen förrän i augusti efter att brors semester är slut. Han behöver också se sin mor lugn och lycklig och kunna få njuta av sin mor i detta. Jag och mor och bror ser fram emot en sommarsemester där vi är trygga med varandra och vi kan åka på dagsturer och njuta av en sommar i kärlekens tecken, där vi kan visa varandra respekt och tillit.

Detta behöver hela familjen…
Hemvården får sin chans att försöka ena sina grupperingar, vilket kan ta tid, enligt mitt anhörigstöd.
Nu får de lugn och ro, och vi får välbehövlig vila och chans att leva ett rikt familjeliv.

Låt oss nu få göra det utan inblandning av en massa utomstående som vill arbeta efter sitt eget huvud. Jag tänker inte tillåta att någon utomstående förstör det paradis vi nu lever i.

Tack och lov att man vågar gå emot strömmen, och tro på sig själv, tro på mor och bror.

Jag vill tacka för den erfarenhet livet gett mig men jag vill inte ha det HELVETET tillbaka som vi tvingats leva i….

 

Image courtesy of photostock at FreeDigitalPhotos.net

Vår havererade omsorg

Den Av villacaliforniai Anhörig, Äldreomsorg1 kommentar

ID-10025817

Tänk, jag trodde att den oro, ångest som mor visade på boendet/hemvårdsbesök var helt och hållet demensens fel.

I dag när vi avstår omsorgen växer en annan människa fram, en mor som njuter av hjälp i duschen, som vill kramas. Med kärleksfullt prat, så behöver det inte tvingas fram några åtgärder utan mor klarar det.

Varför inte ta vara på de funktioner som mor (och andra) trots allt har kvar.
Genom att bara använda rullstolen vid transporter och sedan använda vanliga stolar minskar påfrestningen på ryggen och vi kan hålla alvedonbehandlingen på rätt nivå.

Att mor idag inte kan gå, skyller jag helt och hållet på vårdcentralen/boendet. I det fallet kan vi inte göra så mycket, men vi behöver inte göra saker värre inför morgondagen.

Att slippa höra den oro mor visar för hemtjänsten, ger mig krafter och ork tillbaka.
Att mor kan vara med och hjälpa till och vara del i vardagen ger så mycket energi till mig, stället för att se mor fastkilad i rullstolen under ett bord med en uppslagen tidning och en halv kopp kallt kaffe framför sig.

Jag är glad att jag har möjligheten att ta hand om mor, vilket kanske inte alla har. Jag är glad att jag har mod och ork att driva detta och min förhoppning är att fler skall triggas till att åtminstonde ifrågasätta omsorgen, så inte fler blir lidande av alla fel som förekommer.

Så länge inte vi anhöriga protesterar, så länge kommer vård/omsorg att försöka dölja detta, för att visa sina ”fina” siffror på god omvårdnad.

Tyvärr har jag tappat mycket i förtroende för vården. Inget förtroende för boendet har jag kvar. Jag pratade tidigare med mitt anhörigstöd om viss personals ageranden och uttalanden och att jag skall väga den ”bra” personalen mot den dåliga personalen och överväger den bra, så skall jag vara glad. Detta har jag gjort en längre tid. Men nu är det stopp!!!! Jag har ingen möjlighet att välja vilka som får komma hit, förutom att stoppa enskild personal.

Nu kör vi helt utan omsorg, en av mors väninnor har lovat att ställa upp om jag behöver avlastning och jag har även personal i kyrkan som vill hjälp.

 

Image courtesy of Sujin Jetkasettakorn at FreeDigitalPhotos.net

Piller istället för god vård och omsorg

Den Av villacaliforniai Anhörig, ÄldreomsorgLämna en kommentar

ID-100132917

Vi är nu inne i en kris igen med omsorgen.
Alla problem med mor började med när vi tog in omsorgen med hemvård mm.
När hemsjukvården kom in e

scalerade allt.

Mor var orolig när hemvården kom och ropade efter mig, det försöktes lösas med piller, lugnande i olika slag.
Dagpiller, nattpiller och vid behovspiller.
Till slut på bara några månader så kom det tnga artelleriet in, Mor blev förgiftad, och ännu mindre vetande än hon skull behöva vara.
Vad visste jag om medicin, jag litade på vården och omsorgen att de visste vad de gjorde och hade erfarenhet.

I dag är jag mycket klokare och förstår att rubriker som ibland dyker upp att piller används istället för att ge god omvårdnad är sann.

Visst god omvårdnad kostar pengar och piller är billiga. Lagarna som styr en människas behov är också ramlagar som säger att en människa skall ha skälig levandsstandard.

Jag personligen är övertygad om hennes demenssjukdom men den är inte värre än att hon förstår vad som händer.
Mor vill gärna känna närhet och vill kramas och ge en puss och ofta viskar hon i mitt öra ”jag älskar dig” och ”tack för att du tar hand om mig”.

I höstas när läkaren och SSK gjorde hembesök efter att mor blivit pigg igen, efter senaste förgiftningen så gjorde han bedömningen att det är verksamhetscheefen för hemvården som får ta ansvaret för att personalen känner sig trygg och säker, då problemet är där. Det är inga piller som skall till utan det handlar om god och säker omvårdnad.

Verksamhetschfen hara anklagat mig för att missköta mors mediciner detta efter att personalen sagt sina påpekanden.
Hon måste tänka på personalen, är hennes syn på saken.
Men personalen måste ju kunna må bättre om de får den tid som behövs för att ge rätt vård och omsorg.
Det är insatserna som är beviljade och INTE tid och insatserna är är standardiserade vilket innebär att det är så långt ifrån personcentrerad det kan komma.

Jag ser ju en annan bild än vad vårdpersonalen ser.
Jag ser en lugn och harmonisk mor som vill bo med sina pojkar, hon vill vara aktiv och följa med.
Hon vill till affären och handla, hon vill följa med på hundpromenader hon v ill hjälpa till med matlagning och städning mm.
HOn vill vara aktiv efter det förutsättningarna som behövs.Hon blir orolig när hemvårdspesonalen är här och ibland sitter den oron med i flera timmar och jag skall trösta och värma henne.

Hemvårdspersonalen ser oftast en person som verbalt anklagar dem för olika saker och protesterar ibland vägrar att göra som de vill på sina 30-40 minuter de har tillgodo för omvårdnaden. Frisören var här och mor somnade i stolen, mor njöt av fotvårdsspecialistens omsorg. Hon njuter vid träningen när sjukgymnasten är här och vill aktivt träna för att bli bättre.

Hon säger till mig och sjykgymasten att hemvårsper

sonalen inte lyssnar….
De bryr sig inte om vad hon känner och jag sitter som en åsna och vet inte vem jag skall tro på.

Chefen försöker övertala mig att mor behöver in på ett hem, dit hon inte vill och även vi barn i dagsläget inte vill att hon hamnar.
Alternativet för mor är och så drar hon med en låtsaskniv över halsen. Ibland förtydligas detta med att verbalt säga ”jag vill dö”.

Framför mig ser jag en dam från förra året där jag får hjälpa till med toabesök, promenader och aktivering i stället för att sitta fastlåst i rullstolen under bordet med en uppslagen tidning och en halv kopp kallt kaffe framför sig.

En aktiv social människa som vill prata och umgås, även om man kanske säger fel saker ibland, blir till en fånge i en isoleringscell.

Ingen brydde sig vare sig om vad jag sade eller påpekade.

Isoleringscell är det vad som kallas skälig omvårdnad och levnadsvillko

r????

Både jag och bror besökte mor så gott som dagligen och fick ofta höra att vi behöver inte komma dit och mata henne, de ser till att mor får i sig den mat hon behöver.
Vi gick inte dit för att mata mor, vi gick dit av kärlek för att njuta av mors ömhet och kärlek. Vi gick dit för vi älskade mor och vi ville njuta av den person som för många år sedan födde oss och uppfostrade och lärde oss leva livet.

Varför skall mors ”tvingas” till ett hem som varken hon eller vi vill, ett hem som vill ge henne medicin (drogas?) henne för att kunna arbeta och ge henne omvårdnad.
Jag är medveten om att mor kommer att bli sämre och kräva mer omsorg, men då måste det vara efter mors behov av bästa vård och inte politiker som försöker att spara in ytterligare kronor och dra in på vård omsorg.

Är det bara jag och bror som vill se mor ha livskvalitet även som dement, är vi så unika i vårt land?

Image courtesy of Feelart at FreeDigitalPhotos.net

Friden infinner sig…

Den Av villacaliforniai OkategoriseradeLämna en kommentar

DSC_0020

Vi har nu varit utan hjälp från omsorgen sedan i fredags eftermiddag.
Det känns så otroligt skönt och fridfullt i hemmet, mor mår bra, bror mår bra och jag känner att krafterna återvänder…

Mor har mått dåligt när viss del av personalen varit här och då kallat dessa av personalen mindre smickarande namn mm.

Bror som är utvecklingsstörd har haft mycket svårt att hantera detta med sina känslor mm.
Han förstår inte allt, har svårt att hantera sina känslor och ännu mindre kunna ge uttryck för dessa.

Säkert tillhör detta en del av sjukdomen men samtidigt ser jag att mor njuter av frisörsbesök, fotvårdsbesök och hon älskar att träna med sjukgymnasten.

Hon känner sig trygg i min närvaro men ger också sjukgymnasten en stor möjlighet att arbeta med henne.

Vi arbetar med tre moment i gymnastiken.
1. Lyfta på höfterna för att sträcka musklerna i ljumskarna
2. Cyckla för att få rörligheten i benen
3. ställa sig upp vid Turner för att öka rörligheten

Jag är md vid höftlyftet och håller mor på fötterna för att ge trygghet. Därtill är jag med vid montering av cykeln och sist vid Turner. Allt detta för att ge mor tryggheten tillbaka.

Men frågan är varför det hela tiden är problem när omsorgen är här…

En sak tror jag vi har hittat och det är bristen på tid.
En annan sak som vi tror är att det är tre olika grupperingar inom gruppen som vill arbeta med mor på olika sätt…

Men varför har vi ingen hemvård just nu då???

Det finns tre skäl till det..

1. I tisdags på mötet ville jag prova under helgen för att se hur mor och bror mådde när vi var utan hemvård. Mor mådde bra och var lite lugnare, men även bror var lugnare och drog sig inte unda lika mycket. Han var med på noterna att testa det hela mendan jag var mer osäker på min situation hur jag skulle orka. så jag sade av mig besök för besök.

2. I torsdags kväll var det en som uttryckte sig väldigt märkligt från hemvårdpersonalen.
”Det är lika bra att få det överstökat, hon lugnar sig ändå efter en stund.” Detta fick mig att gå i taket och jag anser att det är mot alla genomförandeplaner och all vetenskap som finns att tillgå gällande arbete med en demenssjuk person.

3. Förra veckan hittade vi två löss på valpen. För att ingen skall bära med sig dessa till andra vårdtagare eller hem till sina djur och ev föra ”smittan” vidare.

Så helgen utan hemvård var planerad.
Torsdagens uttalande gjorde mig så rosenrasande att jag redan då hade lust att avsluta all kontakt med omsorgen. Men jag vet också att man inte skall ta beslut i ett sådant uppretat läge, så valde jag att sova på saken och tänkte vi provar helgen.

Helgen gick som en dans och jag valde då att säga upp morgonbesöket för att se om helgen hade gjort någon nytta inför gymastiken.

När jag nu fick reda på att personalen behöver åka och byta kläder och duscha efter besöket här så var beslutet inte svårt att ta.

Naturligtvis så har jag alla möjligheter att begära att de kommer igen och skulle något hända så finns alltid möjligheten att larma.

hemvårdens trygghet finns i bakgrunden men samtidigt får jag chansen att testa hur mor reagerar. Nu skall vai strax ta duchen som hemvården skulle gjort idag senare i eftermiddag har vi besök på djurkliniken för valpens sprutor och då har vi möjlighet att se om den har några löss kvar efter badningana och Fronline.

Mer jobb och ansvar för mig men samtidigt mycket lugnare.

Friden infinner sig…

Det ringer, det ringer

Den Av villacaliforniai TeknikLämna en kommentar

ID-10038988

Telefonen ringer men just detta samtal är det en tyst ringsignal.

Den som ringer är en troligen en telefonförsäljare och med hjälp av en app i min mobiltelefon så stoppas detta samtal och telefonen förblir tyst.

 

Själv är jag så le på alla dessa telefonsamtal från försäljare som försöker sälja olika varor och tjänster till mig.

För några år sedan sade jag upp mitt fasta telefonabonnemang men jag flyttade mitt fasta nummer till mobilen, så jag nås numera på två telefonnummer på denna.
Det ena är mitt ordinarie mobiltelefonnummer och det andra är mitt fasta telefonnummer.

Jag vet aldrig vilket telefonnummer någon ringer på men jag får en massa försäljarsamtal.
Man får ringa på mitt fasta telefonnummer och försöka sälja under förutsättning att jag INTE är med i NIX registret medan det INTE är tillåtet på mobilen.

För mig ringer de på mobilen vilket inte är tillåtet medan de de troligen ringer på mitt fasta telefonnummer vilket är tillåtet. Med andra ord så ringer min mobil en massa gånger från försäljare. Jag har nu skaffat en app för att slippa bi trackasserad från försäljare.

Hade jag vetat dessa lagar från början så hade jag nog tagit ett annat beslut att INTE flytta mitt fasta nummer till mobilen.

Nej, sluta med dessa samtal och stör oss inte i vårt privatliv.

Stoppa oseriösa försäljare
Så hindrar du telefonförsäljaren


Image courtesy of photostock at FreeDigitalPhotos.net

Robothjälp för äldre

Den Av villacaliforniai Äldreomsorg, Trygghet och frihetLämna en kommentar

robotforaldre5

 

Sitter och läser en artikel i gp om robothjälp för äldre.

Själv är jag mycket för teknik i omsorgen av äldre och handikappade. Men tekniken skall vara ett hjälpmedel för att kunna ge omvårdnad av människor och inte av mekaniska människoliknande produkter.

Naturligtvis skall dessa produkter finnas för de som vill ha det, men då som tillval.

Min åsikt är att vård och omsorg skall ges av människor till människor. Därtill så kan tekniken användas för att påkalla uppmärksamhet när så nöden kräver. Jag har inget emot att ha teknik som övervakar och bearbetar data men dessa data skall stanna hos den person som har övervakningen. Däremot skall tekniken larma och ge besked när något inte är som det skall vara.

Skulle personen försvinna från sin säng nattetid när den inte skall göra det, då är det ok. Skulle dörrar öppnas under fel tider så är det också ok att larma. Skulle personen ramla och kanske skada sig då är det viktigt att hjälp kommer snarast. Men så långe som allt är inom normala ramar så skall denna information inte lämna den personens hem.

 

Mycket av den bevakning som sker i den behövande bostad kan skötas med hjälp av tekniska lösningar så att man så lite som möjligt blir påmind om att bevakning sker. Utan livet skall påverkas så lite som möjligt utan nya rutiner.

Påminnelse om att ta sin medicin kan ske med hjälp av en syntetisk röst som snällt påminner personen. Skulle nu personen inte ha tagit sin medicin inom ett visst tidsintervall så kan hemvården bli upplyst om detta och då sända personal för kontroll…

 

Likaså kan ju kylskåpsdörren eller mikron övervakas att personen troligen ägnar sig åt matlagning.

Det viktiga är att den behövande känner sig trygghet i sitt boende och kan leva sitt liv på det sätt den önskar.

Med den syntetiska rösten kan man även påminna personen om vad som kommer att hända under dagen. Ex vis så kommer personalen vid 14-tiden för att åka med till vårdcentralen. Hen kan då bli påmind om detta kanske i samband med frukosten att detta skall ske och sedan i god tid innan det sker.

Skulle nu inte vårdpersonal dyka upp inom föreskriven tid så larmas det även för detta.

Tekniken skall anpassas efter människan och individens önskemål och det får aldrig bli så att vi människor skall anpassa oss efter tekniken, och speciellt inte inom äldrevård.

Det viktiga är att människan kan leva så likt sitt tidigare liv utan påverkan och att tekniken blir en trygghet när något inte är som det skall.