Lönegaranti = ett skyddsnät

make-money-dollar-usd-29022016-image-403Just nu pågår många diskussioner om lönegaranatin och att den inte borde finnas. Att Hjörne bör betala allt ur egen ficka etc.
Den diskussionen får de föra och stå för dem.

För mig som anställd finns lagar som styr min anställning, uppsägningstider mm.
Det är det ansvaret staten tar över vid en konkurs eller rekonstruktion. Staten måste ju leva upp till sina egna lagar och kan ju inte bryta mot dem.
Därför är jag skyddad med lönegarnatin under en konkurs eller rekonstruktion. Staten har genom tingsrätterna gjort en bedömning att företaget har möjlighet att överleva och godkänt rekonstruktion. Då tog de också över ansvaret för att jag som anställd också är garanterad min lön under den tiden som lagen föreskriver. Staten tar också över ansvaret på att se till att de får tillbaka så mycket pengar som möjligt av det, de betalat i lön.
Så min lön är på sätt och vis en förskottsbetalning av det jag skall ha, i o m att de själva stoppat utbetalning av gamla skulder.
Att det handlar om åtskilliga miljoner som nu staten betalar är klart, men vad det i sista ändan kostar, vet vi inte förrän efteråt.
Företagets skulder till staten finns ju kvar tills överenskommelser är klara.

1. Hur stor är den statliga lönegarantin?

– Maximalt fyra basbelopp. Statlig lönegaranti gäller även i det fall företaget genomgår en rekonstruktion.

2. Hur gammal får den uteblivna lönen vara?

– Huvudregeln är att den inte får ha intjänats tidigare än tre månader innan konkursansökan kom in till tingsrätten.

3. Gäller lönegarantin alla anställda?  

– Ja, praktiskt taget alla. Vikarier har precis som tillsvidareanställda rätt till lönegaranti eftersom de är att betrakta som arbetstagare.

4. Vad händer med sparad semester?

– Ofta går sparad semester förlorad i en konkurs. Det är bara semester som intjänats och eventuellt sparats under det löpande semesteråret och året innan detta som omfattas av lönegaranti. Enligt semesterlagen löper semesteråret från första april till sista mars påföljande år.

5. Vad händer med sparade timmar på arbetstidskonto, annan övertid, bonus, reseräkningar och andra fordringar?  

– Liksom med sparad semester kan det bli svårt att få ut gammal intjänad ersättning. Arbetstagaren kan alltså gå miste om sparade timmar som inte har tagits ut i lön före konkursen.

6. Blir man uppsagd vid konkursen? Gäller den lagstadgade uppsägningstiden?

– Anställningarna upphör inte automatiskt vid en konkurs, utan konkursförvaltaren måste säga upp anställningarna. Lönegarantin utgår normalt endast för uppsägningstiden som man har enligt las även om den anställde har längre uppsägningstid i kollektivavtal eller enskilt avtal.

En anställd kan ha längre uppsägningstid i kollektivavtal eller enskilt avtal men – Det vanligaste är att man blir uppsagd i samband med konkursutbrottet. Man blir ofta arbetsbefriad under uppsägningstiden.

7. Får man ut sina pengar i normal tid?

– Ja, under konkursförfarandet ska lön betalas av konkursboet eller genom lönegarantin med tillämpning av kollektivavtalet.

8. Ska man ta ut all insparad tid och semester om man misstänker att företaget kommer att gå i konkurs? Samtidigt förvärrar man kanske företagets situation och bidrar till konkursen. 

– Det finns inget lagstiftat svar på den här frågan. Vill man ta kompensationsledigt eller semesterledigt så förutsätter det att man kommer överens med arbetsgivaren. Misstänker man att företaget kommer att gå i konkurs kan det vara en god idé att ta ut sparad semester antingen i tid eller i pengar om möjlighet till detta finns. Här får var och en göra sin egen bedömning.

Källa: Kollega.se

Nya besparingar #blogg100 #bloggswe

tidningar-small
Ja ha ja, lagom till sommar och semester så drabbas vi av nya besparingar. Härligt att gå på semester och inte veta om man har jobbet kvar efter den.

Denna gången har Stampen, som äger oss, satt ett besparingskrav på ytterligare 50 miljoner, som främst skall sparas på tryckeri och distrubution. Vi är ju mitt inne i en process just nu där det letas besparingar. Runt Lidköping där huvudtidningen är tredagars papperstidning, så sker ju utdelning bara de dagarna, och de stora tidningarna har ju valt att distribueras via posten i stället.

Här hos oss, så arbetar vi med projekt avstickare, vilket innebär att vi inte kör in på vägar, där det finns för få prenumeranter.Det sparas då både på min arbetstid, men också driftskostnader på fordon.

Skall mediahuset fortsätta arbeta för digitala prenumerationer, och minska pappertidningen för att få in alla tidningar i ett tryckeri vid Landvetter? Skall de gå över från nattdistribution till dagdistribution? Eller rent utav, blir det billigare att lägga ner oss och sända alla tidningar med posten?

Vi är i alla fall ca 2200 tidningsbud, vilket kan ge en bra besparing och de slipper oss.

Jag trivs inte #bloggswe

Jag har ju jobbat som tidningsbud under många år och jag har sett jobbet väldigt fritt och roligt under stort ansvar.  Jag har också haft svårt att jobba kontorstider då jag aldrig har trivts med det utan föredrar gärna obekväma arbetstider. Som morgonpigg har ju också arbetet som tidningsbud varit perfekt samtidigt som jag kunde vara mina åldrande föräldrar behjälpliga.

Att multisjuka far kunde vara hemma till dödsögonblicket var en direkt följd av att jag var hemma på dagarna och jag kunde dela upp min sömn i flera olika omgångar. Jag kunde även vara bror och senare även mor behjälplig.

Under årens lopp har mycket förändrats både till positivt och negativt.
Våra arbetstider har blivit reglerade från att ha varit på beting och senaste inställelsetid till att nu vara fasta arbetstider med fast inställelsetid. Efter att tidningar tidigare har transporterats ut till till distriktens startpunkter så skall nu alla besöka sin filial.

När filialsystemet byggdes upp lät det så fint att vi skulle kunna sitta ner med kollegorna innan jobbet och prata och dricka en kopp kaffe gemensamt.
DSC_0618
Pyttsan! Vårt fikarum har fem platser till 15 personer och där filialföreståndarens dator plus skrivare och övriga pappersarbeten upptar en hel vägg. Man får ta en mugg på bordet och gå ut på toaletten och diska den och sedan ta kaffet i bryggaren som också hämtar sitt vatten på toa.

DSC_0619

Kan säga att det var första och sista gången jag drack kaffe på jobbet idag.
En fördel är dock att skulle jag göra några ljud ifrån mig vid toalettbesöket så kan jag ju alltid skylla på att jag ”bara var där och diskade”.

De olika distrikten har också begåvats med egna korgar där post och reklam insorteras så att det blir lätt att hitta. En del av oss alternativt bättre distrikt har begåvats med plastbackar medan en del bara har fått pappkartonger.

DSC_0621

Våra arbetsytor där vi skall dubbelkolla våra tidningar och kontrollera posten har också blivit mer ergonomiska genom att placera träklossar under benen.

DSC_0622

Att vi nu också har reglerad arbetstid innebär också att vi kan skriva övertid när vi inte hinner pga av orsaker utanför vår kontroll. Mitt distrikt gis-märktes upp där varenda låda skulle positioneras med hjälp av GPS. När jag skulle börja köra det så hade någon djävul byggt en motroväg över hela distriktet och de vägar jag skulle köra på fanns inte medan det fanns nya vägar som inte fanns på kartan. För mig var det bra då det blev mycket övertid som jag enligt avtalet har rätt att ta ut i ledighet. Detta var toppen för mig då jag vårdade mor och jag kunde begära ledigt de dagar då jag behövde för mors skull. Jag får heller inte jobba mer än max 10 timmar i veckan då jag har sjukersättning. Men att jag tog ut delar av övertiden i ledighet tyckt inte företaget om och införde regeln att filialföreståndaren max får bevilja tre dagar ledig i övriga fall skulle frågan gå vidare till ansvariga på kontoret.

Blir det så att min genomsnittliga arbetstid övergår 10 timmar i veckan, så har jag inget alternativ än att ta ut ledighet. Det är jag som gentemot försäkringskassan är ansvarig för det och inte företaget.

Tidningskrisen fortsätter #bloggswe

Efter mitt förra inlägg om tidningskrisen och hur vi bud drabbas nu, så har en person hört av sig till P4 Radio Väst och berättat om sin situation.

”All annan post kommer till brevlådan vid Helenas tomt, dit även gratistidningarna kommer. Men TTELA, som hon betalade för, levererades till en egen brevlåda. Helena valde då att säga upp tidningen, något hon inte är ensam om. Hon berättar att flera av hennes grannar har slutat prenumerera på tidningen.”
Läs och lyssna på hela intervjun här

Problemet med att få tidningen med posten är ju att den istället oftast kommer mycket senare.

Stampen Local Media säger ”Som det ser ut i dag finns det inte rimliga förutsättningar att dela ut tidningen överallt, utan att det skulle kosta för mycket för prenumeranterna.”
Stampen Local Media har valt att ändra utdelningen i områden där det kostar mer att dela ut tidningen än vad prenumerationspriset är.
Läs och hör hela intervjun här
Även om VTD går bra, enligt en del med insyn, så tror jag också att en del av de pengar går tillbaka till huvudägaren för att lösa en del av dennes problem.