Jalla, jalla – kärlek till alla. #uddevallapride

IMG_20170820_132458_080-1
I går var det Uddevalla Pride, och naturligtvis var jag där för att visa solidaritet. Ni som känner mig, vet att jag har svårt för att bara se på när hat och hot förekommer. Därför är det viktigt för mig att ta ställning för alla människors lika värde, oavsett.

Därför hade jag bestämt mig att jag skall gå med i tåget i Uddevalla Pride. Klev på bussen här för att sedan fortsätta med tåget dit. I Öxnered letade jag upp vagnen där jag fick ha Nussä med mig och satte mig ner i fåtöljen för att vaggas till centralen. Framför mig i kupen hörde jag damen prata  telefon och berättade att hon var på väg till Uddevalla Pride. Utanför stationen stöter återigen på damen, som tittar på kartan hur hon skall ta sig till Museieparken, och jag erbjuder att hon inte behöver kartan utan vi kan gå gemensamt. Sakta vandrar vi vägen fram till målet medan hon berättar att hon och några väninnor skall representera Transföreningen FPES.

Nej jag har ingen erfarenhet av detta att leva som transperson, så här är ju ett ypperligt tillfälle att lära sig mer. Säkert har även jag en massa fördomar, som kommer på skam, men av erfarenhet blir man vis.

Väl på plats i Museiparken tog vi var sin parkbänk där vi kunde göra oss förberedda inför paraden. Jag piffade upp min ryggsäck med hon gjorde i ordning banderollen och svarade i telefon. Hon berättar glädjestrålande efter en stund att de blir minst fyra som kommer att vandra under parollen, men tycker samtidigt att det är tråkigt att inte de unga vågar gå ut med sin läggning i dagens samhälle. Det är tydligt att vi är fler som behöver visa dem vårt stöd. Ingen skall tvingas leva ett liv, styrt av andra, är min uppfattning, och därför känner jag att det är viktigare än någonsin, inte minst för min skull att visa dem mitt stöd.

Vi ställde upp i tåget och vandrade genom centrala Uddevalla ut rop, ramsor och allmän glädje, samtidigt som vi vinkade till alla glada människor som samlats för att titta på och visa sitt stöd. Sådant värmer! Hörde att förra året så var det ca 700 som gick paraden och att i år kändes det som betydligt fler. Underbart!

Efter paraden fick jag återigen träffa damerna och ta kort på dem,  Angelica, Hannah, Vendela, Helena och vi fick även ytterligare en pratstund, innan jag gick ett varv i parken och var social och pratade. Valde sedan att promenera ner till Kungstorget för att få lite i magen. Vem kommer inte där om min kompis från tåget, tillsammans med sin väninna. Vi förföljer dig, seden de med ett skratt.  stället för att leka följa John, så valde vi att gemensamt sätta oss vd ett bord och gemensamt äta vår mat.

Tacksam för att jag fick lära känna dessa fina damer, och min lycka känner inga gränser.

Jag, en stolt svensk

flaggstang_original_photo
I dag känner jag mig mycket stolt över att vara svensk. Det mesta tyder på att det var ett terrordåd som drabbade Stockholm i eftermiddags.

Jag såg de första rapporterna om vad som hände där, med då var det fortfarande väldigt osäkert. Men snabbt kom Sveriges radio igång med extrasändningar, SVT Nyheter var igång efter 10 minuter. Polis och myndigheter var snabbt igång och och försökte få överblick över situationen. Trots allt förvirring så kom det i alla fall lite information om vad som hänt, även om den var knapphändigt. Snabbt kom Facebooks safetycheck igång och det plingade till att vän efter vän var i säkerhet. Kändes otroligt skönt.

Men det jag mest är stolt över att över är att det gick så fort att få ut information och att myndigheterna snabbt igång med att säkra området. Misstänker/tror att myndigheterna har tränat inför detta scenariot.

Just nu känner jag en frustration över det som hänt och skulle vilja åka dit och hjälpa till. Troligen skulle jag vara mest i vägen, men om jag får förfrågan tvekar jag inte att åka.

Minns för några år sedan när jag gick på en gata i Trollhättan. Tvärs över vägen smäller det till i en lägenhet på andra våningen. Fönster och fönster ramar flyger ut över gatan och framför mig på trottoaren. Av tryckvågen flyger jag in i husväggen samtidigt som rutorna sprängs omkring mig och det flyger glassplitter. Ut från butiken under kommer en dam springandes och är livrädd och skriker hela trappan är som ett vattenfall och slänger sig om halsen på mig. Hon skakar gråter och vet inte vad hon vill, det enda hon vet är att hon inte släpper taget omkring mig. Kom snart rykten om att en hembränningsmaskin hade exploderat. Snabbt var polisen på plats och snart fick vi besked att det var en varmvattenberedare som exploderat. Inte en terrorattack men skrämmande ändå.

Nu gäller det att vi behåller lugnet, för är det en terrorattack så vill de skrämmas och splittra oss,och det får vi inte låta ske. Satt tidigare och kollade tågtider till Stockholm för att ev åka nästa vecka för att promenera på Djurgården. Nu ser det ut som om jag får jobba, men då skjuter jag på resan en vecka.

Gillar hashtaggen #OpenStockholm. där privatpersoner erbjuder hjälp stöd och värme till varandra… Detta gör mig stolt…

Jag tror på Sverige och vårt fina land. Detta kommer inte att påverka mig, även om detta kommer att förändra landet.

Så tack till alla myndigheter, radio, TV press som håller sig sansade och försöker hålla en professionell ton, även om man på vissa hör en liten darr på rösten.