Etikett: pride

Jag skrev en dikt, jag är så stolt #mellerudpride

Den Av villacaliforniai SamhälleLämna en kommentar

20170923_124951

I dag var jag och Nussä på Mellerud Pride. För mig är det så viktigt att manifistera alla människors lika värde. Gång på gång har jag sett hur min familj blivit drabbad av sådant som skrämmer. Därför älskar jag att visa att kärlek inte är farligt.

Centrum för Pride i Mellerud var ungdomshuset Stinsen, vid järnvägsstation. De var nära för mig som åkte tåg dit.

Fullt med folk i lokalerna…

20170923_124835
En av de första jag träffade var en twitter och FB-vän Jonas Wessman. Nu fick jag träffa honom IRL också. Härligt med så fina människor. Kram Jonas! Hans dotter jobbar med Melleruds ungdomsråd, som är med och arrangerar Pride. Glad jag blir….

20170923_122952

I lokalerna fanns massor av aktiviteter. Jag gjorde mina egna pins…

wp-image-1542834295

För första gången i mitt liv skrev jag också en dikt, på ämne jag är stolt:

Jag är så stolt att våga vara den jag är.
Jag är så stolt för att ta ställning för att andra vågar vara det de är.
Jag är så stolt över flödande kärlek, kärlek till dem som vågar ta första steget, som vågar glänta på dörren, ta emot min hand och vi går tillsammans…

Naturligtvis tågade vi genom ”hålan” till torget där Mathias Holmgren sjöng och vi med honom i gemenskap.


Dagen avsluades med en Mellerud Special…
20170923_133712

Korv med mos på en våffla, ja jävla 08:or, vad är Stockholm mot Mellerud, jo en våffla.

Jalla, jalla – kärlek till alla. #uddevallapride

Den Av villacaliforniai Samhälle8 kommentarer

IMG_20170820_132458_080-1
I går var det Uddevalla Pride, och naturligtvis var jag där för att visa solidaritet. Ni som känner mig, vet att jag har svårt för att bara se på när hat och hot förekommer. Därför är det viktigt för mig att ta ställning för alla människors lika värde, oavsett.

Därför hade jag bestämt mig att jag skall gå med i tåget i Uddevalla Pride. Klev på bussen här för att sedan fortsätta med tåget dit. I Öxnered letade jag upp vagnen där jag fick ha Nussä med mig och satte mig ner i fåtöljen för att vaggas till centralen. Framför mig i kupen hörde jag damen prata  telefon och berättade att hon var på väg till Uddevalla Pride. Utanför stationen stöter återigen på damen, som tittar på kartan hur hon skall ta sig till Museieparken, och jag erbjuder att hon inte behöver kartan utan vi kan gå gemensamt. Sakta vandrar vi vägen fram till målet medan hon berättar att hon och några väninnor skall representera Transföreningen FPES.

Nej jag har ingen erfarenhet av detta att leva som transperson, så här är ju ett ypperligt tillfälle att lära sig mer. Säkert har även jag en massa fördomar, som kommer på skam, men av erfarenhet blir man vis.

Väl på plats i Museiparken tog vi var sin parkbänk där vi kunde göra oss förberedda inför paraden. Jag piffade upp min ryggsäck med hon gjorde i ordning banderollen och svarade i telefon. Hon berättar glädjestrålande efter en stund att de blir minst fyra som kommer att vandra under parollen, men tycker samtidigt att det är tråkigt att inte de unga vågar gå ut med sin läggning i dagens samhälle. Det är tydligt att vi är fler som behöver visa dem vårt stöd. Ingen skall tvingas leva ett liv, styrt av andra, är min uppfattning, och därför känner jag att det är viktigare än någonsin, inte minst för min skull att visa dem mitt stöd.

Vi ställde upp i tåget och vandrade genom centrala Uddevalla ut rop, ramsor och allmän glädje, samtidigt som vi vinkade till alla glada människor som samlats för att titta på och visa sitt stöd. Sådant värmer! Hörde att förra året så var det ca 700 som gick paraden och att i år kändes det som betydligt fler. Underbart!

Efter paraden fick jag återigen träffa damerna och ta kort på dem,  Angelica, Hannah, Vendela, Helena och vi fick även ytterligare en pratstund, innan jag gick ett varv i parken och var social och pratade. Valde sedan att promenera ner till Kungstorget för att få lite i magen. Vem kommer inte där om min kompis från tåget, tillsammans med sin väninna. Vi förföljer dig, seden de med ett skratt.  stället för att leka följa John, så valde vi att gemensamt sätta oss vd ett bord och gemensamt äta vår mat.

Tacksam för att jag fick lära känna dessa fina damer, och min lycka känner inga gränser.

Vandring för jämställdhet

Den Av villacaliforniai fest2 kommentarer

20170805_141350-1

När jag bror och Nussä var  Stockholm, kunde vi inte låta bli att ställa upp i Prideparaden. Vi ställde upp under parollen och organisationen MÄN för jämställdhet, och stämningen varpå topp…

IMG_20170805_130615_494

Jämställdhet, kärlek och acceptans är det enda som kan motverka hat, och visst är det härligt att kunna göra det tillsammans med andra människor. 45000 människor som tågade och ca en halv miljon som tittade på, det är mäktigt. Över en halv miljon människor kan knappast ha fel, när vi ställer upp på värderingar som allas lika värde.
Har sett vänner som delat bilder från Ukraina och deras parad och ojjat sig över hur det ser ut i Stockholm. Känns verkligen inte okey att påstå saker, när man inte själv var med och såg vad som hände. Jag gillar personligen inte allt jag ser, men jag gillar att de vågar vara annorlunda. Det är det som är acceptans. Prideparaden är så mycket mer än bögar och lesbianer, det är en parad för alla och att vi kan ställa upp för varandra. Man behöver inte vara bög att för att gå i paraden, man behöver inte vara kvinna för att ställa upp för kvinnors jämställdhet, man behöver inte vara utvecklingsstörd för att ställa upp på deras villkor. Det räcker med ett varmt hjärta.

Så bror och Nussä, jag är stolta över er, jag är stolt över MÄN för jämställdhet, och jag är stolt över alla som gick tåget. Jag stolt över alla som tittade på, vare sig man var på plats eller deltog via TV och andra kanaler. Jag är stolt över alla som tror att ”mångfald berikar”. Jag är förbannat stolt över att vara svensk!

Det var många i publiken som ville hälsa på min Pridehund och då kunde jag ju passa på att göra extra mycket reklam för MÄN.

20170812_075238

 

Två killar med färgglada hjärtan

Den Av villacaliforniai Vardag1 kommentar

20170804_141639

Stockholmsresan gav mig och bror mycket behållning, skall ni veta. När vi hade promenerat ända till Stadion kände vi att vi ville komma ner till city igen. Vi kollade efter T-banan men såg ingen skylt för det, men vi fick syn på en buss. Vi gick dit och det visade sig var en specialbuss som gick mellan Pridepark och Pridehouse. Där mötte vi två härliga killar med glatt humör. Fredrik Lundebring och Gustav Marling. Deras glada humör fick oss att glömma av vår trötthet och vi blev på en djädrans gott humör. Själv minns jag ju hur roligt det var med kundkontakter när jag körde buss och inte minst när man fick specialkörningar.

20170804_141852
Vi blev riktig goa kompisar och hade många beröringspunkter när vi pratade. De bjöd på flaskor med bubbelvatten från Nobina med texten ”Mångfald berikar”, och visst är det så. Själv kommer jag ihåg när man lärde känna så mycket folk med olika bakgrund, hur berikande det var. Så jag förstår verkligen deras glädje…

Killarna berättade  de var från Roslagen och jag kunde då inte låta bli att kontra med om de inte skall på fotoutställning. Jag berättade att min kompis Ola Gäverth har utställning, och i en kör säger båda killarna, Ola Gäverth… Ja det namnet har man ju hört…

Jag och bror och killarna hade så mycket gemensamt, inte minst detta med mångfald och acceptans och glädjen i det sociala att lära känna nya människor..

20170808_191539

Vi fick också ett par rockmärken att ha på oss, men jag fattar inte det med bananer, som diabetiker får jag ju inte äta banan…. 😉

Jag läste på Nobinas sida:
Nobina firar i år femårsjubileum som stolt partner och sponsor till Stockholm Pride där vi tar ställning för tolerans, mångfald och öppenhet. Som nordens största kollektivtrafikföretag och en stor arbetsgivare har vi både ett ansvar och möjlighet att göra skillnad på riktigt. Vi är övertygade om att mångfald berikar. Detta gäller såväl våra medarbetare som de närmare 1 miljon resenärer som dagligen reser med oss.

Norrtelje tidning hade en artikel om Pridebussen
Även Sveriges Radio Uppland har skrivit och intervjuat kilarna ”Det är bara kärlek åt alla håll och kanter”.

Ja, killar….
Ni spred en massa kärlek och glädje, och inte minst, ni berikade vår Stockhomsresa!

 

 

 

Titta, en Pridehund

Den Av villacaliforniai Vardag2 kommentarer

20170805_141610

Ja, det utropet har vi hört många gånger under de senaste dagarna i Stockholm. Jag var tillsammans med mina pojkvänner, dvs bror och vovven, några dagar i Stockholm, bara för att komma hemifrån några dagar. Vi kände att det var viktigt för oss, efter alla händelser med bror och hans Malign Melanom. Vi kom ju till läkare i tid, så det finns ingen risk för spridning, vilket känns skönt, men i väntan på svaret som dröjde, så kändes det oerhört tungt.

Vi ankom Stockholms central ca halv tio på och tog oss genast till Klara kyrka, för att vara med vid matutdelningen till de med trasiga själar. Så mycket kärlek och värme det fanns där. Vi fick också reda på att det var konsert klockan tolv, som vi inte ville missa.
Vi gick en liten tur på stan för att återvända till kyrkan. Mer om S.t Clara kommer i senare inlägg.

Vi tog oss åter ut på stan för att kolla stämningen. Vi visste att det var Stockholm Pride, men var? Medan vi promenerade så hittade vi en försäljare med med prylar just för Pride,och Nussä fick då bli en Pridehund. Vi trodde vi skulle få se mer av denna folkfest som Pride är, och visst hängde det några flaggor, men var var inkluderingen. I Göteborg känns det som om hela staden är inkluderad i Pride, här var de förpassade till ett par områden. Att betala dyrt inträde för att vara med på festen var inte aktuellt för oss, då vi hade annat vi ville se också.

Vi hittade Pridebussen eller festivalbussen som fraktade människor mellan Pridepark och Pridehouse. Två helt underbara killar som rattade oss säkert genom Stockholmstrafiken. Kommer mer i bloggen om dessa killar, med sina fantastiska hjärtan.

Vi promenerade ner till Gamla stan för att se på folkvimlet, köpte ett par läsk och gick upp till slottet och satte oss och njöt av solen, som värmde gott emellan duggregnskurarna. Vi njöt i fulla drag. Vart vi än kom, kom det vuxna och barn som ville klappa vår Pridehund. Ja han är verkligen en dörröppnare för att skapa kontakt oss människor emellan  Tror verkligen att han saknar Stockholm och alla snälla människor han har mött. Vi passade även på att besöka Riddarholmen och riddarholmskyrkan innan vi banan för att ta oss ut till Kungens kurva och vårt hotell.

20170805_090433

Vi tog efter incheckningen ytterligare en tur in till stan för att se nattlivet och att ta några öl innanför västen.

Efter en god frukost på hotellet återvände vi intill stan. och vi tog oss till Skanstull. Nu blev det promenad på östra Söder. Vitabergsparken, Sofia kyrka, Bergsprängargränd mm, innan vi kom till Slussen och tog oss vidare till Kungsholms torg och prideparaden.
Mer om paraden kommer i ett eget inlägg…

Ja, det blev en övernattning utanför hemmet och en välbehövlig men en kort resa. Men vi behövde den, efter sommarens alla bekymmer…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Perversa veckan

Den Av villacaliforniai VardagLämna en kommentar

20170610_133153

För några dagar sedan Twittrade en politiker nedanstående….Screenshot_20170801-134744

Nu var detta från en enskild politiker som inte har stöd från sitt parti för sitt uttalande. Men ett sådant uttalande från en enskild politiker skrämmer mig så kollosalt. Detta uttalande gör att Pride är viktigare än någonsin, för att informera och belysa problemen, som trots allt finns i vårt samhälle.

Hur gör vi med evenemang som de utvecklingsstörda gör demensförbundet, cancerförbundet mm. Skall vi förskonas från det också?

Kent Wisti kunde inte låta bli att göra en text om detta.

Jag och bror åker ju till Stockholm i morgon för två dagars frånvarande hemifrån. Nej, huvudmålet med resan är inte Pride, men detta tilltag från politikern fick oss att anmäla oss till Prideparaden. Vi kommer att gå under fanan MÄN för jämställdhet. Jag ser ingen skillnad på de evenemang såsom Pride, eller demensförbundet, cancerfonden, demensförbundet eller andra organisationer gör att för att belysa frågor, men det är Pride som väcker uppmärksamhet.

Ett mål med resan är att besöka S:ta Klara kyrka och prata med dem om deras sociala/diakonala arbete.
Vi vill att S:ta Clara kyrka ska vara en öppen kyrka som har omsorg om människor. Vår vision är att leva nära världen i en kärleksfull gemenskap, där lekmän kommer i funktion.

Jag har sett för mycket av exkluderingens avigsidor under mitt liv, så det viktigaste för mig är att inkludera. Alltför många människor hamnar i utanförskap när vi inte har förmågan att se människan bakom problemet, därför är det viktigt att människan.

Ett litet steg för människan…

Den Av villacaliforniai Vardag1 kommentar

20160612_135411En av femtontusen…. Ja just det, i går var jag en av femtontusen som tågade genom Göteborgs centrum, till stöd för människors lika värde. I går gjorde jag ett besök på West Pride i Göteborg, vilket kändes som en naturlig förlängning på höstens arbete med alla flyktingar som kom till Sverige.

Redan på pendeln ner plingar min telefon med att FLASH-meddelande från SVT att det varit skottlossning på en gayklubb i Florida. Redan då kände jag att mitt deltagande var extra viktigt för att manifestera att vi alla har samma värde. Ankommer Göteborg och jag börjar sakta promenera till Götaplatsen. Stannar till vid ett utomhusfik för att få lite frukost i magen. Medan jag sitter där så kommer ett äldre par på enligt egna ord 80+, som stöttar varandra och käppar i andra handen och varsin prideflagga i handen. Han från Köln i Tyskland och hon från Kristinehamn i Värmland. Nu bor de sedan länge i Göteborg och just i dag hade de tagit spårvagnen ner för att titta på äkta kärlek. Promenaden fortsatte sedan upp till Götaplatsen där folk började samlas så smått. Såg några försäljare som bland annat sålde slipsar i prideflaggans färger och beslöt mig för att köpa. Tyvärr hade de inte växel på min 200:- men vi kom in i en mycket intressant diskussion. De var från ett av våra extrempartier, men vi var väldigt nära varandra i våra tankegånger, så vi ville inte sluta prata. Hamnade vid ett annat ställe där de sålde mer prylar i regnbågens färger och kunde handla även där lite prylar, just för att få växlat mina pengar. Men där kostade samma slips 2,5 gånger så mycket, så jag lät bli att köpa utan hittade första försäljaren igen och kunde då köpa där som jag lovade.

Fortsätter mingla omkring och en dam står och studerar mig mycket noga, så jag nästan kände lite obehag. Efter en stund tar hon mod till sig och kommer fram och frågar ”är det du som har ett snart datorsystem hemma hos er”? Då visade det sig att hon lyssnat på en av mina föreläsningar om hur jag med teknikens hjälp kunde ta han om mina nära och kära. Jag berättade att mor var borta och nu tog jag hand om mig själv, för att komma tillbaka. Hon bad mig sätta igång med föreläsningarna igen, så jag får fundera vidare på det.

Fortsatte mingla och det började ropa på mig lite här och där. Där kom vänner som jag lärde känna i höstas under flyktingmottagandet. En kvinna kom med sin fru, en man med sin make. En annan kom med texten ”stolt mamma” och bredvid stod en person med ”stolt syster”. En kille från Borås på tretton år började jag prata med. Det är så viktigt att att arbeta för alla människors lika värde, så han var stolt målad med färgerna i prideflaggan och hade naturligtvis även flaggan i handen. Han presenterade de övriga som var med, mamma och pappa, lika fint målade och med var sin flagga och bakom stod farmor och farfar också de målade och med var sin flagga. Vilken uppslutning.

Paraden började och Nussä blev glad över att något hände. Halvvägs ner för avenyn så plingar åter telefonen och jag kollade upp och nu var det inte längre 20 skadade i attentatet utan 50 döda och minst 50 skadade. Då tänkte jag på Neil Armstrong när han satte sina fötter på månen. ”Detta är ett litet steg för (en) människa men ett jättekliv för mänskligheten.” Helt plötsligt kände jag att mina steg var minst lika viktiga och jag sträckte på mig ännu mera.

Ibland funderar jag på om det jag gör, verkligen betyder något och då tänker jag på den ensamma myggan i sovrummet som börjar surra precis när du släckt ljuset.