Mitt eget paradis #blogg100

20160510_221115

Vaknade tidigt som vanligt igår, men lite senare än vanligt, så jag hann njuta av ågra koppar kaffe och läsa lite bloggar och även kommentera. Det ljusnade snabbt ute och jag insåg att nu vill jag möta naturen som vaknar och solen som går upp. På med vandringsskorna och sommarjacken. Vovven tittade yrvaket på mig och undrade vad som flugit i mig, men när han såg kopplet så var han genast med på noterna. Halv fem stängde vi ytterdörren och började 10 kilometers vandring som skulle ge oss två och en halvtimmas njutning i den friska morgonluften. Vilken känsla det var att vandra så tidigt, se de första solstrålarna från en röd som som sakta steg över trädtopparna. Rådjuren gick på ängen och betade medan älgarna kom ut från skogen. En räv skrämde vi så den hoppade ner i diket och tryckte.
En efter en vaknade fåglarna och fyllde luften av synfonier. En gök kunde inte bestämma sig om den skulle ko-ko:a frän väster eller öster. Båda sidorna var bra, så det var bara att njuta. Hägrarna vaknade och flög över våra huvuden från sina sovplatser i sjön till sina jaktmarker en mil bort. En härlig morgon som omslöt mig med kärlek.

Strax efter klockan sju var vi åter hemma igen och det blev en kopp kaffe innan vi styrde bilen mot mot affären och veckoinköp. Vi var framme i samma stund som butiken öppnade och jag kunde i lugn och ro göra de inköp som behövdes. Så inte så lång tid efter klockan nio var vi åter hemma och jag kunde fånga dagen.

Grodan (gräsklipparroboten) arbetar nu 14 timmar per dygn och omvandlar vår slåtter till trädgård till den finaste golfbanan. Ett underverk i sig!.  Så den hade redan hållit på ett par timmar med sitt arbete när jag kunde börja mitt jobb. Nu kunde jag gå i min självsamhet med vovven och pula i trädgården. Trädgårdsfontänen som mor och far köpte sig själva i bröllopspresent, blev rensad och fick nytt frisk vatten och startades upp. En bra källa för vår hund, våra katter att släcka törsten i. Hit kommer också en massa småfåglar för att släcka sin törst och att bada. Duvor kommer hit för att ta av sig av det livgörande vattnet. Bin, getingar och humlor kommer ner från träden för att också få sig en slurk, och ibland även en och en annan orm.

Tog en trädgårdsstol och satte mig under vårt körsbärsträd som blommar så fint nu och drack lite svalkande givande dryck. Fixade till middagen för mig och bror och jag kunde äta medan jag ställde brors mat i mikron.
Nu kunde jag lägga mig i skuggan och bättra på nattvilan som försvann när jag promenerade. Jag sov där i fem timmar och vaknade som en ny människa.
Nu tog jag och Nuttä vår korta promenad när solen började sänka sig bakom träden och när vi sedan kom hem, så hade våra trädgårdsfjärilar börjat lysa i regnbågens färger. Där blev jag ståendes en en bra stund och bara njöt av det vackra.

Tänk vad självsamhet i denna vackra tid kan betyda mycket för sin egen strykas skull.

Bönsöndagen #blogg100

IMG_20160501_182015
I går blev de nästan 30000 steg som generades under två långa promenader.
Jag vaknade mycket tidigt och fann ingen ro till att somna om utan valde att när det ljusnat ordentligt ta den långlångavägen som promenad. Lite härligt var det att börja promenera tidigt i dimman, men det var friskt och gott. Nussä förstod väl inte riktigt hur sjuk var var och protesterade lite innan han accepterade och var med på noterna. Efter hand som vi gick och kom upp på högre höjder då släppte dimman och vi möttes av dansande älvor i morgonsolen. Vad det var vackert att se dem dansa mellan träden, precis som i en dröm. Väl hemkommen blev det en kopp nybryggt kaffe innan jag skulle ha fem minuter på sängen. Det var ordentligt resår i de fem minutrarna så jag missade både gudstjänst, kosläpp och den lokala loppisen. Men vad gjorde det… Skönhetssömn skall man inte förakta.

Jag lärde mig i samband med attackerna i Bryssel att strunta i de sociala medierna då det var så mycket hat som visade sig där. Samma känsla hade jag inför gårdagen så jag undvek dem. Han dock se två röda banderoller, en med texten ”Det finns en snara för alla chefer” och ”Det finns en snara för alla män”. Som vanligt bara hat.

Under eftermiddagen blev det åter en lång promenad. Tanken var en av de fina kyrkorna med klockstapeln dagen till ära. Det var bönsöndagen och lite böner skadar inte tänkte jag. Promenerade för min nya okända vägar och hittade två nya broar över våra åar som rinner här omkring. Solen sken och naturen mötte mig med kärlek och det bara var så vackert. Vad mer kan man begära? Satte mig på stenfundamentet vid klockstapeln vid min dopkyrka och bad Fader vår i aftonens strålar.

Så två mils promenad i en kärleksfull värld resulterade i nedanstående bilder.

Kommer inte kärleken till mig får jag själv gå ut och leta efter den…

Nu flyttar snart Nussä hit

DSC_0298 DSC_0297 DSC_0300 DSC_0299I dag har vi varit och hälsat på Lakrits, eller Nussä som han kommer att heta.

Mig bet han i näsan och mor fick hela ”ansiktet” tvättat. Han accepterade oss och vi honom -kärlek!

Nuttä vi saknar dig oerhört, du var vår käraste ägodel och gjorde livet glatt för oss, vila i frid…
Nussä välkommen till oss, och du får bo med en kärleksfull familj där du blir älskad och accepterad som den du är…

En dag i sorg

xperia 2041Nu var det dags igen…

Alla som har haft ett husdjur vet att en dag måste vi skiljas åt, en dag för det definitiva avskedet. I morse kl 07.20 var det dags för ännu ett sådant avsked. Vår lille Nuttä, 14 år, drog sitt sista andetag.

Även om man varit beredd i några dagar, så blir det ändå en chock, när det sker.

Jag hörde när sista sucken kom och såg att det var slut och tårarna kom på mig med en gång.

Man hör vissa säga, det var ju bara en hund… men vad då?

För oss var det inte bara en hund, det var en familjemedlem, en trogen följeslagare och en som delade med sig av sin kärlek till oss alla. Nuttä var med oss nästan överallt där det fanns möjlighet och var glad för det.

Nuttä, vila i frid!