Nu går det snabbt

Den 2 Jun 20172 Jun 2017 Av villacaliforniai Vardag6 kommentarer

Osymmetrisk

Var på rutinkontroll på vårdcentralen men bror idag. Som alltid är det väl lite småkrämnar när man kommer upp i det 50.

Det saker vi skulle kolla upp var allt i sin ordning men han hade lite gikt i en fot. Men när han tog av sig för att det skulle lyssnas på hjärta och lungor, så upptäckte vi en brun fläck på armen som ingen sett förut. Såg inte bra ut. Läkaren hämtade ett mikroskop för att undersöka närmare och såg bekymrad ut, han kunde inte utesluta att det var något allvarligt. Hämtade kameran, fotade mätte och informerade oss, att detta måste hudavdelningen titta närmare på. Han skulle sända dem en remiss, och berättade att de troligen kommer att ringa i nästa vecka, för att boka tid.

Vi var trygga med beskedet och åkte hem och lagade middag. Hade precis lagt upp på tallriken när telefonen ringde. Det var hudmottagningen som hade fått remissen via fax, och de ville boka tid. Redan på onsdag morgon, tisdag är det helgdag, skall vi vara där, 08,30.

Läkaren kunde inte utesluta att det inte var något allvarligt, samtidigt som det inte behöver vara det.

Nu är det pingsthelg och sedan arbetsdag på måndag, då bror tagit ledigt. Sedan nationaldagen och därefter är det onsdag. Vad skall jag göra, skall jag berätta något for bror om vad det är eller skall jag vänta? Vet ju inte hur han tar det när han förstår och ännu mindre hur han reagerar. Han vet att vi skall undersöka detta på sjukhus på onsdag.

Jag har beslutat mig för att inget berätta förrän på tisdag eftermiddag om vad som skall hända mer exakt på onsdag. Vi kan inget göra just nu ändå, mer än att jag får hålla koll. Men skall han bekymra sig hela helgen, då blir det heller inte bra.

Håll tummarna!

Att sova gott

Den 7 Maj 2017 Av villacaliforniai HälsaLämna en kommentar

Screenshot_20170507-211637

Mina sovvanor är ju inte de bästa, vet de som följt mig en tid. Det var en av anledningarna till att jag skaffade mitt fitbit-armband. Att sova två till tre timmar i stöten uppdelat på tre gånger på dygn, är absolut inte optimalt. Men genom att studera min sömn, vilka tider jag skall gå till sängs och också vad jag gör innan jag går till sängs ger mig mer förståelse.

Fitbit har nu uppdaterat sin app,som inte bara visar sovtider och vakentider utan också mäter vilken typ av sömn jag har…
Ovanstående sömncykel visar min 3 timmar och 36 minuters sömn under senaste natten.
Hade ytterligare två sovomgångar det dygnet.

Screenshot_20170507-213631
Med hjälp av statistik kan jag se hur senaste sömnperioden är i förhållande till mina senaste 30 dagar. Så under en månad ligger jag någorlunda normalt inom de olika segmenten, och det känns tryggt, även om mina nätter är korta. Jag märkte nu när jag var ledig i 18 dagar i sträck, också kunde öka min sömnlängd på natten, så att mitt nattjobb spelar in, är klart. Men jag tror att får jag lärt mig lite mer om min sömn så tror jag att att jag kan få bättre nattvila, i sträck…

Så håll tummarna för mig…. 🙂

Nu går det åt…

Den 20 Sep 2016 Av villacaliforniai Hälsa3 kommentarer

img_20160914_144558

Ja nu går det verkligen åt höst, träden gulnar och snart börjar de jobbiga månaderna oktober och november med regn och rusk. Jag är rädd för den delen och att nu mörkret sänker sig tidigare och tidigare och det blir mindre tid för promenader ute i det fria.

Jag mår ju så mycket bättre nu när jag fått upp kondis, bliivt av med mediciner och ett stort glädjeämne för mig är ju att vågen börjar peka neråt igen. Var jobbigt att kommer ner under 95 kilo, men nu är jag där. Att ha blivit av med 15 kilo redan, funkade, men vi får se vart det bär. Har planer på ytterligare några kilo innan jag är nöjd. Men jag känner mig otroligt glad att vara där jag är nu.

När nu vädret ställer till det känns det inte så lockande att springa ut, även om det är det jag kommer att satsa på, men, nu har jag ett alternativ. Jag har inköpt ett begagnat gångband som skall ge mig de steg jag behöver för att hålla mig i form.

Nu tillsammans ed mitt FitBit-band så kommer det att bli perfekt.

Önska mig lycka till!

Förändringens vind #blogg100

Den 21 Maj 201615 Jun 2016 Av villacaliforniai Hälsa, Vardag4 kommentarer

nussä-sthlm

Det är egentligen väldigt lustigt hur man kan ändra sig från tid till annan. Efter mors bortgång så var det tvunget att göra något åt sig självt och komma i normala gängor igen.
En sak var att bygga upp vänskapen med vänner igen och hitta nya sådana. Där har jag fortfarande en del att ta igen. Men även mitt kroppsliga välbefinnande. Jag började promenera igen, oh vad jobbigt det var, men samtidigt kul. Vovven var absolut inte sen med att hänga på. Det första fick man tvinga sig ut, men när man väl kom ut så gick det bra, men jag hade ju som mål att gå 10000 steg per dag och det blev trots allt en kamp.
Men sedan blev de vanliga vägarna tråkiga och man visste inte var man skulle gå, och man fick än en gång kämpa med sig självt…. Oj oj oj, vad man tyckte synd om sig själv, man ville inte men man visste att man måste göra det för att komma tillbaka till livet.

Kämpa, kämpa och åter kämpa och man försökte hitta på ursäkter för att slippa, man ville skapa sig ett alibi för sitt dåliga samvete. Men nu har det vänt så totalt istället och man får abstinens om man inte promenerar. Långa promenadvägen har blivit korta promenadvägen, och är den tur vi går som morgonpromenad numera. Och vovven vet precis vad det handlar om. Han vet att han skall stanna innan vi skall korsa vägen och där väntar han på kommandot varsågod innan vi promenerar över vägen. När vi kommit en bit så stannar han igen för han vet att jag kopplar loss honom så han får springa lös. Han vet också var han skall stanna för att jag åter skall koppla honom, för att inte springa för mycket och stressa djuren just nu när de behöver lugn och ro.

Ibland tror jag till och med att han kan almanackan, eller har han lärt sig känna igen ryggsäcken? Ett par gånger i veckan promenerar vi de fyra kilometrarna till vår butik och inhandlar lite smått. Får ju inte vara några tyngre grejer men det funkar fint. När vi kommer till butiken går han till tiggaren som sitter utanför och sätter sig och då vaktar tiggaren honom medan jag handlar och oftast sitter han i knät när jag kommer ut igen.

För mig blir det ju extra trygghet när någon har koll på honom där och tiggaren får lite extra betalt för jobbet. Men även promenader till någon av våra kyrkor ingår i promenadprogrammet numera och även där vet vovven var han skall hålla hus när jag är inne i kyrkan. Det som bara var ett helt företag att promenera och handla är idag så vardagligt, så jag tänker inte på att ta bilen. Förr hittade man på ursäkter just för att få ta bilen, idag klär man sig efter vädret och bryr sig inte om lite regn.

I dag är det inte några konstigheter att promenera de tre kilometrarna till busshållplatsen och ta bussen upp till stan för att ta en öl i goda vänners lag och sedan hem igen. Förr sade man alltid nej, för taxi var för dyrt och man kunde inte dricka om man skulle köra själv. Och nu under sommaren kan man ju sitta på uteserveringar och då kan ju vovven också vara med, oftast.

Så numera står bilen still i flera dagar när jag och vovven tar benen till hjälp och det gangnar ju både oss och miljön, så varför klaga? 🙂

Öl mitt i skogen #blogg100

Den 15 Apr 201615 Apr 2016 Av villacaliforniai Vardag5 kommentarer

20160413_181738

Tog en skogspromenad till skogen bortanför all ära och redlighet.
Ville njuta av ren luft, slippa höra motorer som brummar på vägarna, se hur tjärnen såg ut efter alla dessa år som jag inte varit där. Senast var 1974 när det brann.

20160413_173551 Promenerade på den sönderkörda skogsvägen, tills jag kom till älgstigen. Backe upp och backe ner, fram till mossen där spången hade sett sina bästa dagar. Knakar betänkligt i plankorna när jag går och tryggheten var långt borta. Men att låta bli plankorna var ännu mindre trygghet.
Upp för backen mellan berg och sten. Stannade till och pustade ut. Såg många spår av nytrampade fotavtryck från älg, en skithög det fortfarande rök om… (måste varit en rökare).

Ner för nästa backe och nästa spång.

20160413_173807 — Femstenarna. En gränsmarkering för olika skogsskiften

Tranpade vid sidan om, plask…
Upp för nästa backe, hittade en sten och satte mig på den.
Lyssnade till fågelkvittret, och plasket från bäcken vid sidan om.

Tittar mig omkring och njuter av tystnaden. Funderade på när någon senast satte sin fot här, så som spångarna såg ut. Kraftledningarna kontrolleras numera med helikoptrar så ingen behöver gå här mer.

20160413_174825 — Gränsmarkering mellan Lilla Edets och Trollhättans kommuner

Sitter där djupt försjunken i tankarna när en solstråle får något att glimma till i grönt bakom en buske. Promenerar bort de metrarna och ser…..
Jag ser en grön ölflaska, en till och en till och…
Ja det ar nog säkert en hel back med ölflaskor som låg där i busken.
Vi i helsk…. bär en ölback över dessa spångar med risk både för det ena och det andra.

Plockar fram Google map och kollar upp hur långt jag gått…
Drygt 2 kilometer på dessa vägar och sedan ser jag…

200 meter åt andra hållet går en väg så varför gick jag denna långa vägen med risk för livet där knappast någon letat, om något hänt, när jag istället kunde tagit bilen hit…

Ett år med #fitbit

Den 2 Feb 201613 Jul 2016 Av villacaliforniai Hälsa, Teknik2 kommentarer

fitbitflex

Ja ett år har redan gått eller närmare bestämt 14 månader och i helgen var det dags att fira och det gjorde jag ordentligt både med god mat och lite starkare drycker därtill. Anledningen till att jag firade på detta superba sätt var inte att jag nu använt min Fitbit i 14 månader utan att jag under denna tid har reducerat min kroppsvikt med 15 kilo.

Detta är nu halvvägs till målet till min normalvikt på ca 80 kilo. Tror säkert de kommande kilona blir svårare, så därför var det läge att fira nu…

20160120_125409 Detta enkla hjälpmedel har hjälpt mig mycket bättre än både sjukgymnastik och FAR…
Jag känner mig så otroligt lättad, när jag ser mig själv i spegeln och ser att min kroppshydda har blivit mindre och att ställa sig på vågen är en fröjd för hela mitt sinne.

I dag är det minst 10000 steg per dag som gäller och även vovven har blivit bortskämd med detta, så han brukar påminna mig om jag själv glömmer. Vi har ju vår vanliga 3 kilometersrunda som vi kan utöka efter behov, men det finns ju inget som hindrar att man också kan upptäcka nya miljöer och också få njuta av naturens skiftningar. Jag ser ju också att sockervärden (diabetes) har blivit så mycket bättre.

I normalfallet försöker jag pressa mig liter mer för var gång jag går mina rundor utan att för den skull ta ut mig allt för mycket. Jag vet ju hur min kropp kan reagera vid dessa tillfällen. Så idag är det med lätthet man klär sig i regnkläder för att komplettera stegen om man inte nått målet tidigare under dagen.

Så hela jag, både i själ och hjärta, mår ju bra av detta.

Så tack Fitbit, du sitter på min arm och har gjort mitt liv så mycket lättare…

Jag är förändrad #blogg100 #bloggswe

Den 1 Maj 201518 Okt 2015 Av villacaliforniai Vardag7 kommentarer

Har jag blivit en promenadidiot?
Det var i början av december som jag skaffade mitt aktivitetsarmband och sedan dess har jag gått minst 10000 steg per dag med några få undantag. Jag tror inte att jag haft speciell dåligt kondis då jag gärna promenerat men har hiss och rulltrappor funnits, så har jag valt dem av lathet. Hur många gånger har jag inte läst ”när hissen är på väg upp, är hälsan på väg ner”, och skrattat.

Nu är jag i det tillståndet att, har jag inte gått mina 10000 steg, så har jag abstinens. Inte för att jag ser på armbandet att jag inte gått utan jag känner det i kroppen. Veckorna jag jobbar, och sitter mycket i bilen, är det lite svårare att nå upp till antalet, men de lediga dagarna går det som en dans… (I går tog jag några hambosteg på vägen inklusive djupnigning. Hoppas ingen såg mig, för då hade det tänkt att han är en IDIOT.

I dag tog vi oss en långpromenad utefter älven. Nya miljöer piggar upp och solen sken med ett värmande sken, otroligt gott. Lärde mig att där vi promenerade hade varit en metropol där det fanns en skvaltkvarn men även ner vid älven fanns en brygga. Härifrån och ner till Göteborg gick passagerarbåtar under första delen av 1900-talet.
Dessa båtar utnyttjades utav bönderna som åkte ner med skörden till Göteborg för att sälja sina produkter på torget.

Det är bara att konstatera att promenader även ger något till huvudet också.

Smultronställe #blogg100 #bloggswe

Den 21 Apr 201518 Okt 2015 Av villacaliforniai Vardag12 kommentarer

I dag tog jag och vovven en ny väg att promenera. Några kilometer med bilen och sedan en 6 km lång promenad efter en markerad bana i skogen. Vi njöt på promenaden med flera små tjärnar i området. Vädret var strålande och lagom varmt och det var inte mycket kläder som behövdes.

Underbart med frisk luft och fågelkvitter. Verkligen ett litet paradis!
Såg lite längre fram att det kom en glänta i skogen, vilket var ungefär halvvägs runt spåret.
Snart kände jag också den friska doften som betydde vatten.
En större tjärn eller mindre sjö med grönska som började spira.
På stranden stod en soffa men också en brygga som ledde ut i vattnet en bit.
Där satt ett yngre par och hade lite brödbitar med sig i en påse, som de sedan kastade ut i sjön.
Det var bara att sätta sig ner och småprata och hör hur fisken slog när de tog brödbitarna.
Vi blev säkert sittandes där en timma och bara njöt… Njöt av stillheten, friden, solen och plaskandet från fiskarna i sjön. Kunde livet vara mer underbart?

Detta blir ett smultronställe dit jag kommer att återvända till och kanske delar med mig av i bloggen…
Men om jag delar med mig av platsen i verkligheten, det vet jag inte, jag gillar smultron och behåller de gärna för mig själv…

Ny geocachingrunda på G #blogg100 #bloggswe

Den 20 Apr 201518 Okt 2015 Av villacaliforniai Geocaching5 kommentarer

Nu börjar den ta form, vår nya geocachingrunda. Vi är tre geocachare som gemensamt skall ta ansvar för en runda efter en led genom skog och mark. Många vackra vyer finns efter vägen liksom rastplatser och även grillplatser.

Leder är 11 kilometer och man bör klara den på två timmar. Leden är en gångväg men möjlighet finns att ta sig fram med cykel även om det i några delar bara går att leda den. Tanken är dock att det skall kunna bli en heldagsutflykt för familjen med grillmöjligheter på ”mitten”.

Det finns några naturliga platser för att gömma cacharna men på några andra ställen så måste vi använda vår fantasi.
Men ideer finns och det skall ju vara för hela familjen och vandringen är den viktigaste delen, så de får inte vara för svåra.

Svenska kyrkan kommer vara med som en medarrangör så det gäller att hålla den lagom religiös, utan man skall som icketroende eller annan religion också kunna njuta av den.

Sedan ställs det också krav på att ”skatterna” inte få vara för små då det i samtliga skall finnas ”bytessaker” som passar stora och små.

När man hittat samtliga gömmor efter promenaden så skall man genom ledtrådar i de olika gömmorna kunna hitta ”jättegömma” med lite presenter…

Skall verklige bli kul att se om projektet blir väl mottaget utav cachare i Sverige och utomlands…

Stôllaröck #blogg100 #bloggswe

Den 19 Apr 201518 Okt 2015 Av villacaliforniai Vardag7 kommentarer

Huvudet kan användas till mer än bara en hatthylla….. Men ibland undrar jag.
I går var en underbar dag, lagom varm och god. Och jag fick mig en ide….
Tanken var att jag skulle gå en del av Pilgrimsleden mellan S:t Olovs källa och Västerlanda kyrka.

Tanken, förutom den kyrkliga biten är att vi skall lägga ut ett antal geocachinggömmor utefter leden. Nu när våren och den ”fina” årstiden är på G, så vill många ut och leta ”skatter”. Leden går att ta sig fram med cykel, även om den måste ledas bitvis, och ett par ställen kan vara lite brant,men inte värre än att man klarar det.

Leden är mycket tydligt utmärkt, i alla fall från källan till kyrkan. Leden är också en vandring i mycket växlande natur, från höga höjder till vandring utefter Göra älv.

Men ju mer jag gick, ju mer energi fick jag och trots att jag visste att varje kilometerskylt jag passerade, så blev det en kilometer längre tillbaka till bilen.

Men jag och vovven trivdes, att promenera förbi vattenfall, kvarnen, badplatser men också delar där stigen knappt var skönjbar. Visst kändes det bra när man gått fyra kilometer och visste att man gått den mest jobbiga biten. Därefter så gick leden efter befintliga skogsvägar och var lättpromenerad och inte allt för jobbiga backar.

Vovven fick gå i band hela tiden då jag inte ville springa runt och leta om något skulle hända. Men med lång lina så var det inga problem. Medan jag njöt av utsikter, namn på platser och vägar, så njöt vovven av alla dofter som fanns utefter hela leden. Det märktes på honom om det var färska spår efter något vilt, för då skulle det undersökas mycket noga.

Man fick verkligen möjligheten att tänka och hur mycket man väl uppskattar möjligheten att ta sig ut i skog och mark. Verkligen en förmån att lätt kunna ta sig ut och promenera långt ifrån de största allfartsvägarna och tätorternas elljusspår. Första kilometrarna så räknade man hur långt man hade gått, men efter 6 kilometer så började man istället räkan ner hur långt man hade kvar till målet. Då började sig det också gå nerför och det blev mycket lättare att ta sig framåt. Visst dök tanken upp ibland att jag skall tillbaka också, men nu var ju målet nära.

Framme vid målet kunde jag lägga mig en stund i solen på församlingshemmet gräsmatta och bara njuta…

Men tiden gick och det var dags att tänka på refrängen. Började sakta min tillbaka vandring och det började med att jag släpade benen efter mig och det kändes långt ifrån roligt. Första kilometerskylten och jag ”bara” en mil kvar.
Men nu fick jag också chansen att mer ställa in mig på hur jag skall lägga upp cachingrundan. Stigningen börjar och jag ångrar mig gång på gång. Men jag kom ihåg de flesta rastställen så det var bara att gå från pausställe till pausställe.

När jag hade ett par kilometer kvar till bilen, så försvann all trötthet och nu gick det som en dans, fat delar var i besvärlig terräng.

Nu gäller det att köpa 10 brukar, trycka upp standadinfo om gömman, loggböcker, och försöka hitta lite billiga ”bytessaker” mm. Sedan åka ut och placera burkarna och mäta upp GPS-positioner till platserna och publicera dem på nätet…. Men då tar jag bilen så långt det går…

I dag gick jag på gudstjänst i Västerlanda kyrka och fick där mitt diplom för att jag gått hela leden och sedan besökt en gudstjänst.