John Hron filmen

I går var jag och såg filmen, filmen jag inte ville se, men kände att jag måste se.
Filmen handlar om John Hron som mördades för 21 år sedan av nynazister.

Filmen försöker spegla Johns liv den senare delen fram till till det fruktansvärda hände, men ur ett fint, somrigt perspektiv. Men helt plötsligt klipptes bilder in från en annan rättegång, och jag kände först att detta stämmer inte, och det tog lite tid att förstå. Men när man väl förstod hur filmen var upplagd, så gick det lättare. Filmen visade många bilder och tystnad med bara musik i bakgrunden, och jag reagerade först att det blev segt, men förstod sedan att det var viktigt, då det i alla fall fick mig att använda dessa stunder till att tänka efter, att inse och att försöka förstå.

11001969_10153786899003868_1501610568_oMan försökte få John att framstå som en varm människa med mycket civilkurage, vilket man lyckades med, och jag känner igen mig mycket i filmen. Filmen vill ju visa hur vi satte grupper av människor mot varandra, vilket skedde under kriget, vilket sker i dag, med flyktingsituatioen. Judefientliga, främlingsfientliga och nu sist även mansfientliga. Att gruppera oss på detta sätt, splittrar och leder bara till ond bråd död.

Jag funderade på om det är rätt tillfälle för en sådan film och kom till slutsatsen att det nog aldrig kan vara fel tillfälle, i alla fall. Så får ni chansen att se den, klart sevärd, och jag tror att den kommer att skapa många tankar om vårt samhälle idag, tjugoett år efter själva händelsen.
Ställ upp för varandra, visa civilkurage, och att vi aldrig vinner något på att sätta grupper mot varandra.

Nu kommer det fram

Knife
Alexandra jobbade ensam på HVB-boendet i Mölndal när hon mördades. Direkt gick folk ut med saker som att ”här kommer de till Sverige, får husrum, mat och trygghet, och de mördar som tack”. Dessa ord kom inte bara från extremhögern utan också personer som jag ärar högt, inklusive politiker. Att en ung människa skall få sätta livet till på detta sätt är inte acceptabelt och jag lider fruktansvärt med de anhöriga som drabbats av andra.
Men jag har aldrig kunnat döma gärningsmannen för dådet då jag inte vetat om varför.

Nu kommer det fram att hen hade stora psykiska problem och att det var känt och att boendet beviljats extra anslag för att kunna ha högre bemanning just för detta, men inte ordnat det.

I dagarna skulle Ted Gärdestad fyllt 60 år och vi hyllar honom för hans musik. Även han led av en psykiskt störning vilket i slutändan fick honom att ända sitt eget liv.

Den ena hatas för sitt brott för att han var en invandrare och hans inre gjorde att han gick på en annan person. Den andre hyllas för sin gärning inom musiken och många tycker synd om honom för sin gärning och att hans inre gjorde att han gick på sig själv. Orsaken är ju trots allt den samma, en psykisk störning.

Smygrasismen kommer fram hos många fler människor när det sker sådant som i Mölndal och detta älskar ju extremhögern. Det är ju det de vill, att skapa splittring i samhället. Det ingår i deras utomparlamentariska agenda.
Vi såg hur de främlingsfientliga annonserade i EN tunnelbanestation i Stockholm och helt plötsligt exploderade mitt flöde med delningar av tidningarnas nyheter, egna kommentarer till händelserna, egentagna foton från motdemonstrationer, filmer mm. Helt plötsligt springer mina finast vänner omkring och är budbärare för de högerextrema och jag var på väg att blockera dessa på sociala medier. Personer som jag beundrade djupt hade sjunkit så lågt. De främlingsfientliga gnuggade händerna för varje kommentar som kom på Twitter och Facebook, de hade lyckats i sitt uppsåt. De högerextremas vapen är att orsaka kaos och rädsla i samhället, precis som terrororganisationer, och många gånger lyckas det tack vare oss andra.:-(

Precis som IS så vill dessa ha uppmärksamhet och det ger vi dem, gång på gång. 😦
Under lång tid kunde den högra sidan titulera sig med att de är det enda opposiotionsparti, i alla fall när det gäller invandringsfrågan.

I höstas hände något inom de flesta partier och Sveriges politik gällande flyktingar ändrades radikalt. Helt plötsligt var dessa grupper inte längre ensamma om sin politik och deras närvaro marginaliserades i frågan på tänkt sätt. Nu var de tvugna att hitta nya sätt för att synas. I stället blir det en lynchmobb med förevändning att skydda Svenska kvinnor, eller intrång på badhus som vakter, för att få slut på tafsandet, och liknande aktioner. Återigen var det ett sätt att skapa debatt och visa att det finns i nya former av utomparlamentariska aktioner, och återigen hjälper, framför allt vänstersidan till i (sam)arbetet. Vi ser ju nu när kommunerna ordnar träffar för att informera om boenden och andra åtgärder, och dessa grupper meddelar sig genom hemliga Facebookgrupper och tar sig sedan dit, för att skapa, oreda rädsla och hatiska stämningar, och de lyckas. De lyckas med sina utomparlamentariska metoder förstöra vår demokrati, som vi under lång tid byggt upp i landet. Vi såg ju hur andra världskriget byggdes upp just på motsättningarna mellan höger och vänster, hur en viss grupp människor (judar) fick vara de som var roten till det onda. Delar av min släkt i Tyskland har förlorat sina liv i dessa motsättningar. Min önskan är att detta inte upprepas igen.

Vi har något mycket fint i detta land som kallas yttrandefrihet, så låt oss värna om det och att vi alla tar vårt ansvar att det får leva vidare.

SD-kampanjens målgrupp är inte flyktingar. Det är du. #bloggswe

Jimme_Åkesson_Almedalsveckan_2013_001

Min vän Gustav Martner skrev på Kit.se hur Sverigedemokraterna och hur deras logik fungerar.
Läs hans text nedan och fundera.

Sverigedemokraterna lanserar en kampanj utomlands som ska avskräcka flyktingar. Det är i alla fall den officiella förklaringen. Gustav Martner, tidigare ordförande för Sveriges Kommunikationsbyråer, har en annan.

En internationell kampanj från Sverigedemokraterna ska avskräcka flyktingar att komma hit, rapporterade medierna igår. Ingen kalkyl på hur det skulle gå till rent praktiskt presenterades. Kanske för att ingen frågade efter den.

Även om SD skulle lägga många miljoner på köpt media för att nå ”flyktingar” så är det naturligtvis omöjligt att dom skulle kunna nå ens en promille av alla i Europa och världen som skulle kunna tänkas till sist söka asyl i Sverige.

”Kampanjen” följer därmed samma logik som den partiet gjorde för ett tag sen – man köpte yta på en tunnelbanestation som ytterst få svenskar besöker men de flesta numera läst om på nätet.

Även nästa kampanj från SD kommer ha sin stora räckvidd bland svenskar, som kommer läsa om det på tvärsen och längden i svenska medier, oftast som delade artiklar på Facebook och upprörda statusuppdateringar.

Antagligen kommer SD kanske lyckas köpa lite plutt-enheter på krigshärjade platser, en och annan tysk tågstation och dokumentationen av dessa kommer spridas av svensk media. Kanske kommer även utländsk media göra nåt litet knäck på saken, och även om The Guardian och The Times släpper MÄNGDER av artiklar varje dag, så kommer svenskarna uppleva det som BIG SHIT när nämnda tidningar eventuellt skriver om det.

Och man kommer dela det med sina svenska vänner.
And so it goes.
SD-kampanjens budskap är inte att Sverige är skit för den som kommer hit, budskapet är att SD är handlingskraftiga och därmed skiljer sig från andra partier.

Och kampanjens målgrupp är inte flyktingar, det är du.

GUSTAV MARTNER
arbetar för digitalreliance.org, grundare av refugeephones.com och f.d. ordförande i Sveriges Kommunikationsbyråer

Du kan läsa hela inlägget här.