Författare: villacalifornia

Jag en man i mina bästa år som jobbar som tidninsbud och anhörigvårdare till två familjemedlemmar. Har ett stort data/teknikintresse och tänker dela tankar om just anhörigvård och teknik.

Orden betydelse förändras

Den Av villacaliforniai Samhälle1 kommentar

Jag reagerade mycket starkt på ovanstående statusuppdatering när jag såg den. Valfrihet är ett alldaglig ord som kan användas till mycket. Nej jag tycker inte om all valfrihet men samtidigt är jag stolt över att vi har valfrihet. Valfriheten ger mig jobb och inkomst. Sedan 90-talet finns det inget monopol på brevbefodran och det gör att man kan välja postoperatör efter kostnad och service. För mig och arbete är det en frågan om överlevnad. Vi kan få någorlunda kostnadstäckning till tidningsutdelningen som annars går med förlust. Med största sannolikhet hade tidningsutdelning på landsbygden upphört om vi inte kunna kombinera det med inkomster från brevutdelningen. Tittar man på landsbygden så är det många som röstar SD och där är det skrivna ordet från etablerade mediet viktigt och att inte lämna ”walk over” till de främlingsfientliga som försöker med alla medel mer eller mindre seriösa, påverka folk.

Den 17: e september har jag valfrihet att välja vem som skall få mina röster i kyrkovalet. Detta kallar jag grunden för en demokrati och så oerhört viktigt i ett rättsstat.

Jag blir uppriktigt sagt rädd när jag ser hur vanliga or blir djävulens verk. På bara något når har ju ordet godhet omvandlats till det negativa som är i dag. Jag vågar bara använda ordet i kyrkan numera, då det ar en så dålig klang. Gohetsmaffian, godhetsivrarna, underbara ord eller? Nazism och kommunism är för mig två förhatliga ideologier som har ett splittrat Europa som bas. För mig innebär det ond bråd död, inte minst för mina släktingar. Jag beundrar ju C H Hermansson mycket, då hans arbete att få bort kommuniststämpeln från vänstern var givande. Det lyckades Lars Ohly snabbt förstöra när han sade ”jag är kommunist”. På några sekunder omvandlades han från en kostymklädd man, till en person i militära kläder med en kulspruta i näven, och precis som vakterna i Östtyskland sköt ner liktänkande, så sikta de han mot mig och jag bara väntade på smällen och att jag skulle segna ner död. Jag är jätteglad att han fick lämna politiken så snabbt efter det.

Jag blir verkligen rädd nr vi försöker sätta in andra innebörder av ord som godhet, valfrihet, än vad de verkligen står för. Helt plötsligt blir jag rädd för hur jag skall titulera mig själv, när jag aktivt arbetar för jämställdhet mellan könen, visar mig på stan i min trygghetsväst för att försöka ge folk trygghet.

När jag läste ovanstående inlägg, så önskade jag, för någon bråkdel av sekund, att den förvandlade partiledaren hade tryck av.

Fantastiska fotografer

Den Av villacaliforniai Djur & natur2 kommentarer

Screenshot_2017-09-06-06-06-09

Detta med fotografering är något jag bara älskar. Min mobil går varm i kameran, då den jämt är med. Att redigera är det sämre med, men det händer, om man bortser från lite justeringar som händer allt som oftast. I min närhet bor en mästerfotograf vid namn Piotr Korytowski. Han deltog i Vi-skogens tävling med en trädbild och tog hem förstaplatsen där.

I hård konkurrens med närmare 600 bidrag fick hans harmoniska gran vid sjön Djupevattnet, i Lilla Edet flest röster och vann hela rubbet.

Själv säger han så här till Vi-skogen:
– Jag vill tacka alla som röstade på min bild, jag är jätteglad! Dessutom tycker jag att alla finalister ska känna sig som vinnare, det var många fantastiska bilder som var i final. Min bild visar ett ställe där man kan ta sig från vardagen. Trädet visar hur stor roll det spelar i hela miljön. Det är tydligt och oskiljaktigt, säger Piotr Korytowski, till vardags fotograf och IT-tekniker.

– Den starka, trolska stämningen i Piotr Korytowskis skickligt tagna vinnarbild berättar om trädens styrka, kraft och uthållighet. Att de kan rädda liv. Såsom Vi-skogen gjort i många decennier nu, säger Anneli Rogeman.


I dagens lokaltidning finns Piotr på första sidan och hans fotointresse uppmärksammas på en hel sida.  Jag är ju inte personlig vän med Piotr, men har länge tänkt fråga omhan är intresserad någon dag att gå ut i naturen och ta en fotorunda. Säkert får jag skämmas men min Samsung 8, men jag får ju samtidigt se hur ett proffs arbetar… Samtidigt får jag prata mer med honom och kanske skriva mer om det han gillar. Hoppas snart kunna få till ett möte med honom och beundra hans konstverk.

Vill man se mer bilder från Lilla Edet fotade av Piotr, så är det bara att kolla in: http://www.shaphot.eu/albums/lilla-edet/

I skogens djup

Den Av villacaliforniai HantverkLämna en kommentar

20170727_173835

I skogens djup hette en utställning i Gräfsnäs slottsruin. Temat har handlat om materialet ull, beklädnadstyger och sagans värd Inspiration: John Bauers Bland tomtar o troll och även Jugend, som ju samma tidsepok.

Det är nätverket Vävformgivning som fixat till utställningen och jag besökte den två gånger. Under alla år har jag ju hjälpt mor med hennes handarbeten och jag har hjälp till med vävning, dra på varpen på vävstolen och göra i ordning den. Men kan ju även både sticka, virka, brodera mm. Så jag är ju inte bortkommen på detta, och jag kan ju förstå arbetet bakom konstverken, och det är ju inte några få arbetstimmar som oftast ligger bakom. Därför tror jag att jag verkligen kan uppskatta dessa hantverkstyper.

Delar av mig lite bilder från utställningen…

 

Världsskäggdagen

Den Av villacaliforniai Samhälle2 kommentarer

20170901_115555

I dag är det världsskäggsdagen och jag firar den året om genom att ha mer eller mindre skägg. Nu var det extra långt och när P4 Väst gick ut med efterlysning i radion och på Facebook så var jag ju bara ”tvungen” att anmäla mig….

Det tog inte lång tid innan Kim Kärnfalk hörde av sig och frågade om jag kunde komma till studion. Bara att sätta sig i bilen och ta sig till Uddevalla och radions studio för att vara med mellan 11 och 12 i sändningen. Zakarias Alkhatib var den person som skulle bättra på min skönhet.  Zakarias hade tidigare sin salong på Drottninggatan i Stockholm och där hade Kim gått in en gång, och efteråt blev det hennes ”egen” salong.

Nu har han flyttat till Uddevalla och öppnat sin salong här.
Så här såg det ut i studion när Zakarias ansade min haka.

 

Mot slutet kom vi på att det inte fanns någon spegel så Marcus Gorne fick i radion be om hjälp och teknikern som precis kommit ner till bilen, rusade upp, och hämtade en väggspegel på toaletten, så att jag till slut fick se mig själv.
Och resultatet blev….

Jag är strålande

Den Av villacaliforniai Samhälle, TeknikLämna en kommentar

20170829_154557

Visst är jag strålande, eller hur? Bryr mig inte så mycket om din åsikt om vad du tycker, utan jag har placerat mitt i detta facket själv….

Här om dagen var jag på Workshop om hur lätt vi delar in varandra i olika fack, och vi hade mycket intressanta diskussioner om just detta.  Nu var nog jag en dålig deltagare, då jag har en hel del erfarenhet från mitt 57-åriga liv om att möta människor där, utan att indela människor i fack. Om jag skall dela in människor i fack, så vill jag dela in alla i ett eget fack, benämnt unik.

20170829_162730Så här visade Therese upp sig inför oss, och första uppgiften vi fick, var att presentera henne för henne själv, utifrån de fack  vi satte henne i. När hon sedan ”klädde av sig”framträdde en annan person som jag inte vill visa på bild, då jag kan förstöra för andra som vill vara med på detta. Men jag tror personligen inte att jag lyfte på något ögonbryn, och i alla fall inte av orsaken jag såg, utan mer i så fall, att hon ville visa vem hon verkligen var. Det gillade jag 🙂

 

Själv visade jag mig i en outfit, som inte visar mig, som jag är, men jag gjorde det för att utmana mina vänners tankar i ämnet. Den högra bilden skickade jag ut sociala medier, för att se på reaktionen. De flesta gav mig tummen upp, och hejjade på mig, men några få satte en sexuell stämpel, ett fack, som jag placerades i. Måste detta vara en sexuell läggning, när jag klär mig på detta sätt? När jag körde buss fanns det en kvinnlig och en manlig klädsel och kvinnor kunde välja kjol istället för långbyxor. Skälet var att kunna hålla ner temperaturen vid sina könsdelar. Jag som man kunde inte välja kortbyxor för att hålla mig någorlunda sval där min temperatur skall vara någon lägre än kroppstemperaturen. Då hade det gjorts undersökningar att det i mitt knä kunde bli upp till 85 grader varmt, soliga dagar och när solen lyste in på denna del av min kropp.
Jag har svårt att sätta in alla manliga busschaufförer i sexuella fack, för att de väljer kjol istället för långbyxor. I dag köper många företag in kjolar för arbete inte minst bland byggarbetare, eller som många kallar dem, arbetskiltar för män som jobbar mycket utomhus i varmt väder.
Expressen.se har en artikeln om det, fast det är några år gammal.

 


Vi fick gå runt i lokalen och leta upp fack eller preferenser som vi ville dela in oss i själva. Jag valde att jag är förmögen, och funderar på vad andra tänker när jag säger att jag är förmögen. Skall jag räkna i kronor och ören, så är det långt ifrån sanningen, men jag har så många vänner, så jag blir förmögen i att få och ge kärlek och omtanke, är min tanke. Jag är öppen, då jag vågar göra saker, som andra inte vågar, är en annat fack jag sätter in mig i. Jag är funktionshindrad, men hur behöver ingen veta. Jag är social, vilket innebär att jag kan gå runt i skogen, ensam och fundera på vad jag skall blogga om och hur. Men sedan om jag var pojk eller flicka, man eller kvinna, gubbe eller kärring, valde jag att inte sätta mig i ett fack. Jag hittade ingen lapp med människa på.

Ja det fanns så mycket intressant och jag vill berätta så mycket mer, men när utställningen och workshop:en är i din närhet, så rekommenderar jag att delta i den.

Tack till Brittinger, Therese och Denise för en suverän eftermiddag.

 

Edetfesten

Den Av villacaliforniai SamhälleLämna en kommentar

wp-image-884055405

Nästan alla kommuner vill ju ha en festival, stora som små. Lilla Edet är inget undantag.

Arrangör för Edetfestivalen är Lions club och målet är att samla in pengar till sin hjälpverksamhet. Samtidigt skall det bli en folket, och det blir det verkligen, även om festivalen är bantad till en dag. För mig och bror och Naturligtvis vovven blev det 12 timmar i Lilla Edets centrum. Men det var det värt, trots arbetsnatt före med bara 4 timmars sömn i två omgångar. Men det var så intressant, så den planerade eftermiddags vilan på sängen blev inget utav…. Men visst är det härligt när folk går ut på ”stan” i gemenskap och för att träffas, ha roligt får stora och små. Det kallar jag folkfest och Lilla Edets föreningar och organisationer levererar. Hjälporganisationer har loppisförsäljning/secondhand, hembygdsföreningen visar sin verksamhet och slöjdarns säljer sina varor. Butikerna kör med extraarrangeman, minitåg kör runt i tätorten och uppträdanden på torget. Kvällsunderhållningen hade i år tagits över av Flinks Event och kommer att berättas om i ett senare inlägg med bilder och musik.

 

Fel
Detta videoklipp finns inte

What’s the fack?

Den Av villacaliforniai Samhälle, TeknikLämna en kommentar
Nicklas på mötesplats Tureborg

När jag gått Prideparaden i Uddevalla promenerade runt i parken så träffade jag på en dam, Brittinger Axelsson som tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan arbetat fram en utställning ”What’s The fack”. Brittinger berättade en hel del om detta, och det gjorde mig mycket intresserad. Denna måste jag se. Jag åkte till Mötesplats Tureborg och tittade på den pratade med Nicklas om den och om att det nästa vecka skall bli workshop om detta med normer och fack. Nu är jag anmäld till Workshopen och ser fram emot mötet och diskussionerna som jag hoppas på.

Jag är ju själv kritisk mot detta hur vi delar in personer i fack. Mor blev per automatik ett ”Nazisvin” när hon flyttade till Sverige för att bli hustru till sin man, min pappa. Pappa blev på bröllopsdagen i samband med att han sade ja i kyrkan, en landsförrädare. Min lillebror som fick en utvecklingsstörning på grund av medicinsk felbehandling, blev symbol för detta oheliga blandäktenskap. När vi äntligen fått bror så bra att han kunde utvecklas till en egen individ så gick mor i väggen. Men det var ju inte så konstigt hon var ju krigsskadad efter uppväxten i Hitlertyskland. Själv ställde jag mig på bordet när jag var tolv år och skällde ut människor som tyckte att alla utlänningar skall kastas ut. Detta var i början på 70-talet. Men jag tror många känner igen debatten som går idag.

Senast idag hade jag debatt om att kvinnor är horor, och madrasser med hål i, medan män våldtar. Fortfarande än idag varnar vi unga kvinnor för att klä sig på speciella sätt eller inte få vara för utmanande idag klädsel, annars kan hon ju våldtas. När skall förnuftet segra och måste vi dela in oss i dessa fack, onda människor, goda människor. riktiga män, oriktiga män.

Nedan följer informationen om utställningen.

”Nej lärare kanske du inte är, för du harju inte lärt oss så mycket fakta i dag. Men du har fått oss att tänka efter…” Tjej i klass 8 på en skola i Kungälv.

What’s The Fack? är ett projekt som handlar om ett undersökande arbete om identitet. Hur vanligt det är att man utifrån fördomar delar in människor i olika fack, med olika status och därigenom behandlar människor på olika sätt. Det är en porträttutställning som väcker frågor kring hur stor betydelse vår tillhörighet har. Oavsett kön, ålder, kultur, fysiska och psykiska förutsättningar. Samtliga bilder skildrar modellens egen upplevelse, var och en har fritt valt sitt eget fack.

Vårt mål är att bidra till ett öppnare samhälle där fler människor tillåts vara sig själva på sina villkor utan att ifrågasättas eller rent av trakasseras av sin omgivning. Med en större öppenhet kring varandras olikheter löper vi mindre risk att såra och behandla varandra illa pga av bristande kunskap och förståelse. Det är viktigt att på alla fronter arbeta för att varje människa skall få vara sig själv. inte på bekostnad av andra men inte heller trots andras åsikter.

Med tanke på den rådande samhällsutvecklingen där kvinnors kroppar fortfarande inte är deras egna, killars självbild går ut på att vara tuffa och inte visa svaghet. Då mobbning fortfarande är ett stort problem i skolorna, vill vi genom projektet What’s The Fack? bidra med samtal och reflektioner kring detta i skolklasser.

Vi vänder oss i första hand till högstadiet och eleverna där. Men även personalgrupper, bland annat i skolan men även på andra arbetsplatser. Där människor är den huvudsakliga arbetsuppgiften är det intressant att göra det här arbetet. Under en halvdag arbetar deltagarna tillsammans med oss. Med hjälp av utställningens innehåll och övningar kring ord reflekterar deltagarna kring sig själv och varandra. Deltagarna lyfter själva fram de ämnen som är viktiga att diskutera i just deras grupp.

snip_20170825112916

Vill ni veta mer så hittar ni info här vanför
På Facebook finns deras sida under adress: https://www.facebook.com/whatsthefack/
Deras hemsida finns här


Just nu finns deras utställning på Mötesplats Tureborg i Uddevalla

Nedan presenterar jag några bilder jag tog på utställningen.  Bilderna är upplagda i slumpvis ordning. Förhoppningsvis väcker det dina tankar i ämnet och gör att detta blir ett intressant ämne även för dig…

 

Jalla, jalla – kärlek till alla. #uddevallapride

Den Av villacaliforniai Samhälle8 kommentarer

IMG_20170820_132458_080-1
I går var det Uddevalla Pride, och naturligtvis var jag där för att visa solidaritet. Ni som känner mig, vet att jag har svårt för att bara se på när hat och hot förekommer. Därför är det viktigt för mig att ta ställning för alla människors lika värde, oavsett.

Därför hade jag bestämt mig att jag skall gå med i tåget i Uddevalla Pride. Klev på bussen här för att sedan fortsätta med tåget dit. I Öxnered letade jag upp vagnen där jag fick ha Nussä med mig och satte mig ner i fåtöljen för att vaggas till centralen. Framför mig i kupen hörde jag damen prata  telefon och berättade att hon var på väg till Uddevalla Pride. Utanför stationen stöter återigen på damen, som tittar på kartan hur hon skall ta sig till Museieparken, och jag erbjuder att hon inte behöver kartan utan vi kan gå gemensamt. Sakta vandrar vi vägen fram till målet medan hon berättar att hon och några väninnor skall representera Transföreningen FPES.

Nej jag har ingen erfarenhet av detta att leva som transperson, så här är ju ett ypperligt tillfälle att lära sig mer. Säkert har även jag en massa fördomar, som kommer på skam, men av erfarenhet blir man vis.

Väl på plats i Museiparken tog vi var sin parkbänk där vi kunde göra oss förberedda inför paraden. Jag piffade upp min ryggsäck med hon gjorde i ordning banderollen och svarade i telefon. Hon berättar glädjestrålande efter en stund att de blir minst fyra som kommer att vandra under parollen, men tycker samtidigt att det är tråkigt att inte de unga vågar gå ut med sin läggning i dagens samhälle. Det är tydligt att vi är fler som behöver visa dem vårt stöd. Ingen skall tvingas leva ett liv, styrt av andra, är min uppfattning, och därför känner jag att det är viktigare än någonsin, inte minst för min skull att visa dem mitt stöd.

Vi ställde upp i tåget och vandrade genom centrala Uddevalla ut rop, ramsor och allmän glädje, samtidigt som vi vinkade till alla glada människor som samlats för att titta på och visa sitt stöd. Sådant värmer! Hörde att förra året så var det ca 700 som gick paraden och att i år kändes det som betydligt fler. Underbart!

Efter paraden fick jag återigen träffa damerna och ta kort på dem,  Angelica, Hannah, Vendela, Helena och vi fick även ytterligare en pratstund, innan jag gick ett varv i parken och var social och pratade. Valde sedan att promenera ner till Kungstorget för att få lite i magen. Vem kommer inte där om min kompis från tåget, tillsammans med sin väninna. Vi förföljer dig, seden de med ett skratt.  stället för att leka följa John, så valde vi att gemensamt sätta oss vd ett bord och gemensamt äta vår mat.

Tacksam för att jag fick lära känna dessa fina damer, och min lycka känner inga gränser.

Tack Sveriges Radio, Ekot

Den Av villacaliforniai TeknikLämna en kommentar

Av allt att döma så är det ett terrorattentat det som hänt i Barcelona. Jag blir fruktansvärt kall inombords.

Ja jag har varit med ett tag, sett när min granne blev gisslan tillsammans med ytterligare en pilot på ett plan på Bulltofta flygplats. Jag kommer ihåg Västtyska ambassaden. Terrorn i Baskien, Nordirland, Tyskland mm. Terrorn är inget nytt men har bytt former. Förr var det bomber och att förgöra så många människor som möjligt och då var det många inblandade i attentaten. I dag är det oftast ensamma gärningsmän som gör det ensamma med små medel. Nu när vi har så mycket säkerhetsregler på flygen, så är det nästan omöjligt att kapa. Men att fixa en bil och köra in en grupp människor är enkelt.

Men när sådant händer så blir de sociala medierna en mötesplats där man försöker svärta ner varandra. Högern mot vänstern, vänstern mot högern, och bara banka saker i huvudet på varandra. Vad gör det för nytta att ge sig på varandra på detta sätt?

Nej, själv stänger jag oftast ner de sociala medierna vid dessa tillfällen, startar Sveriges radios app och lyssnar på saklig information och oftast läser jag våra suveräna dagstidningar för att få fakta. I verkligheten ett terrordåd och på de sociala medierna startar ett svenskt inbördeskrig. Nej det är inget för mig.

Tack Sveriges Radio för bra rapportering och noga påpekanden vad som är påståenden och vad som öronen bekräftat.