Jag klär av mig naken

Jag klär av mig naken, kanske inte så bokstavligt som det låter, men ändå, kanske mer skrämmande än om jag gjort det. I går hade jag föreläsning, eller skall jag säga, jag gav mitt vittnesbörd om min kristna tro, inför konfirmander.

Att jag är kristen och troende är knappast en hemlighet och att kyrkan är central i mitt liv, är heller ingen nyhet. Men någonstans här finns en gräns, där man blottar sig mycket mer än man gör i vanliga fall, och det är faktisk lite skrämmande. Precis som förra gången så var vi tre personer som skulle ge vår synd på oss själva, men denna gång var de betydlig fler konfirmander så att de blev indelade i tre grupper som fick cirkulera bland oss som berättade. Denna gång var man helt ensam med några konfirmander och deras gruppledare och skulle visa upp sig. Visst hade jag stöd hos ledaren, men samtidig fanns inte de andra som också ”klädde av sig” där. Usch, säger jag bara, usch! Men ändå så stolt över de jag gjorde…

Men varför gör jag detta? Jo jag vill visa att det går att kombinera en tro med dagens leverne. Jag vill också visa hur jag i samtal med Gud kan hämta styrka och kraft hos Gud, och jag vet att jag får svar, men hur när och på vilket sätt, det vet jag inte. Därför gäller det att öppna sina sinnen.

Mycket av det jag berättar om, finns ju i mina tankar, men att sätta ord på dessa tankar och sedan förklarar detta inför mer eller mindre främmande människor är inte helt lätt.
Jag är ju den som inte knäpper mina händer i tid och otid och säger några ord under bön. Jag säger att jag samtalar med Gud, berättar med mina tankar, de jag vill ha framfört. Detta fungerar ypperligt för mig och ag känner mig trygg, ja mycket trygg i detta. Och beviset, i alla fall för mig är att jag får svar…
Jag är inte utsedd att berätta om evangelierna, det har vi i pastoratet bra präster till, men jag kan på olika sätt också predika, genom att berätta att jag går i kyrkan, inte minst via sociala medier.

Bilderna ovan, berättar lite om det jag brinner för. Trygghetsvandrare, mina rötter i Tyskland och MÄN för jämställdhet. Dessa olika saker går att kombinera på olika sätt. och arbeta med på olika sätt. Gemensamt är att de bygger på medmänsklighet, oavsett vem man är, så är man lika mycket värd.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s