När deppigheten tar över

20160720_165439
De senaste veckorna har jag känt mig deppig, eller lite nere.Men jag vet inte varför 😦

Jag känner att det inte är samma fart på mig som tidigare, av någon anledning.
Ibland känner jag det som om jag bara vill gråta, men varför. Jag har inte kunnat gråta, även om det kanske vore bra, för att få ur sig lite känslor.

Jag försöker hitta varför jag känner mig deppig, utan att förstå varför. Är det redan vårtröttheten som gör sig påmind? Tycker det känns lite tidigt i så fall, och jag som är ute så mycket i ljuset, borde inte reagera så, när jag aldrig har känt så tidigare. Tycker ju alltid att hösten har varit värre, när man börjar gå i ide.

Jag har så många fina vänner som ger mig så mycket kärlek, men ändå finns det något som stör det hela. I går var jag och vovven ute på en långlång promenad i nästan tre timmar och njöt i det fina vädret. Jag och bror gick sedan och åt middag på kinarestaurang innan vi sedan bänkade oss framför tv:n och melodifestivalen. Kunde det bli bättre?

Är det andra vänner som suckar med orden ”jag vet inte vart världen är på väg…”
Är det allt snack om de främlingsfientliga som spår jordens undergång, eller är det USA:s nya president? Jag tror att USA:s konstitution kommer att klara det som händer där, så varför oroa sig, likadant med våra grundlagar som kommer att skydda oss från förstörelse. Jag är trygg i att jag vet vad som hänt i historien, så jag ser ändå det fina i framtiden.
Jag har sorterat om mina sociala flöden för att slippa de värsta domedagsprofetiorna, men jag gillar den sunda debatten som är, men känner en uppgivenhet mot att vi så ofta benämner varandra som idiot eller andra mer nedsättande saker. De värsta glädjedödarna har jag tagit bort, då det finns så mycket annat som kan skapa glädje.

Jag läser alla fina bloggar som sprider glädje, och försöker ge tröst till de som deppar…
Men även här har jag tagit bort de som spår domedagen.

Även idag ser det ut att bli en del som och plusgrader som ger skäl till att vistas ute i skog och mark, så vad finns det att deppa för?

Nej, nu tar vi  nya tag. Jag skall måla hela världen lilla mamma…

2 thoughts on “När deppigheten tar över

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s