dsc_0216

TACK ALLA VÄNNER FÖR ALLT STÖD!

I går kväll tittade jag en stund på Kalla fakta om våldsutsatta kvinnor och om deras kamp till att få samhällets hjälp.

Helt plötsligt brakade jag själv ihop när jag började tänka på den kamp jag själv drev för några år sedan för mor och alla andra drabbade.

Kommer ihåg den förmiddagen när jag och hemvårdens sjuksköterska mor läkarens vilja fick på eget ansvar ta in mor med ambulans till sjukhuset för läkemedelsförgiftning, hur läkaren sedan lovade att ordna remiss till geriatriken, som han sedan blankt struntade i, och hur jag själv fick driva kampen.

Det tog ett halvt år för mig att hitta och påvisa bristerna som skedde på vårdcentralen. Hur jag med högsta direktören i landstinget inom sjukvården och några under henne, fick ledningen att besluta att granska IT-verksamheten på vårdcentralen inklusive journalhållning. Då gick allt fort. På mindre än en vecka är verksamhetschefen omplacerad till vaktmästare under vidare utredning, Mors läkare tog ut pension och den medicinskt ansvarige läkaren sade upp sig.

Snart fick verksamhetschefen sparken, eller som det är i de högre tjänsterna, han blev utköpt för en halv miljon kronor för att sluta frivilligt. Det kanske var det enda rätta, då en arbetsrättslig tvist nog hade tagit flera år.

Men mor, jag och bror har aldrig fått något för det.

Jag tänker på mors sjuksköterska i hemvården som jag kämpade tillsammans med, de personer inom hemvården som stöttade mig, medan jag känner mindre väl valda känslor för de som motarbetade oss, inkl deras chef.

Tack vare nyfunna vänner, radio och TV-folk, politiker, personer med erfarenhet om anhörigvård kunde jag driva frågorna och och också få kraft till att göra det.

Tack alla fantastiska vänner och många, många fler, är jag övertygad om att mor fick några extra år till att vandra här på jorden. Att få vara med sina pojkar som helst av allt ville.

P4 Väst:s Cecilia Bergil gjorde intervju med mig och mor.
Jag gillar att höra mors röst i inslaget, även om det hon säger ger en annan känsla

Intervju som Cecilia Bergil gjorde med primärvårdsehefen om flera olika saker i samband med intervjun med mig och mor.

Här kan ni läsa hela artikeln på P4 Väst hemsida.

Det är nu drygt två år sedan mor gick bort.
Jag har nu mitt eget liv att kunna tänka på och det gör jag också.
Jag och bror mår bra, så även vovven. Har möjlighet att vara spontan, sticka iväg och träffa vänner, och många nya vänner som ar berikat mitt liv. Många nya vänner har detta medfört och det är jag så tacksam över, så inget ont som inte har något gott med sig.

Från djupet av mitt hjärta, ett stort TACK!

 

 

 

1 kommentar »

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s