Sluta raljera över Stampen, speciellt om du inte vet allt! Detta gäller alla från den underbetalda undersköterskan i hemtjänsten via industriarbetaren och IT-gurun till tidningarnas krönikörer och dess chefsredaktörer.

Jag tänker inte analysera varför stampen befinner sig i den situation som de gör med rekonstruktion, det kan säkert andra så mycket bättre än jag, men jag kan påpeka att det inte bara handlar om några lokaltidningar på västkusten, utan detta är något som berör stora delar utav mediasverige.

En vecka har nu gått sedan nyheten kom att Stampen och flera av deras bolag har begärt rekonstruktion och också beviljat det. Att fackliga tidningar tittar på detta ut sin synvinkel av sina medlemmars bästa, förstår jag mycket väl och det är viktigt att de diskuteras också. Men, och det är ett stort MEN! När det stora nyhetstidningarna gör samma sak så skrämmer det mig.

Från början handlade det mycket om journalister och vad som skulle hända med dem vilket jag bloggade om för några dagar sedan. Folk som bloggade om Stampen tillskrev jag i kommentarer och en del valde att ta bort min kommentar, medan andra valde att ta bort sin bloggpost när det insåg att allt inte var så svart och vitt som de trodde. Men jag valde också att tillskriva de krönikörer, ledarskribenter och chefsredaktörer på de stora tidningarna. De flesta svarade inte då jag undertecknat som tidningsbud inom Stampen. Men några gjorde och kanske satte de kaffet i halsen när de började undersöka saker. En av de som svarade var Peter Wolodarski på DN. I söndags kom också ett svar på det jag skrivit till honom i form av en ledare i tidningen.

Ovanstående är klipp från den ledaren och där beskriver han att Stampen är större än några tidningsartiklar. Helt plötsligt gick det upp ett ljus hos några att Stampens problem berör inte bara Stampen utan en stor del utav Sveriges tidningar inklusive DN, SVD, Aftonbladet, Expressen mm. För mig handlar det även om demokrati, yttrandefrihet och hela Sverige skall leva.

Några IT-gurus tyckte att det är dags att skrota papperstidningarna och övergår till digitala utgåvor. Fortfarande är pappersutgåvan en stor inkomstkälla just för reklam, reklam som Facebook och Google knycker på internet. Många av tidningarna har startat gratistidningar som de sprider till hela område, just för att nå ut med information till de stora massorna, där de kan tjäna på reklamens spridning och dra in pengar till huvudtidningen. Där reportage sedan också kan fylla ut den ordinarie utgåvan vid behov.

Det är lätt för den som sitter på tnnelbanan, spårvagnen eller bussen och läser lightversionen av tidningarna och är vana med snabba uppkopplingar där, men det finns också en landsbygd, som också har rätt att ta del av det som skrivs.

Ovanstående är en karta över mobiltäckning i området där bland annat jag kör mina tidningar. Vitt är ingen täckning och gult området beskriver operatören så här: Här finns möjlighet att kunna ringa och surfa utomhus under förutsättning att du inte försämrar mottagningen genom att ha telefonen till exempel i handen, fickan eller väskan.

Alla har inte möjlighet att få ADSL, alla varken vill eller har råd att punga ut 20- 30- 40.000 för att få bredband in i huset för att läsa tidningen. Att papperstidningen på sikt kommer att försvinna och likaså mitt jobb i nuvarande form, är jag övertygad om, men än är vi inte där….

Än så länge behövs nordens största tryckerikoncern och än så länge behövs vi tidningsbud. Försvinner någon av våra Stampens tidningar i området, försvinner säkert också DN, SVD, Sydsvenskan mm. Jag hoppas fler börja titta lite mer i ett större perspektiv och börjar fundera på konsekvenserna för alla. Stampens problem är inte bara något som berör journalister, utan det berör hela journalistiken, ja det berör de flesta av oss på ett eller annat sätt. Själv kommer jag att åka till jobbet var natt med stolthet, för jag är en del av yttrandefriheten och demokratin.

Läs hela Peter Wolodarskis ledare här!