Sverige är tryggt #bloggswe

Den 13 Aug 201518 Okt 2015 Av villacaliforniai VardagLämna en kommentar

Efter händelserna i Västerås och det som hände på IKEA, ser man många kommentarer om att stänga gränser, att vissa skall kastreras mm mm mm.

Vi måste komma ihåg att de flesta brott minskar, även om invandringen har ökat. Varför riktar vi då in oss på att invandringen tros ges ökat brottslighet? Vi glömmer många gånger att informationen går oerhört fort idag och att spridningen blir mycket större än tidigare med hjälp av de sociala medierna.

Magnus Betner gjorde en bra video om just detta…

DN har också gjort en bra granskning av brotten i Sverige efter det som hände på IKEA: Trots allt – det dödliga våldet minskar och också lite förklaringar till sin artikeltext: Har våldet verkligen minskat? Svar på läsarnas frågor

Även på BRÅ, Brottsförebyggande rådet kan man läsa och se video om brottsstatistiken: Om brottsutvecklingen i Sverige

Så tänk dig för innan du skriver eller delar på internet, utan att kontrollera fakta.

Alla goda ting är tre… #bloggswe

Den 10 Aug 201518 Okt 2015 Av villacaliforniai Vardag2 kommentarer

Alla goda ting är tre, så ock även de onda. Det sade alltid min fader.

Just nu är de orden återigen aktuella för mig. Om sedan dödsfall är på den onda eller goda sidan överlåter jag till er läsare att ta ställning till. När far gick bort var det för mig tre nära individer som gick bort tätt inpå varandra. Men det fanns också tre i en annan version. Far hade två lekkamrater, som han höll vänskapen vid liv till under alla år. Dessa tre kompisar föddes med ett års mellanrum och de behöll vänskapen in i döden, då de gick bort med ett års mellanrum.

I höstas blev mors katt ihjälkörd här ute på vår grusväg, och både jag och mor kände sorg över den förlusten. Den katten skulle alltid sova hos mor i sängen, och mor gillade att klappa henne. Vet inte hur mycket mor vet om katten men klappa den, det gjorde hon. Inte långt därefter så gick ju även mor bort. Mitt i det sorgearbetet som kom dödsfall nummer tre. Grannen vars son, som på liknande sätt som jag bodde hemma” för att vara sina föräldrar behjälpliga dog knall och fall på en fest. En person med hjärtat på rätt ställe, en stor portion empati och humor. Världen och Solberga by blev helt plötsligt fattigare.
Vi hade inte hunnit att få mor i jorden innan det dödsbudet kom.

När far gick bort, så hade vi två begravningar på 14 dagar. När mor gick bort, lika så…

Nu måste jag börja om att räkna från ett igen. Fadern till sonen som dog i höstas, gick bort för en liten tid sedan.
Har varit iväg och beställt blommor, satt in pengar på cancerfondens plusgironummer.
Nu blir det begravning på fredag.

Men det värsta av allt, jag har bara börjat räkna och vem blir nummer två och vem blir nummer tre?

Spänningen är oliiiidlig, sade alltid Peter Harryson i ”Så skall det låta” och just nu håller jag inte med honom.
Men man kan inte värja sig, nu är det bara att se tiden an….

Slutorden i dödsannonsen är: Son, du har sträckt ut handen, far har greppat den.

Vad får vänskap kosta? #bloggswe

Den 9 Aug 201518 Okt 2015 Av villacaliforniai Vardag3 kommentarer

För en tid sedan satt jag på tåget och hade kopplat upp läsplattan mot wifi, när ett brev dimper ner i mailkorgen.
Jag öppnade brevet, som var från en vän jag tagit till mitt hjärta sedan något år tillbaka.

Brevet innehöll en del mindre väl valda ord, som att jag ljugit för personen.
Jag blev perplex och undrade vad som hänt, för det personen skrev i mailet, stämde inte.

Personen har jag stöttat och hjälp och ägnat åtskilliga timmar åt, för att hjälpa på bästa sätt.
Nu kommer ett mail att jag ljugit för personen, visseligen inte det som jag varit stöd för, men ändå.

Först blev jag förbannad, sedan kom tårarna och det var svårt att dölja dem för medpassagerarna.

Jag kände efter en stund att jag inte ville vara vän med en sådan person som går på, på ett sådant sätt.
Jag tog bort vännen på sociala medier, för jag anser att med sådana ordalag så är det ingen vän.
Jag skall också avsluta de arbeten jag påbörjat men sedan är det stopp.

Hos mig började en inre kamp om hur mycket vänskap är värd…

Jag ställer gärna upp för andra personer om de ber om hjälp, men inte till vilket pris som helst.
Jag försökte hålla skenet uppe på sociala medier även om det var en fasad. Men det kändes långt ifrån OK.

När jag sedan såg hatet på dessa ställen växa, kände jag att nu tar paus.

Jag uppdaterar knappas vare sig Twitter och Facebook och håller mig därifrån så gott det går.

Det är ju semestertider och det viktigaste för mig var att fixa en bra ledighet för bror.
De fjorton dagarna vi hade gemensam semester har jag fixat så han har minnen kvar till nästa långledighet.

Ända sedan mor gick bort i höstas har mitt mål varit att ge honom det bästa och få honom att glömma bedrövelser som varit.
Det har jag lyckats med. Nu är det tid att ta hand om mig.
Ända sedan dödsdagen så har jag varit införstådd med att jag kommer att få ett helvete med mig själv, frågan var inte om utan när…
Nu är jag där, och det var denna fd vän som drog undan mattan för mig.

Jag informerade på Facebook om min situation och att jag kommer att hålla mig undan medierna för att få återhämta mig.
Trots det dimper det mer förfrågningar varför jag är sur och inte interagerar med dem.

Tre års kamp mot myndigheter och andra ansvariga har tagit ut sin rätt!

På dödsdagen började det en ny period i mitt liv. Jag måste bestämma mig för framtiden och vad jag vill göra. Har mycket att ta igen under de förlorade åren, måste tänka och komma till insikt.
Måste jag dela allt på Twitter, Facebook, Instagram mm?
Bror mår bra, och nu är det min tur…
På Facebook har jag blockerat en person, på Twitter desto fler, just sådana som är enegitjuvar.
Men för mig räckte det inte, utan jag behöver få andra tankar, ta itu med sådant som jag ligger efter med, må bra med det vi har hemma, fixa till vårt paradis som i många fall har förfallit under de senaste åren både under fars och sedan även mors sjukdom.

Jag måste få en inre frid, inte låta mig nerslås av mail med ”varför ljuger du” fast jag i det avseendet varit ärlig och lång tid innan informerat om det.

Påstående om att jag ljög var bland annat sådana saker som blev roten till min panikångest, depressioner och kamp för att få hjälp.
Sedan dess har kvalitet istället för kvantitet varit ledstjärna för mig. Hellre några få ärliga vänner än en massa ytliga bekantskaper.
Jag har förlorat minst fem år av mitt liv, på grund av min sjukdom och den bristfälliga vård och omsorg som lades på mig.
Jag är glad att jag kan jobba mina 25%. Det var inte jag som sökte sjukpension, uran det var arbetsförmedlingen och kommunen.
Jag har blivit uthängd som en samhällets parasit pga det, bara för att folk inte vet något utan bara ”tror”.
Jag vill inte medverka till att fler blir uthängda på olika sätt där vi inte vet mycket om bakgrunden.

Just nu är JAG det viktigaste för mig och ingen skall få förstöra det.
Jag är inte sur bara för att jag inte interagerar. Jag vill behålla min energi för att må bra.

Robert Klåvus skrev för en tid sedan på Twitter följande: Om du sårar en stark, reser den sig igen. Om du sårar en svag, kan du vara den sista.

Detta gäller både höger och vänster, män och kvinnor, invandrare och svenkfödda.

Fick inte se Måns…. #bloggswe

Den 8 Aug 2015 Av villacaliforniai Teknik5 kommentarer

Hugo Bengtsson och övriga familjen fick inte se sin favorit Måns Zelmerlöw på stadsfesten i Jönköping.
Jag tycker otroligt synd om pojken men det finns två versioner av händelsen. Vem som har rätt, vet jag inte.
Men all heder till arrangören som hävdade att det handlade om säkerhet, både för familjen och övriga deltagare.

Redan på den tiden mellan 1984 och -94 så ”bråkade” jag om säkerheten på mina bussar. Dagmammorna gjorde upp med varandra att nu åker vi in till stan med våra barn. Kommer till hållplatsen där står vuxna med två barnvagnar. Visst det var ok, de fick lasta in vagnar, barn och sig själva.
Betalat och klart och iväg. Nästa hållplats, samma visa men denna gång fick de endast åka med om de fällde ihop vagnen och placerade mellan stenen.

Det går så bra att ha dem i gången, vi håller i dem. För er skull, men övriga passagerare då?
De skall inte behöva klättra över era vagnar. Och behöver vi utrymma bussen pga olycka eller brand, vad händer då?
Om jag behöver bromsa och ni tappar vagnen och den kommer farandes i 50 km/Tim i mittgången, vad händer då?

Har fått till svar av dessa personer att det behöver ju inte hända något. Nej, men om…
Skulle jag vetat om att något skulle hända på turen, så hade jag inte kört den.

Då på den tiden diskuterade inte några bilbälten i bussarna, men jag föreslog att de skaffade sig en skidresa så de kunde spänna fast barnvagnen i stången på väggen vid barnvagnsplatserna, usch vad löjlig jag var, när jag sade sådant.

I dag finns speciella platser för rullstolar där de kan sitta säkert. Då var det inte tu tal om saken.
Finns ingen rullstol kan den användas för barnvagn, så fler vagnar får plats. Och dessa platser är nu försedda med ”skidremmar” så att barnvagnar kan spännas fast.

Har varit på bl a Liseberg några gånger med person i rullstol och då har vi varit tvungna att vara där ca en timma innan föreställningens början för att kunna inta våra rullstlsvänliga platser, där det också varit bra utrymningsvägar för oss, om olyckan hade varit framme. Och det har lönat sig, bra platser och två gånger har artisten kastat ner sina blommor till oss.

Vi vet ju att det hänt tidigare att saker har hänt på festivaler med panik och liknande och folk blivit klämda och över nertrampade med dödlig utgång.
Varför inte kontakta arrangören i förväg och tala om att man kommer med två barnvagnar, så brukar det kunna lösa sig. Och alla bli nöjda glada.

Även om det nu är några år sedan så vill jag rikta ett tack till alla er som anonymt ringde och gav mig några fina ord på kontoret.
Det är skoj när man blir uppskattad på för sitt säkerhetstänk. Tack också till Älvsborstrafiken, som ni hette då, som såg till att info kom passagerarnas kännedom, att barnvagn åker med i mån av plats.

Så… SÄTT SÄKERHETEN FRÄMST,

Kustvägen #bloggswe

Den 6 Aug 201518 Okt 2015 Av villacaliforniai VardagLämna en kommentar

De senaste femton åren har en resa mellan Lysekil och Svinesund varit en del av sommarens äventyr.
Årets resa skedde i helgenr, men till skillnad från de andra åren valde vi att åka motorvägen upp till Nordby. Ny fick vi se hela sträckningen på motorvägen och vi har har nu åkt den från Oslo ända till Hamburg i olika etapper. Gamla Svinesundsbron var den första broförbindelsen över sundet. Tidigare hade man fått åka färja. Byggandet startade 1939 och blev färdig den 15 juni 1946. Bron är också en bro för freden, en ”sri chinmoy peace bridge”, för att visa på fred mellan folk och länder.

Därefter blev det genomfart genom Strömstad, mycket beroende på att svenska, norska och internationella turister invarderar stan denna tid på året.

Under 1900-talet fick handel och vissa tjänster allt större betydelse, liksom bland annat fiskerinäringen som konservering samt mekaniska verkstäder. Turist- och servicenäringen har jämte den omfattande gränshandeln förblivit de viktigaste näringarna i kommunen.

År 1912 skrevs den välkända Kostervalsen. Kostervalsen blev en så kallad under flera decennier framåt.

I början av 1970-talet började man att projektera inför byggandet av en gasplattform. Man började i den norra delen av staden, i ett område som heter Kebal. Där tillverkades bottenfundamentet som senare bogserades vidare till Kålvik norr om Strömstad. Kålvik byggdes ut till att bli en hamn med ett så kallade djupvattenläge och en fri ränna djup nog att klara slutbogseringen av plattformen ut till Nordsjön. I samband med byggandet, som varade i fem år, rustades infrastrukturen upp.

Vid tre tillfällen under 1900-talet har Strömstad befunnit sig i närheten av internationella konflikter. Vid upplösningen av unionen mellan Sverige och Norge 1905 var det ett tag mycket spänt vid gränsen. Militär hade besatt staden och svenska flottan befann sig på redden i högsta beredskap. Under första världskriget 1914–18 förlades trupp till Strömstad, landstormen mobiliserades och flottan gjorde besök i staden. Under andra världskriget 1939–45 gränsade Strömstad till en krigszon och två tyska flygplan blev nedskjutna över staden. Många Strömstadsbor bistod den norska motståndsrörelsen.

Som en symbol för banden mellan Norge och Sverige invigdes Svinesundsbron. Nästan sextio år senare, den 10 juni 2005, invigdes den nya bron av kungarna Carl XVI Gustaf och Harald V.
Innan de 3 september 1967 då Sverige hade vänstertrafik medan Norge hade högertrafik, så skulle man också byta körfält mitt på bron.

Nästa anhalt blev genomfart genom Strömstad. Numera är Strömstad i hög grad beroende av turism. Hundratusentals människor besöker staden varje sommar, och gästhamnen samt campingarna är fulla mellan midsommar och mitten av augusti. Dominerande, med nästan 85 procent, är norrmännen som med båt har runt 20 minuter från norska fastlandet till Strömstad, vilket gör att denna väg är väldigt populär. Strömstad har mer än fem campingplatser, varav Daftö resort är en av Sveriges största. Kosteröarna är också ett populärt turistmål och från Strömstad går det snabbåtar ut till både den norra och den södra ön.

Det var också här som uttrycket ”margarinungar” föddes.

Grebbestad stod sedan på tur. Området har varit bebott sedan lång tid tillbaka. Strax intill finns flera fornminnen, bland annat Greby gravfält från järnåldern, enstenlabyrint och en fornborg.

Första gången det vi idag kallar Grebbestad dyker upp i historiska källor är början av 1600-talet. Då sätter grebbestadsborna spår efter sig i skattelängder och som bosättningsmarkeringar på kartor. När Pehr Kalm på 1740-talet besöker Grebbestad träffar han en befolkning av strandsittare, som han menar mår tämligen väl.

Under 1800-talet utvecklades samhället och näringar som handel, sjöfart, konserv- och fiskeindustri tog över. Timmer och spannmål skeppades ut. År 1858 fanns sju fraktfartyg i samhället och någon gång kring 1870 startade en konservfabrik nedanför Stöberget. Karakteristiskt var de många och stora hamnmagasinen för denna typ av kusthandel, men de finns tyvärr inte längre kvar. Under sista årtiondet av 1800-talet startade stenindustrin. Många stenhuggare flyttade in, bland annat från Blekinge.

Numera har dessa näringar spelat ut sin roll och det är istället turismen, som ger samhället dess huvudsakliga inkomst. Grebbestad blev badort redan 1844. Då var gyttjekurer en specialitet eftersom gyttjan i havsviken ansågs vara hälsobringande. Grebbestad hade under denna period både kall- och varmbadhus. Längst bevarades kallbadhuset som revs 1974. Platsen för detta var stranden nedanför Grebbestads Camping, vid samhällets södra infart.

Sveriges första motordrivna busslinje invigdes 1911. Den gick mellan Grebbestad och Tanums station.

Fjällbacka stod sedan på tur. Mitt i Fjällbacka ligger det 74 meter höga Vetteberget. Genom berget går Kungsklyftan, tidigare kallad Ramneklovan (Korpklyftan). Klyftan fick sitt namn efter att Oscar II år 1886 besökte Fjällbacka. Det gamla Fjällbacka vänder sig, som många andra bohuslänska kustsamhällen, hukande nedanför bergen mot havet. Det nya Fjällbacka ligger på åkrarna in mot land och uppe på bergen. Utanför kusten ligger Fjällbacka skärgård och allra längst ut i väster ligger Väderöarna. I Fjällbacka ligger SjöräddningssällskapetsRäddningsstation Fjällbacka.

Skådespelerskan Ingrid Bergman besökte ofta Fjällbacka och bodde från 1958 i många somrar på Dannholmen i yttersta skärgården väster om Fjällbacka. Efter hennes död 1982 spreds hennes aska i havet kring ön. En staty har rests på torget. För att hedra hennes minne döptes torget om till Ingrid Bergmans torg.

Några scener ur filmen Ronja Rövardotter är inspelade i Kungsklyftan/Ramneklovan. I filmen kallas den för Vargklämman.

Camilla Läckbergs deckare utspelar sig i Fjällbacka, där författaren är uppväxt. På Stensholmen i Fjällbacka skärgård ligger den tyske författaren Johann Wilhelm Kinau (aliasGorch Fock) begravd på en krigskyrkogård som är från perioden första världskriget.

Smögen nämns för första gången i slutet av 1500-talet. Vid mitten av 1600-talet bosatte sig människor på Hasselön och under åren har det samhället vuxit samman med Smögen.

Namnet på samhället har varit olika under åren, bland annat ”Smögit”, ”Smöenn”, ”Smöget” och ”Smygesund”. Namnet är förmodligen kopplat till det så kallade Smyghålet, det trånga sundet mellan Smögenön och ön Kleven söder om huvudön. Det fornsvenska smugha (smyghål) eller fornisländska smuga kan vara ursprung till namnet.

På Smögen finns en lotsutkik som uppfördes 1878. 1935 var man tvungen att bygga om den sedan nybyggda bostadshus runt omkring skymde sikten. Byggnaden står alltjämt kvar trots att lotsstationen sedan 1969 inte är bemannad sedan verksamheten flyttades till Lysekil.

Smögenbaden var en dansrestaurang som låg längst upp på Smögenön, med utsikt vida omkring. Restaurangen byggdes 1933 av tre privatpersoner som ville skapa en konkurrent till det då dominerande Smögens Havsbad. Med tiden blev Smögenbaden en populär restaurang och ett känt dansställe, inte bara i Sverige utan även utomlands. 1998 brann Smögenbaden i en våldsam brand som på grund av det från havet utsatta läget med kraftig vind, hotade kringliggande byggnader.

Smögen var en ort i Kungshamns socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Kungshamns landskommun (Gravarne landskommun). I denna inrättades 14 september 1894 Smögens municipalsamhälle och Hasselösunds municipalsamhälle (för bebyggelsen på Hasselön). Ur landskommunen utbröts en del 1924 och bildade Smögens landskommun som municipalsamhällena sedan tillhörde innan de 31 december 1953 upplöstes. Smögens församling bildades även den 1924 genom en utbrytning ur Kungshamns församling.

Under den första Sillperioden på 1500-talet bosattes de vid tiden dansk-norska områdena vid Gravarne, Bekkevik och Fisketången av fiskare. En mer permanent bebyggelse uppstod i samband med den stora sillperioden under 1700-talet, då det växte upp fiskelägen i områdena. Namnet Kungshamn nämns för första gången på ett sjökort från tidigt 1600-tal som namn på en ankarplats mellan nuvarande Kungshamn och Smögen. 1772 bildades Kungshamns församling och Kungshamns socken därGravarne, Bäckevik, Sandbogen, Fisketången (Tången), Smögen och Hasselösund ingick. Gravarne och Bäckevik samt Tångeninrättades som municipalsamhällen 14 september 1894 i Kungshamns landskommun. Municipalsamhällena Gravarne och Bäckevik samt Tången övergick 1952 i Södra Sotenäs landskommun och upplöstes vid årsskiftet 1959/1960 och denna gemensamma ort gavs 1963 namnet Kungshamn. På 1970-talet skedde en stor ombyggnad av Kungshamns centrum. Delar av hamnen fylldes ut, sjöbodar revs och stora hus som idag innehåller affärer byggdes. Detta tog bort den idylliska känslan med tätt liggande småhus och sjöbodar, som är typiskt för västkustsamhällen. Den typ av område med gammal bebyggelse finns fortfarande kvar på Fisketången.

Lysekil. Samhället ligger vid Gullmarsfjorden och är sedan mitten av 1800-talet en populär badort. Förutom den viktiga turismen omfattas näringslivet också av bland annat fiskindustri, marin forskning (havsfiskelabratorium) och petrokemisk industri i form av Preemraff.

Platsen där Lysekil ligger är ett gammalt samhälle, med den tidigaste bebyggelsen vid det som idag är Norra hamnen. Redan under 1500-talets stora sillperiod hade den egen kyrka och präst, och under 1600- och 1700-talen var den en av de fem västkusthamnar i vilka sillpackning och sillvrakning tilläts. Orten präglades tidigt av livligsjöfart och ägde vid mitten av 1800-talet en betydande egen segelflotta.

Tack vare av god tillgång på sill under mitten av 1700-talet, sillperioden, fick orten ett uppsving och många salterier och trankokerier etablerades. Befolkningen uppgick 1790 till 536 invånare vilket var en fördubbling på kort tid.

Under 1800-talet senare hälft utvecklades Lysekil till en badort sedan Carl Curman fått i uppdrag att utveckla en badanläggning,Lysekils badinrättning och även Lysekil kallbadhus byggdes under 1860-talet. Han lät tillsammans med sin fru Calla Curman bygga Curmans villor, sommarhus i fornnordisk stil. Calla Curman låg även bakom skapandet av naturreservatet Stångehuvud.

Den 1 april 1903 blev Lysekil stad och fick stadsrättigheter, vilket var av stor betydelse för köpingen Lysekil. Lysekil blev en så kallad stapelstad vilket innebar att man fick tillåtelse att idka handel med utlandet. Hundra år senare firades detta på många olika sätt. Stadsvapnet är en blå- och silverfärgad sköld med tre silverstjärnor och två stående fiskar, vilket vittnar om fiskets betydelse för Lysekils utveckling. Två av stjärnorna symboliserar Henrik Gyllenstierna respektive Olof Strömstierna och den tredje stjärnan är Lysekils egen.

I Lysekil tillverkade Lysekils Mekaniska Verkstad under många år Skandiamotorn. Från 1920-talet hade PLM tillverkning i Lysekil.

Engelska kanonbåten Gay Viking deltog i ”The ball bearing run”

Under andra världskriget var Lysekil inblandat i export av kullager till England i Operation Bridford eller ”The ball bearing run”. Med hjälp av snabbgående kanonbåtar, ”Blockade runners”, kunde engelsmännen nattetid bryta igenom den tyska Skagerackspärren under hösten och vintern 1943–44, och bland annat frakta kullager från de norska kvarstadsbåtar som blivit inspärrade i Sverige, över till Hull i England. Trafiken återupptogs under hösten och vintern 1944–45 men då med inriktning att ge förnödenheter och ammunition från England via Lysekil till danska motståndsrörelsen.

Källor: Svinesund, Stömstad, Grebbestad, Fjällbacka, Smögen, Kungshamn, Lysekil

Skrotnisse och hans vänner #bloggswe

Den 3 Aug 201518 Okt 2015 Av villacaliforniai VardagLämna en kommentar

Många har säkert hört talas om Skrotnisse och han vänner. Skaparen Jan Lööf är bördig från Väne-Åsaka utanför centralorten Trollhättan.
Spikön, som är en av de öar som utgör Trollhättans ”skärgård” och räknas till centrum, började förfalla. Det var dags att riva den gamla restaurangen, för att ge plats för något nytt. Samtidigt hade Julia Edlund varit på besök i Astrid Lindgrens värld i Vimmerby. Hon skickade ett brev till kommunen om förslag på att göra något liknande här i staden. Samtidigt blev det Facebooksgrupper för att göra Spikön till ”barnens ö”, och till slut blev det så.

Kommunen skapade ett samarbete med skaparen och tillsammans med kommunens planerade började an skissa på en lekplats, just på Spikön.
Resultatet blev en Astrd Lingrens värld i miniatyr, men också en hyllning till vår lokala författare.

Lekplatsen invides i juni i år och nu under fallens dagar var det ett populärt utflyktsmål för både stora och små barn. Många har säkert bilderna från TV-serien på näthinnan och när de kommer hit och hittar det i verkligheten, så blir ögonen stora.

Julia Edlund kan du se i ett klipp på SVTPlay

I mors fotspår #bloggswe

Den 1 Aug 201518 Okt 2015 Av villacaliforniai Mor, Trygghet och frihet, Vardag2 kommentarer

1956 kom mor till Sverige. Hon och far hade träffats något år tidigare i Rendsburg där far bodde när han jobbade på ett varv där, och bodde på det hotell mor jobbade på.

Algots sökte sömmerskor under den tiden och det var stora projekt i Tyskland för att få tyska kvinnor att flytta hit och börja jobba. Mor och hennes syster Eva kom hit med bussen som företaget ordnat från Tyskland. För systern gick det som en bananskal och hon började snart att jobba där, medan för mor blev det problem. De var något som strulade med hennes arbetstillstånd, så hon fick inte jobba där som det då var. Men medan arbetsförmedlingen försökte fixa till det men mors papper, så visade det sig att herr Göte Johansson med fru Brita, sökte en barnflicka.
Det visade sig att Göte Johansson var son till Algot Johansson, då och kanske även idag känd under namnet Algots.

Wikipedia beskriver Algot Johansson så här:
John Algot Johansson, född 18 juli 1886 i Roasjö församling, dåvarande Älvsborgs län, död 12 juli 1978 i Borås, var en svensk företagsledare i textilbranschen och grundare av Algots.

Algot Johansson växte upp i Roasjö Östergård. Han var son till hemmansägaren August Johansson och Augusta, ogift Eriksdotter. Han grundade företaget Algots 1907 och bildade aktiebolaget Algot Johansson AB 1937 där han var verkställande direktör till 1957 då han lämnade över ansvaret till sonen Göte Johansson. Efter det var han sedan styrelseordförande fram till 1974. Han var kommendör av Vasaorden. År 1938 företog han en jordenruntresa.

År 1907 gifte han sig med Hildur Johansson (1887–1964). De fick barnen Åke 1908, Göte 1911, Elis 1913, Arne 1915 och Alf Olle 1918 (död samma år).

Paret ligger gravsatt i en familjegrav på Borås Sankta Birgittas kyrkogård, där även sönerna Göte och Alf Olle vilar.

Mor blev kallad till intervju hos Brita Johansson, dvs Algots sonhustru, och de fatta de genast tycker för varandra. Mor började snart att arbeta där.

Även Göte Johansson finns beskriven på Wikipeida:

Göte Johansson, född 2 februari 1911 i Borås, död 1981, var en svensk företagsledare och VD för konfektionsföretaget Algots.

Han var son till konfektionsfabrikören Algot Johansson och Hildur, ogift Johansson. Han blev 1932 disponent för Algot Johansson AB i Borås efterträdde sin far som VD för konfektionsföretaget 1957. År 1974 blev han styrelseordförande. Göte Johansson var styrelseledamot i Konfektionsindustriföreningen, Boråsortens konfektionsindustriförening, Svenska Handelsbanken i Borås, Boråskretsen av Sveriges konfektionsindustriförbund, Sveriges konfektionsindustriförbund, AB Alf Stigens fabriker och Svenska Handelsbanken i Stockholm.

Han gifte sig 1939 med Brita Torell (1912–1983), dotter till köpmannen David Torell och Bärta, ogift Johansson. Makarna bodde i Borås men flyttade på 1970-talet till Sachsein, Schweiz. Deras son Göte-David Johansson (född 1943) har också varit VD för Algots.

Makarna är begravda i en familjegrav på Borås Sankta Birgittas kyrkogård, där även Götes föräldrar vilar.

Familjen hade en lägenhet inne i staden där de bodde, och också där mor fick bo, men de hade också en sommarstuga, en väldans stor sommarstuga i Skogsryd, strax utanför Borås. Ni ser bilden överst på sidan. Bror och jag har gjort ett par resor till Borås för att hitta de platser mor bodde på under de två åren som hon jobbade i familjen.

Mor som pga flykten under kriget hade svårt med att flytta fram och tillbaka mellan stan och landet, försågs att frun Johansson av bussbiljetter så hon kunde ta tidig morgonbuss till Skogsryd för att vara med barnen och sedan en kvällsbuss tillbaka till stan och lägenheten där hon kunde bo. Mor och far som var kärestan, hade också fått lov att umgås och fru Johansson hade sett till hur far skulle kunna komma in mer eller mindre obemärkt. Brita var väldigt mån om både mor och hennes syskon som bodde kvar i Tyskland, så hon hade oftast fixat kläder från fabriken så mor kunde sända ner till dem. Så mors familj där nere gick ofta i kläder signerade Algots.

Mor berättar att barnen inte var samarbetsvilliga den första tiden och svarade med du är inte våra mamma, så du bestämmer inte över oss. Det hörde deras far och tog ett ordentligt samtal med barnen. Fröken Kleiner jobbar här för er och det är hon som bestämmer. Så i fortsättningen så lyder ni fröken Kleiner. Efter det så blev mor en del av familen. Många gånger kom frun och sade till mor, att nu tar vi oss en kopp kaffe och en god cigarett, och så satt de och pratade en stund. Mor var väldigt plikttrogen men vid ett tillfälle försov hon sig. Hon kom ner till lägenheten vid 11-tiden fast hon skulle börja klockan 7. Fru Johansson, sade god förmiddag, hoppas fröken Kleiner sovit gott.
Om hon sätter sig i rummet så skall jag ordna frukost till oss. Hon fixade en frukost med rostat bröd, som de åt gemensamt. Därefter var det sedvanligt kaffe med cigarett. Hon bad mor vänta lite och så kom hon med en ny kollektion med klänningar. Mor som skämdes så kolossalt för att hon försovit sig, svarade med stammande röst, ”Får man presenter när man försover sig, så skall jag göra det oftare”.

Mor stannade i familjen i två år och de pengar hon tjänade blev ett bra tillskott till gården de köpte 1958 och där jag är född.
Jag och bror var framme vid familjegraven och lade rosor på deras gravar, när vi nu var i Borås.

Makarna Johanssons son Göte David, som var ett av de barn mor var barnflicka åt var också under några år VD för Algots. Här kan du läsa mer om honom i Borås tidning: Han tror på svensk konfektion

Vill du läsa mer om företaget Algots, så hittar du det på Wikipedias sidor.
Sveriges radio har under rubriken Avgörande ögonblick lite om Algots konkurs: SR 90 år: Textilfabriken Algots i konkurs

Villa California

Månad: augusti 2015