Kustvägen #bloggswe

wpid-wp-1438533774420.jpegDe senaste femton åren har en resa mellan Lysekil och Svinesund varit en del av sommarens äventyr.
Årets resa skedde i helgenr, men till skillnad från de andra åren valde vi att åka motorvägen upp till Nordby. Ny fick vi se hela sträckningen på motorvägen och vi har har nu åkt den från Oslo ända till Hamburg i olika etapper. Gamla Svinesundsbron var den första broförbindelsen över sundet. Tidigare hade man fått åka färja. Byggandet startade 1939 och blev färdig den 15 juni 1946. Bron är också en bro för freden, en ”sri chinmoy peace bridge”, för att visa på fred mellan folk och länder.

Därefter blev det genomfart genom Strömstad, mycket beroende på att svenska, norska och internationella turister invarderar stan denna tid på året.

wpid-wp-1438612939363.jpegUnder 1900-talet fick handel och vissa tjänster allt större betydelse, liksom bland annat fiskerinäringen som konservering samt mekaniska verkstäder. Turist- och servicenäringen har jämte den omfattande gränshandeln förblivit de viktigaste näringarna i kommunen.

År 1912 skrevs den välkända Kostervalsen. Kostervalsen blev en så kallad under flera decennier framåt.

I början av 1970-talet började man att projektera inför byggandet av en gasplattform. Man började i den norra delen av staden, i ett område som heter Kebal. Där tillverkades bottenfundamentet som senare bogserades vidare till Kålvik norr om Strömstad. Kålvik byggdes ut till att bli en hamn med ett så kallade djupvattenläge och en fri ränna djup nog att klara slutbogseringen av plattformen ut till Nordsjön. I samband med byggandet, som varade i fem år, rustades infrastrukturen upp.

wpid-wp-1438533093160.jpegVid tre tillfällen under 1900-talet har Strömstad befunnit sig i närheten av internationella konflikter. Vid upplösningen av unionen mellan Sverige och Norge 1905 var det ett tag mycket spänt vid gränsen. Militär hade besatt staden och svenska flottan befann sig på redden i högsta beredskap. Under första världskriget 1914–18 förlades trupp till Strömstad, landstormen mobiliserades och flottan gjorde besök i staden. Under andra världskriget 1939–45 gränsade Strömstad till en krigszon och två tyska flygplan blev nedskjutna över staden. Många Strömstadsbor bistod den norska motståndsrörelsen.

Som en symbol för banden mellan Norge och Sverige invigdes Svinesundsbron. Nästan sextio år senare, den 10 juni 2005, invigdes den nya bron av kungarna Carl XVI Gustaf och Harald V.
Innan de 3 september 1967 då Sverige hade vänstertrafik medan Norge hade högertrafik, så skulle man också byta körfält mitt på bron.

1024px-Södra_Hamnen,_StrömstadNästa anhalt blev genomfart genom Strömstad. Numera är Strömstad i hög grad beroende av turism. Hundratusentals människor besöker staden varje sommar, och gästhamnen samt campingarna är fulla mellan midsommar och mitten av augusti. Dominerande, med nästan 85 procent, är norrmännen som med båt har runt 20 minuter från norska fastlandet till Strömstad, vilket gör att denna väg är väldigt populär. Strömstad har mer än fem campingplatser, varav Daftö resort är en av Sveriges största. Kosteröarna är också ett populärt turistmål och från Strömstad går det snabbåtar ut till både den norra och den södra ön.

Det var också här som uttrycket ”margarinungar” föddes.

wpid-wp-1438880196565.jpegGrebbestad stod sedan på tur. Området har varit bebott sedan lång tid tillbaka. Strax intill finns flera fornminnen, bland annat Greby gravfält från järnåldern, enstenlabyrint och en fornborg.

Första gången det vi idag kallar Grebbestad dyker upp i historiska källor är början av 1600-talet. Då sätter grebbestadsborna spår efter sig i skattelängder och som bosättningsmarkeringar på kartor. När Pehr Kalm på 1740-talet besöker Grebbestad träffar han en befolkning av strandsittare, som han menar mår tämligen väl.

Under 1800-talet utvecklades samhället och näringar som handel, sjöfart, konserv- och fiskeindustri tog över. Timmer och spannmål skeppades ut. År 1858 fanns sju fraktfartyg i samhället och någon gång kring 1870 startade en konservfabrik nedanför Stöberget. Karakteristiskt var de många och stora hamnmagasinen för denna typ av kusthandel, men de finns tyvärr inte längre kvar. Under sista årtiondet av 1800-talet startade stenindustrin. Många stenhuggare flyttade in, bland annat från Blekinge.

Numera har dessa näringar spelat ut sin roll och det är istället turismen, som ger samhället dess huvudsakliga inkomst. Grebbestad blev badort redan 1844. Då var gyttjekurer en specialitet eftersom gyttjan i havsviken ansågs vara hälsobringande. Grebbestad hade under denna period både kall- och varmbadhus. Längst bevarades kallbadhuset som revs 1974. Platsen för detta var stranden nedanför Grebbestads Camping, vid samhällets södra infart.

Sveriges första motordrivna busslinje invigdes 1911. Den gick mellan Grebbestad och Tanums station.

Fjällbacka stod sedan på tur. Mitt i Fjällbacka ligger det 74 meter höga Vetteberget. Genom berget går Kungsklyftan, tidigare kallad Ramneklovan (Korpklyftan). Klyftan fick sitt namn efter att Oscar II år 1886 besökte Fjällbacka. Det gamla Fjällbacka vänder sig, som många andra bohuslänska kustsamhällen, hukande nedanför bergen mot havet. Det nya Fjällbacka ligger på åkrarna in mot land och uppe på bergen. Utanför kusten ligger Fjällbacka skärgård och allra längst ut i väster ligger Väderöarna. I Fjällbacka ligger SjöräddningssällskapetsRäddningsstation Fjällbacka.

Skådespelerskan Ingrid Bergman besökte ofta Fjällbacka och bodde från 1958 i många somrar på Dannholmen i yttersta skärgården väster om Fjällbacka. Efter hennes död 1982 spreds hennes aska i havet kring ön. En staty har rests på torget. För att hedra hennes minne döptes torget om till Ingrid Bergmans torg.

Några scener ur filmen Ronja Rövardotter är inspelade i Kungsklyftan/Ramneklovan. I filmen kallas den för Vargklämman.

Camilla Läckbergs deckare utspelar sig i Fjällbacka, där författaren är uppväxt. På Stensholmen i Fjällbacka skärgård ligger den tyske författaren Johann Wilhelm Kinau (aliasGorch Fock) begravd på en krigskyrkogård som är från perioden första världskriget.

Smögen nämns för första gången i slutet av 1500-talet. Vid mitten av 1600-talet bosatte sig människor på Hasselön och under åren har det samhället vuxit samman med Smögen.

Namnet på samhället har varit olika under åren, bland annat ”Smögit”, ”Smöenn”, ”Smöget” och ”Smygesund”. Namnet är förmodligen kopplat till det så kallade Smyghålet, det trånga sundet mellan Smögenön och ön Kleven söder om huvudön. Det fornsvenska smugha (smyghål) eller fornisländska smuga kan vara ursprung till namnet.

På Smögen finns en lotsutkik som uppfördes 1878. 1935 var man tvungen att bygga om den sedan nybyggda bostadshus runt omkring skymde sikten. Byggnaden står alltjämt kvar trots att lotsstationen sedan 1969 inte är bemannad sedan verksamheten flyttades till Lysekil.

Smögenbaden var en dansrestaurang som låg längst upp på Smögenön, med utsikt vida omkring. Restaurangen byggdes 1933 av tre privatpersoner som ville skapa en konkurrent till det då dominerande Smögens Havsbad. Med tiden blev Smögenbaden en populär restaurang och ett känt dansställe, inte bara i Sverige utan även utomlands. 1998 brann Smögenbaden i en våldsam brand som på grund av det från havet utsatta läget med kraftig vind, hotade kringliggande byggnader.

Smögen var en ort i Kungshamns socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Kungshamns landskommun (Gravarne landskommun). I denna inrättades 14 september 1894 Smögens municipalsamhälle och Hasselösunds municipalsamhälle (för bebyggelsen på Hasselön). Ur landskommunen utbröts en del 1924 och bildade Smögens landskommun som municipalsamhällena sedan tillhörde innan de 31 december 1953 upplöstes. Smögens församling bildades även den 1924 genom en utbrytning ur Kungshamns församling.

Under den första Sillperioden på 1500-talet bosattes de vid tiden dansk-norska områdena vid Gravarne, Bekkevik och Fisketången av fiskare. En mer permanent bebyggelse uppstod i samband med den stora sillperioden under 1700-talet, då det växte upp fiskelägen i områdena. Namnet Kungshamn nämns för första gången på ett sjökort från tidigt 1600-tal som namn på en ankarplats mellan nuvarande Kungshamn och Smögen. 1772 bildades Kungshamns församling och Kungshamns socken därGravarne, Bäckevik, Sandbogen, Fisketången (Tången), Smögen och Hasselösund ingick. Gravarne och Bäckevik samt Tångeninrättades som municipalsamhällen 14 september 1894 i Kungshamns landskommun. Municipalsamhällena Gravarne och Bäckevik samt Tången övergick 1952 i Södra Sotenäs landskommun och upplöstes vid årsskiftet 1959/1960 och denna gemensamma ort gavs 1963 namnet Kungshamn. På 1970-talet skedde en stor ombyggnad av Kungshamns centrum. Delar av hamnen fylldes ut, sjöbodar revs och stora hus som idag innehåller affärer byggdes. Detta tog bort den idylliska känslan med tätt liggande småhus och sjöbodar, som är typiskt för västkustsamhällen. Den typ av område med gammal bebyggelse finns fortfarande kvar på Fisketången.

wpid-wp-1438533225519.jpegLysekil. Samhället ligger vid Gullmarsfjorden och är sedan mitten av 1800-talet en populär badort. Förutom den viktiga turismen omfattas näringslivet också av bland annat fiskindustri, marin forskning (havsfiskelabratorium) och petrokemisk industri i form av Preemraff.

Platsen där Lysekil ligger är ett gammalt samhälle, med den tidigaste bebyggelsen vid det som idag är Norra hamnen. Redan under 1500-talets stora sillperiod hade den egen kyrka och präst, och under 1600- och 1700-talen var den en av de fem västkusthamnar i vilka sillpackning och sillvrakning tilläts. Orten präglades tidigt av livligsjöfart och ägde vid mitten av 1800-talet en betydande egen segelflotta.

Tack vare av god tillgång på sill under mitten av 1700-talet, sillperioden, fick orten ett uppsving och många salterier och trankokerier etablerades. Befolkningen uppgick 1790 till 536 invånare vilket var en fördubbling på kort tid.

wpid-wp-1438533245932.jpegUnder 1800-talet senare hälft utvecklades Lysekil till en badort sedan Carl Curman fått i uppdrag att utveckla en badanläggning,Lysekils badinrättning och även Lysekil kallbadhus byggdes under 1860-talet. Han lät tillsammans med sin fru Calla Curman bygga Curmans villor, sommarhus i fornnordisk stil. Calla Curman låg även bakom skapandet av naturreservatet Stångehuvud.

Den 1 april 1903 blev Lysekil stad och fick stadsrättigheter, vilket var av stor betydelse för köpingen Lysekil. Lysekil blev en så kallad stapelstad vilket innebar att man fick tillåtelse att idka handel med utlandet. Hundra år senare firades detta på många olika sätt. Stadsvapnet är en blå- och silverfärgad sköld med tre silverstjärnor och två stående fiskar, vilket vittnar om fiskets betydelse för Lysekils utveckling. Två av stjärnorna symboliserar Henrik Gyllenstierna respektive Olof Strömstierna och den tredje stjärnan är Lysekils egen.

I Lysekil tillverkade Lysekils Mekaniska Verkstad under många år Skandiamotorn. Från 1920-talet hade PLM tillverkning i Lysekil.

Engelska kanonbåten Gay Viking deltog i ”The ball bearing run”

Under andra världskriget var Lysekil inblandat i export av kullager till England i Operation Bridford eller ”The ball bearing run”. Med hjälp av snabbgående kanonbåtar, ”Blockade runners”, kunde engelsmännen nattetid bryta igenom den tyska Skagerackspärren under hösten och vintern 1943–44, och bland annat frakta kullager från de norska kvarstadsbåtar som blivit inspärrade i Sverige, över till Hull i England. Trafiken återupptogs under hösten och vintern 1944–45 men då med inriktning att ge förnödenheter och ammunition från England via Lysekil till danska motståndsrörelsen.

Källor: Svinesund, Stömstad, Grebbestad, FjällbackaSmögen, Kungshamn, Lysekil

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s