Barnens rätt #blogg100

DSC_0195 (1)

 

Jag var idag uppe i stan tillsamman med mina nära och kära, på valupptakt hos ett parti vars lokala politiker och rikspolitiker stöttat mig i min kamp. Det blev en kär träff då vi aldrig träffats tidigare utan haft kontakt vi andra vägar.

På en liten folder, ca 10 x 10 cm är det ett stort rött hjärta och på den står det med stora bokstäver ”SE BARNEN I TID”

Denna lilla folder med de orden grep mig så otroligt så jag glömde vad vi just pratade om.

Tänkte först på karlskronafallet som nyligen uppdagades, där en 8-åting blivit mördad.
Jag tänkte på de mor- och farföräldrar som genom skiljsmässor och andra orsaker förvägras rätten att träffa sina barnbarn.

Jag tänker på en man i min nära krets som har barn från ett tidigare äktenskap och där barnen vill träffa sin far men han vill inte träffa dem. Jag vet inte varför.

Det är valtider och mycket valpropaganda men denna lilla folder fick mig att tänka, glömma att det just nu fanns värld utanför mina tankar. För några sekunder stod jag helt paralyserad och tankarna var ett vattenfall inom mig.

Helt plötsligt var jag okontaktbar och tänkte barnen är framtiden, barn är barn en sådan kort tid.

En annan person i min närhet var under 20 år sambo och förlovad med en kvinna.
Farmor och farfar bodde bara några hundra meter ifrån sitt barnbarn i den lilla by vi bor i, likaså mormor och morfar.

Tänkte detta var den ultimata familjeidyllen där de olika generationerna fick möjlighet att umgås med varandra och verkligen lära känna varandra.
Jag jämförde detta med alla skilsmässobarn där ena partnern flyttar långt ifrån den andra och där avstånd mer eller mindre gör det omöjligt att träffas.

Som grannar umgicks man med alla grannar och alla verkade vara nöjda och glada i situationen.
Såg inga moln på den klarblåa himmelen och hade ingen tanke på att leta efter några heller, när solen lyste så fint.

Helt plötsligt blir det en akut skiljsmässa mellan barnens föräldrar och mor med son flyttar snabbt till en annan bostad.

En kväll kommer sonen som nu är myndig hem till fadern, pappa jag vill prata med dig.
Hur var farmor och farfar egentligen?

Fadern skojar glatt men det vet du ju, du har ju bott grannar med dem i över 18 år.
Sonen börjar gråta, men jag har aldrig fått lära känna dem för mamma, hon ville inte att jag skulle besöka dem. Jag fick bara gå till mormor och morfar. Jag har vetat var de bor men mamma har sagt till att jag inte få gå dit ensam, bara när mamma varit med och mamma ville inte gå dit.

Helt plötsligt sitter far och son och gråter tillsamman. Under 18 år har fadern trott att han levat i ett lyckligt förhållande när det sedan visar sig vara en livslögn.
I dag är farfar borta och barnet får aldrig lära känna honom och mormor är sjuklig och barnet får aldrig lära känna henne som hon verkligen var.

Här har farmor och farfar under nästan tjugo år gått med en sorg inom sig som de aldrig visa för någon vad det kände. De visade en lycklig fasad utåt och ett perfekt släktband och en idyll som bara var en fasad.

En son som aldrig kommer att få lära känna sina fars föräldrar, en son som berövats en del av barndomen och att behöva leva livet med en sorg att förnekats den lycka det innebär att få umgås med alla nära och kära.

 

Underbara fredag #blogg100

med kärlek

Fredag kväll 22:25 vi sitter i köket och mår så gott. Jag är nog världens lyckligaste människa.

En mor som är trygg och glad och även min broder hämtar sig.
Mor och jag lyssnar på svensktoppslåtar från 60-talet och njuter och bror har sitt ritblock där han skapar sina konstverk. TV-bilden flimrar i bakgrunden till ingen nytta som ingen tittar på.

Mor lägger sin hand på min arm och tittar på mig med ett leende hennes bruna ögon signalerar ”leende guldbruna ögon”. Leendet blir större och hon säger ”jag älskar er mina pojkar”. Bor är inte sen att svara, ”jag älskar dig också”.

Vem kan vara mer än vi, just nu?
Mor nickar på huvudet i takt med musiken och njuter.
Jag tittar på henne och ser en otroligt vacker människa, en människa som har fått sina rynkor av ålderdom men fortfarande lika vacker.

Vem har sagt att all sjukdom bara är ett elände?
Mor har bara sin lilla värld, den just för ögonblicket, men den lilla världen räcker för henne att hon skall njuta. Ibland kommer frågan som man helst inte vill svara på, men med ett leende ger jag henne en liven vit lögn, som hon känner sig tillfreds med.

Varför skall jag sörja något som mor inte saknar, mor är lycklig, och det gör mig glad.
Ingen kan ändra det som sker men vi kan alla leva i nuet och njuta av varandra, av att vi har varandra.

Bror tänker nu på något roligt och ler med hela sitt ansikte. Tittar på sina konstverk och funderar innan han åter fattar pennan.

Lyckan inte köpas för pengar utan den största lyckan är att ha sin familj när sig.
Att ha vänner som bryr sig och stöttar, när stunden känns svår.

På golvet ligger Nussä och sover.  Han är trött efter kvällspromenaden. Det är nog dagens lyckligaste stund för honom när vi är ute och han får springa lös. Det luktar nog jättegott i vägkanten och dessa dofter, nyheter måste undersökas. Jo men visst, det är hans egen kvällstidning att nosa efter dofter och se vad som hänt i omgivningarna. Han reser sig går fram till mor och ställer frambenen i mot hennes ben och lägger huvudet mot knät. Mor säger, ”titta Bengt, han älskar nog mig också” och sedan klappar hon honom ömt på huvudet. Jag ser hur lyckan genom hennes ögon.

Nussä är nöjd för den kärlek mor visar och lägger sig åter på golvet och på datorn spelas dansmusik.
Ser att mor vill dansa och vi svänger henne lite i rullstolen. Mor ler och tackar för dansen.

När man har en familj som älskar en, litar på en, känner trygghet med en, kan man då vara ledsen?

Jag är nog världen lyckligaste man som får leva ihop med mina nära och kära…

Kan livet vara bättre denna underbara fredag…

Är det OK att sparka på de som redan ligger? #blogg100

Tack Penilla Günther för att jag fick vara med i ditt riksdagsanförande som ett bra exempel.

För några dagar blev jag påhoppad i mitt eget facebooksflöde av en person då jag delade ett inlägg: ”Akuten med en uttorkad pappa!! Bra korttidsboende!” För detta blev jag anklagad för att svärta ner personal, då bland annat undersköterskor. Läs inlägget en gång till, genom att dela detta inlägg anklagar jag undersköterskor svärtar jag ner personal…

Vem anklagar någon undersköterska?
Det står inte ett ord om undersköterska, inte ett ord om någon annan yrkesgrupp.
Vad värre är att den jag delade statusuppdateringen från, också fick en djälva offentlig utskällning och att vi måste begripa att de ha lagar att följa.

Vi gör allt för att svärta ner personalen på boenden, och jag fick höra att jag är bitter över det som hänt mor/oss och försöker ta ut det på personalen.

Mor har inte bett om att bli sjuk, inte heller att bli missvårdad. Jag har inte gjort en anmälan bara för att jag tycker det är roligt utan för att jag är tvungen.

Ni vet inte hur min vän mår och har mått under sin resa och ni vet inte mer är det jag skrivit i min blogg. Hur kan då en människa gå på, på detta sätt.

Jag har under denna period gått ner för räkning flera gånger när nya fakta har framkommit. L
Genom denna människas påhopp så var det sparkar på en som redan ligger ner. Det var ett verbalt mordförsök både på mig och på min kompis.

Jag har valt att sprida min information just för omtanke om de äldre, om de sjuka, de som inte kan försvara sig.

Jag tänker strida vidare för de utsatta grupperna oavsett vad en eller flera tycker.
Jag kommer att fortsätta gå på tjänstemän, politiker och andra ansvariga för det de är ansvariga för till att få förändring i samhället. Jag tänker inte tillåta att någon sparkar på mig eller någon annan, jag tänker försvara den andra som en del personer sparkar på, det är inte OK…

Det är inte min sak att döma, det överlåter jag till i sista hand IVO men jag kan berätta min version av det jag ser, speciellt till andra anhöriga, som blir sparkade av vårdpersonal, tjänstemän och politiker.

Jag är idag stolt och glad över det jag åstadkommit. Jag har idag en mor som är trygg och mår bra och älskar livet och njuter av det som sker. Jag har en bror som också mår ypperligt och älskar livet.

Min kärlek till de mina har också fört mitt namn upp i riksdagens kammare där jag är nämnd som ett gott exempel.

Tack Penilla Günther för det.