Nu var det dags igen…
Alla som har haft ett husdjur vet att en dag måste vi skiljas åt, en dag för det definitiva avskedet. I morse kl 07.20 var det dags för ännu ett sådant avsked. Vår lille Nuttä, 14 år, drog sitt sista andetag.
Även om man varit beredd i några dagar, så blir det ändå en chock, när det sker.
Jag hörde när sista sucken kom och såg att det var slut och tårarna kom på mig med en gång.
Man hör vissa säga, det var ju bara en hund… men vad då?
För oss var det inte bara en hund, det var en familjemedlem, en trogen följeslagare och en som delade med sig av sin kärlek till oss alla. Nuttä var med oss nästan överallt där det fanns möjlighet och var glad för det.
Nuttä, vila i frid!
Villa California 
Mitt djupaste deltagande. Får nästan tårar i ögonen när jag läser. Har själv varit tvungen att säga adjö till fyrbenta familjemedlemmar och det gå inte att beskriva smärtan. Känner med dig/er.
GillaGilla
Ja, att ta avsked är alltid jobbigt men man vet ju om det, och den smärta det ger, när man skaffar sina vänner. Just de närmaste dagarna efter en sådan händelse är det mycket jobbigt men vi har haft 14 fina år tillsammans och detta kommer att överväga när tiden får ha sin gång.
Nuttä är djupt saknad men finns i vårt minne som en otroligt underbar familjemedlem.
GillaGilla
❤❤❤
GillaGilla