När drevet går

angel-574758_1920

Det finns många änglar på inte minst på jorden som i olika skepnader visar sig. Men det finns också många djävlar, som griper tag i en del.

Precis i dagarna har en utredning mot en SR-profil blivit klar och det sägs att personen får lämna programmet. Ett drev mot ett program och en SR.profil pågår också. Om de är samma person, vet bara en ytterst liten skara. Sedan startar gärna rykten både internt och externt. Som jag sade här om dagen, allt börjar med dig och mig. Vi kan aktivt bestämma om vi vill vara en del av ryktesspridningen eller inte och vi kan också bestämma om vi vill vara en del av de drev som pågår.

Vilket ansvar har du och jag i detta?
Det som hänt på Sveriges Radio är ett internt problem med en medarbetare, och det skall hanteras internt med de berörda. Oavsett vilket företag det handlar om, så skall detta hanteras internt, och jag ger radions VD, Cilla Benkö en stor eloge.
SR:s vd om radioprofilen: Därför kommunicerar vi inte externt
Skall jag trivas på mitt jobb, så måste jag ha förtroende för medarbetare och ledning.
Jag får heller inte behandlas på annat sätt än de andra, i min position.
Detta gäller oavsett företagets storlek och inriktning. Medias uppgifter är att granska, vilket de flesta gör bra, men deras uppgift är inte att vara en dömande makt. Därtill har vi andra instanser.

Jag hade den otacksamma möjligheten att se hur drevet startade på en webbsida som de flesta bedömer tillhöra den främlingsfientliga sidan. Där inringades en profil på en massa lösa grunder, utan några som helst fakta, som klargjorde saken. Snart hakade en blogg på, som jag är mycket tveksam till, där en profil pekades ut. Inte heller där hänvisades till några fakta eller källor, annat än rykten. Dessa blogginlägg spreds snart i mitt twitterflöde tillsammans med ett namn , och en avsändare med tveksam profil.

Snart börjar en del vänner, jag högaktar, nämna profilens namn. Jag försökte ta upp dessa saker via privata samtal. Vad händer? Jag blir anklagad för att åsiktsregistrera mm, när jag nämner detta. Andra högaktade personer bygger sina tankar i flödet, på precis samma sak som på den främlingsfientliga sidan. Har dessa personer också blivit främlingsfientliga? Nej, det tror jag inte… Men vi kanske borde alla ta ett större ansvar för vad vi kommunicerar internt och externt. Hur ofta pratar vi inte om källkritik mm, men vem använder sig av källkritik? Vi tycker och säger till andra, men vi själva då?

Som jag sade här om dagen… Allt börjar med dig och mig!

Tack Cilla Benkö för din ståndpunkt.

(PS. Detta var en bra tillfälle för mig att rensa ut vilka jag följer via olika sociala medier)

Behöver bli fler MÄN (för jämställdhet)

personal-112391_1920

Äntligen, säger jag, ÄNTLIGEN! Var redan förra året på G med att gå en medlemsutbildning för oss som är med i Män för jämställdhet. Förra året fick jag hoppa av i sista stund pga sjukdom. I år passade det extra bra med tanke på #MeToo, som jag stöder till fullo. För 50 år sedan gjorde jag något väldigt väldigt fult…

Första klass och en tjej hade en ny fin halsduk på sig. Hon och jag började dra i den åt olika håll, tills den gick av på mitten. När hon om hem, berättade hon för sin mamma, som ringde min mamma, som tog ett allvarligt samtal med mig.

Jag skäms fortfarande idag för det ”övergreppet” jag gjorde då… och det var en nyttig läxa för mig. Nu 50 år senare så finns den händelsen med mig i mina tankar, när jag tar ställning mot övergrepp och (sexuella) trakasserier. Ni som följt mig vet att jag är stolt över att jag fick bort en tafsande chef på en arbetsplats. Men att sätta mig till ro, är inte min typ av musik. Nej, jag kommer inte att ge upp kampen för jämställdhet, oavsett om det gäller kön, etnicitet, religion eller något annat.

Vi startade utbildningen klockan 09 i Viktoriahuset i Göteborg, och vi var tjugotalet män och någon kvinna, som gemensamt skulle diskutera oss fram till olika normer och varför dessa normer finns, och vad som är bra och dåligt. Vi blev två och två och pratade med varandra för att sedan kunna presentera grannen för hela gruppen. Min kompis beskrev mig som en person med stort patos, och det tror jag stämmer mycket, inte minst beroende på att jag sett alldeles för mycket avigsidor under mina 57 år som jag vandrat här på jorden (har inte räknat bort de timmar jag spenderat i flygplan).

Under hela dagen hade vi spelregler som bl a säger att ingen har monopol på sanningen,  och att vi inte avbryter den som håller i dummisen, utan att personen får prata och sedan skicka vidare till nästa deltagare.

20171028_140727

Några av de saker vi skulle prata om, hade utgångspunkt i ovanstående bild.
Naj, jag var inte chockad, då jag sedan länge har läst in mig på de siffrorna, men jag är nyfiken på vad andra kvinnor/män tänker när de ser dessa uppgifter…
Som trygghetsvandrare får vi ju hela tiden information från polis och andra myndigheter om hur statistiken ser ut. Därtill har ju sådant som främlingsfientlighet mm, fått mig att se på statistik och utläsa samhällets problem i det.

Men vad som förvånar mig mest att okunskapen var så stor om dessa problem.
Ungefär två tredjedelar av kvinnorna har varit utsatta och var femte man. Men då skall vi också komma ihåg att de som utsätts mest för mäns våld är män. Se SVT

snip_20171029185109
Screenshot frå SVT Nyheters hemsida

Vad kan du göra i detta skedet.
Det är att du tar avstånd från hot och hat, och du försöker hålla dig till fakta, men också framför allt engagerar dig i frågan. Ett bra sätt är att engagera sig i olika föreningar och grupper, protestera mot när någon använder dagliga samtal till att sprida fördomar.

Själv reagerar jag på när jag hör ”Kvinnor horar”, ”tjejer är luder” eller ”flickor är madrasser med hål i”. Samtidigt protesterar jag mor att säga ”Män våldtar”.

Jag är också medlem i Män för jämställdhet.  Det tycker jag att du också skall bli!

Emanuel Karlsten gjorde en bra video på hur man beter sig mot varandra

 

Att skriva nutidshistoria #MeToo

IMG_20171022_131213_853.jpgI går var jag med och skrev nutidshistoria, och jag känner mig stolt och glad, men jag vill vara lika glad om 10-20 år för detta som hände nu.Jag kom tidigt till Göteborg och Götaplatsen där #MeToo-manifestationen skulle hållas, redan en timma innan. Jag träffade Nora Myrne Widfors, Lisa Hillén, Tove Myrne Widfors, Mikaela Hedborg som tillsammans med vänner förberedde manifestationen.

Jag fick också prata med Erika Hedin från Sveriges Radio Göteborg. Jag berättade att Nordiska museet hade gått ut med upprop om att vi som delade berättelser och bilder från #MeToo från olika delar av landet, skall dela med oss detta. Detta tog Erika fasta på när hon intervjuade tjejerna som arrangerade det hela.

IMG_20171022_113725_706.jpgErika Hedin P4 Göteborg intervjuar

Jag är oerhört stolt över att vara med i denna tid, där många, många fler får upp ögonen för det som nästan bara kvinnor har har känt till. Sedan mor lämnade oss, har jag fyllt en del av min lediga tid, till att fler skall få upp ögonen för något, som pågått länge, men oftast inte många har lagt märke till. Att det blir fler polisanmälningar och att fler vågar säga hur det är, tar många som ett bevis för att det är en viss grupp människor som gör detta. Ja dessa filterbubblor är farliga och faktaresistens är väldigt utbrett i samhället.Tyvärr är det många onda krafter som hela tiden försöker ”kapa” taggar till att föra fram andra budskap än de som avses, och de är farligt, om vi går på det.Nu måste vi samarbeta, kvinnor, män, flickor och pojkar och MÄN MÄN MÄN!Detta är ett steg för jämställdhet, acceptans och respekt. Detta är ingen kvinnofråga, det är heller inte något partipolitiskt, utan måste ske över hela skalan av människor.

20171022_122410.jpg

Lyssna gärna på dessa två ljudklipp från P4 Göteborg

Självklart är det nutidshistoria vi skriver

Manifestationer i hela landet mot övergrepp

Lyssna gärna på vad Emanuel Karlsten säger:
Var går gränsen för sex och flirt? Inte konstigare än en kopp te

#metoo & #isupportmetoo

snip_20171017144141
Jag stöder #metoo men jag har också delat taggen #metoo för att jag själv har blivit utsatt för sexuella trakasserier. Men jag taggar också mina inlägg med #isupportmetoo för jag  tror att vi är många män som behöver ta debatten om detta med sexuella trakasserier.

Vi män måste komma in i debatten och vara förebilder för unga män, män om att detta inte är OK. Vi MÄN måste ta ställning för att övergrepp aldrig är OK.
Många unga pojkar ser upp till oss vuxna, då måste vi också bete oss som vuxna och visa varandra respekt. Vi har alla ett ansvar till hur vi bemöter varandra…

Tack till mn Ordförande i MÄN för detta inlägg: Efter #metoo – nu är #Ididit här

Ja nu måste vi män inse att problemet är stort och lyssna in vad som sker ta lärdom och agera utan att nedvärdera de som berättar: Svante Tidholm: ”Män ska lyssna”

Vi män får inte än en gång sitta tysta:
Sohrab Fadai: ”Återigen blir den manliga tystnaden pinsamt uppenbar”

Vi män måste ta ställning för jämsälldhet
Män för jämställdhet
Fatta män

Bokmässan I

20170929_1237441179296357.jpg

En fantastisk dag går mot sitt slut, men har ännu lite tid att berätta…
Jag hade inte planerat dagen, utan det fick bli som det ville och den blev bättre än bra. Efter promenaden med vovven så bestämde jag mig för att ta mig ner till stan för att se vad som händer där. Vovven stannade hemma, så jag var hel fri och gå dit näsan pekade. Först blev det ECT:s tält på Heden där Katarina Wennstam berättade om sin bok Gänget.

20170929_133016791005298.jpg
Beundrar denna kvinna som kan konsten att berätta och debattera utan att trampa på tårna. Vi behöver mer Katarina Wennstam i samhället, inte minst av manligt kön, jag vi behöver bli mer MÄN som arbetar för jämställdhet…
Hon är en underbar människa att prata med…
Men jag är mycket besviken på ECT om valt att gå ifrån mässan. Ett bevis på att d främlingsfientligheten har lyckats med att splittra oss, är min tanke.

Sedan tog jag morgondagens biljett till bokmässan och ägnade några timmar där. Får köpa en ny i morgon.

Fick träffat Fina Mina Dennert och Kent Wisti i Jag är här-montern. och utbyta några ord med dem båda. Underbara människor som vågar stå för sina åsikter, fast på så vitt vida sätt. Personer som med en glimt men också allvar kan sätta fingret på splittringen i samhället.


Fortsatte min vandring genom lokalerna och då blev det nästa kramkalas när jag träffar på Kim M Kimselius.

20170929_1501141326452185.jpg
En härlig kvinna med äventyr i blick och nära till skratt…
Hon stod för dagens största överraskning, som kommer att bli hemlig lite till….

Därefter blev det promenad ner till Gustav Adolfs torg för manifestation för öppenhet och demokrati. När jag kommer ner till torget så kommer en man gåenedes rakt emot mig. Sträckte fram handen och hälsade Jonas Sjöstedt välkommen och han tackade stort…

Därefter ställde jag mig lyssna på fler talare, när Björn Sandmark, en Twitterkompis och VD för Göteborgs stadsteater klev upp på scen. Bara att lyssna och sedan smyga till området för att få en selfie med honom.

img_20170929_180149_043524617431.jpg

Bara inse att det spontana blir bäst! 😀

#tafsainte

tafsainte

För en tid sedan kom uppgiften att polisen delar ut armband med texten ”polis – avspärrat – #tafsainte”. Jag kände att ett sådant armband vill jag ha, just för att visa att jag tar avstånd från tafsande och våldtäkter och sexuella trakasserier. Jag ville visa att jag tagit ställning mot förtryck, precis som jag bar regnbågsfärgad scarf under regnbågsparaden eller dito skosnören efter massakern i Orlando. Jag har aldrig tagit ställning i skuldfrågan i Orlandoskjutningen, då jag vet för lite om omständigheterna. Precis på samma sätt har jag i de flesta fall inte tagit ställning i enskilda mål rörande våldtäkter och tafsande. Att bygga ett ställningstagande på tidningsuppgifter i enskilda fall utan att ha läst domar eller förhörsprotokoll, funkar sällan. Men att jag är emot tafsande och våldtäkter och alla former av ofredande kan nog knappas någon tvivla på.

Men det tog inte lång tid efter att armbandet kom som det möttes av massiv kritik, och att det var ett sätt att skuldbelägga tjejer/kvinnor, för att man bär ett sådant armband, trots att polisen på sina sidor visar att det kan bäras av båda könen. För mig var det ett sätt att ta ställning att jag inte accepterar dessa förfärliga brott, som jag anser att det är.

För många år sedan var det en kvinna som sade: ”Vi kvinnor har vårat kön inuti oss medan männen har sitt utanpå kroppen.  Vi kvinnor skall ta in mannens kön i våra kroppar”.
Detta har fastnat i mig och jag får äckelkänslor när jag hör vad tjejer/kvinnor måste lida när det inte är frivilligt att ta emot något inuti sig.

Vi män och ni kvinnor måste samarbeta för att få slut på dessa övergrepp. Vi måste gemensamt ställa oss upp att säga att detta inte är okej. Vi måste gemensamt protestera. Men hur skall jag som man göra, för att inte bli halshuggen, hatat, att få höra att jag borde dö, ens önskan att jag får cancer, eller dör i bilolycka, eller att mina barn drabbas av något. Gud ske lov, det sista behöver jag inte vara rädd för. Jag har ju sett hur Joakim LaMotte blivit hatat. Att han gjorde, enligt mig, ett mycket dumt uttalande om Fi, men han har tagit tillbaka det och bett om ursäkt, men ändå fortsätter hatet att strömma mot honom. När man läser kommentarerna där så skulle jag kunna tänka mig att hatet skulle kunna vara mot något uttalande som Malena Ernman gjort i sin kamp för flyktingar.

I dag är jag, som man, rädd för att debattera detta, då det är lika minerat som flyktingsituationen. Så fort jag får tag i ett armband så tänker jag ha det och ta ställning mot tafsande, och jag hoppas verkligen inte att jag ses som en person som skuldbelägger tjejer/kvinnor, för det är dessa förbannade övergreppande män som skall skuldbeläggas, ingen annan.