Refugees Welcome to Gothenburg utslängda från Centralstationen #bloggswe

Refugees Welcome to Gothenburg utslängda från Centralstationen

PRESSMEDDELANDE 20151016

Igår kväll slängdes Refugees Welcome to Gothenburg ut av Västtrafik och får inte längre bedriva sin verksamhet inne på Nils Ericssonsterminalen på Centralstationen för att ta emot flyktingar. Detta, tillsammans med att Göteborgs Stad inte håller öppet kl. 20.00–01.00, gör att det blir flyktingarna som drabbas.

Trots påtalade löften har Göteborgs Stad ännu inte tagit ett tillräckligt stort ansvar för att ge flyktingarna ett värdigt bemötande. Efter ett par veckors förseningar öppnade Göteborgs Stad i veckan äntligen ”Välkomsten”, flyktingmottagandet i Bergslagsbanans gamla stationshus utanför Nils Ericssonsterminalen, där en del av verksamheten ska bedrivas. Men lokalen kommer endast att hålla öppet till kl 20:00, vilket innebär akuta problem då en stor del av flyktingarna anländer med tåg på kvällstid.

Sedan den 8 september har nätverket Refugees Welcome to Gothenburg (RWTG) bedrivit verksamhet på Nils Ericssonsterminalen. Nyanlända flyktingar har erbjudits boende, mat, kläder, tolkar, transporter, laddade telefonkort och, inte minst, ett värdigt välkomnande. Sedan starten har flera tusen flyktingar tagits emot.

Nätverkets intention är att myndigheterna och Göteborgs Stad ska ta över huvudansvaret för mottagandet. I takt med att dessa aktörer klivit in och tagit mer ansvar har RWTG lämnat över delar av verksamheten. Igår blev dock nätverkets volontärer utslängda från centralstationen utan att kommunen hade tagit över verksamheten kl 20.00.

– Vi kan inte acceptera att man lämnar människor som rest den farliga resan över europeiska kontinenten utan varma kläder, vissa sjuka och många barn på det här sättet. I synnerhet nu när det börjar bli kallt. Vår högsta prioritet har hela tiden varit att ge flyktingar ett värdigt bemötande, och det gäller självklart även dem som kommer sent på kvällen, säger Pernilla Stamm’ler Jaliff, presstalesperson.

Refugees Welcome to Gothenburg har tidigare haft volontärer på plats till klockan 01 alla kvällar, och har i alla möten och samtal med kommunen påtalat det olämpliga i att stänga ner verksamheten redan klockan 20, innan de sista tågen har anlänt. Igår när nätverket fortsatte verksamheten med ett värdigt bemötande, efter att kommunens baracker hade stängt, blev volontärerna utslängda av Västtrafiks personal.

Refugeees Welcome to Gothenburg är oroade över situationen och har nu två krav:
att Göteborgs Stad låter ”Välkomsten” vara öppen även efter kl. 20.
att Västtrafik öppnar upp för fortsatt verksamhet tills dess att flyktingar som anländer kvällstid får ett värdigt bemötande.

Vi kan bättre.

Refugees Welcome to Gothenburg

För mer information, var vänlig kontakta vår presstalesperson:
Pernilla Stamm’ler Jaliff, kontakt@refugeeswelcomegbg.se eller 073 597 58 47

Vid 13-tiden idag gick Västtrafik ut med följande information:

Vi har fått flera frågor om vad som händer med flyktingmottagandet vid Centralstationen i Göteborg.

Västtrafik har sedan den 8 september upplåtit en yta vid Nils Ericson terminalen till flyktingmottagande i samarbete med Refugees Welcome, Röda korset, Islamic relief, Polisen, Göteborgs stad och Migrationsverket. I veckan som gått har mottagandet flyttat till Bergslagsgatan där lokaler som fått namnet Välkomsten har iordningställts av Göteborgs stad för att skapa en tryggare miljö för flyktingmottagningen.

När Välkomsten stänger klockan 20.00 kan mottagandet under en övergångsperiod flytta över till Nils Ericson terminalen där Göteborgs stad, Röda korset och Islamic relief tar emot ankomande flyktingar. Även Refugees Welcome är välkomna att delta där.

Västtrafik har inte haft för avsikt att avvisa någon organisation från Nils Ericson terminalen och vi beklagar om det har uppfattats så. Västrafiks målsättning är att mat- och klädutdelning ska ske vid Välkomsten och att öppettiderna där förlängs. Vi arbetar fortsatt tillsammans med berörda myndigheter och organisationer för att hitta trygga och hållbara lösningar för flyktingmottagandet i Göteborg.

I dag fick alla en liten bit av mig #bloggsve

lite kläder
Klockan ringer 05:00 och jag vaknar. Trött, det har varit många tankar i huvudet senaste dygnen. Får i mig ett par baljor lut (=kaffe) och världen är inte lika suddig längre. In i duschen och blir lite renare än innan. På med kläder, hastar förbi kaffemuggen innan jag tar ut vovven på en promenad. Det blåser kallt och är fuktigt och inser snart att det inte längre är väder för att gå i kortärmat och väst. Kramar om vovven och förklarar att han inte kan följa med idag.

Han kryper ihop med svansen mellan benen och lägger sig i sin korg. Sätter mig i bilen för att styra till pendeltågstationen. Klockan har gått fortare än jag räknat med. Fyra minuter innan beräknad avgång av tåget parkerar jag bilen och får ta lite längre steg än vanligt.

Sitter i min fåtölj med tanken om att om 25 minuter kliver jag tåget för att ge mig an en ny dag med Refugees Welcome to Gothenburg. Framme och vet inte vad som händer idag, inte minsta aning. Köper ytterligare en balja lut och går runt i området och tänker tillbaka på de andra dagar jag varit med. Alla chockerande besked som med gemensamma krafter oftast har slutat gott för dessa som flyr krig och elände i världen.

Klockan närmar sig åtta och jag drar mig till mötesplatsen. Snart träffar jag på Platsansvarig i organisationen och på kort tid bestämmer vi det viktigaste och jag hjälper till att hämta saker från lagret så vi kan förbereda flyktingmottagandet. Fiat och jag går ut till vår lastbil där vi har vårt lager med kläder, skor, väskor mm. Jag förbereder där och öpnnar, gör en snabb inventering av vad vi har, och vad vi behöver. Min kollega kommer strax. I dag går jag utanför organisationen så jag har inget ansvar utan försöker organisera upp, och försöker hitta brister i organisationen.

Nu kommer kollega två och nu är de två ansvarig för arbetet men jag skall ändå ha ansvar.
Jag styr upp deras arbete och försöker informera om de brister jag tidigare hitta och att vi jobbar på samma sätt, för att underlätta för alla….

Jag vet mitt icke ansvarsområde som jag har ansvar för. Idag har jag fått rutinerad toppenpersonal, så jag känner mig lugn. Försöker lösa de andra problemen jag lovat att göra, men pga att vissa utomstående inte hör av sig, så kan jag inte göra så mycket med det. Nu kommer ett större gäng som behöver vår hjälp. Jag tog på mig långärmad vindtät jacka och många i gänget som kommer har bara T-shirt, shorts och badskor på sig. Till de sämst skydde mot vädrets makter, får de lite snabba kläder innan de får mat, vatten. Nu kommer nästa gäng som fått mat, vatten och en kram och ett värdigt välkomnande. Helt plötsligt står vi in för uppgiften att klä upp individer med strandmode a la riviera till svensk klimat. med helst jeans, en bättre tröja, en värmande jacka och strumpor ock skor. De får en tandborste, tandkräm, tvål, lite lukta gott. Männen får rakartiklar och vad kvinnor får extra kan ni räkna ut själva.

Man får klappar, kramar, ord som jag tror betyder tack, och vad ögonen säger kan bara ögon säga.
Helt plötsligt kommer ett yngre par med ett knyte på armen. Förstår att den barnen bara är tre månader gammal. Klappar på kinden och får ett leende till svar. kliar lite på magen och leendet växer ytterligare. De får en barnvagn så de slipper bära knytet på armen som kan bli tungt. Deras ögon är som kamerablixtrar av glädje. Klappar den lille på kinden igen där den ligger i vagnen och munnen blir ett stort leende. De väntade att den lille skulle komma till världen, så att de kunde fly. Innan de satte sig i den rangliga båten som skulle föra dem över Medelhavet övervägde många saker. Vi drunknar heller i varandras famnar på Medelhavet, på väg till frihet och trygghet än stannar där hoppet sedan länge har svikit dem. De lämnar landet där guldet sedan länge förvandlats till sand. Det skär i hjärtat att höra detta. en samtidig så glad att de kommit hit, där de kan känna trygghet och det värsta är över. Nu kommer nästa grupp behövande, en grupp Romer som under många år varit förtrycka i sitt land. Vad gör man???
Man känner sig så otillräcklig och vill hjälpa även dem. Vi är en organisation som byggts upp för just för flyktingarna,och de måste gå i första hand. Det finns många andra organisationer som ställer upp för denna grupp. Men visst, har vi saker vi kan undvara, så får de också. Men många i deras situation är desperata och ta varje chans… Vad göra. Bi har inte resurser att hjälpa alla, för då hade vi gjort det. Idag stod jag ensam inför det problemet och ingen hjälp från någon annan. Men vi var en man extra stark och medan jag försökte styra över flyktingarna till bilen, så föste jag likt en fåraherde ihop gruppen Romer,men syftet var gott. I 45 minuter så samtalade jag med Romerna, berättade om att de hade några mynt i sina pappersmuggar och visade upp min plånbok där jag endast hade en nyckel. Jag berättade om flyktingarna som flytt från bomber och granater, och kom på jösses vad man kan berätta med ord från svenska, engelska och tyska. Jag hade både armar och ben som också pratar.
De fick också berätta sina historier och i lugn och ro, om hur vi svenskar spottar på dem, hur vi askar i deras huvuden dr de sitter med sina muggar, och hur vi svenskar snor mobiltelefoner och ger till dem för att ringa polisen och påstå felaktigheter. De berättade om hur deras situation ser ut i sina hemländer och varför de tagit beslutet att söka lyckan här.
Det var gripande att höra alla dessa berättelser, eller?
Ärligt talat förstod jag inte många ord av vad de sade, men jag lyssnade och lyssnade och lyssnade.
Läste deras mimik och försökte så gott det gick de mina ansiktsuttryck tillbaka som om jag förstod.

Jag tror de kände sig accepterade när någon lyssnade, någon brydde sig. Resten av dagen var det lugnt på fronten. Men var gång jag mötte dem någonstans så fick jag ett leende och i några fall även en klapp på armen.
Visst var den byxan någon fick, den skjortan eller skorna, viktiga, men samtidigt kände jag att det viktigaste var att jag, lyssnade på vad de ville säga.

Vid 12-tiden kom Kjelle Bergqvist som ha lovat. Han ville ta farväl av de han köpte hotellrum för. En familj på sex personer som gjort samma resa som den lille grabben jag berättade om. Vi hade en tvillingvagn till de minsta på tre månader på väg. Två nätter på hotell där de kunde vila ut, duscha och komma till sans istället för det tält migrationsverket hade erbjudit sig att ordna för familjen på en gräsmatta någonstans.

Nu är jag trött och på väg till sängen, men kommer att drömma om alla kramar, leenden och glittrande ögon…

Tankar från ett varmt hjärta #bloggswe

12039200_10156004704665109_3801210017930360085_n

En vän skriver:

02:57
Sitter i min bil, regnet smattrar från biltaket….
Rutorna har immat igen och ur radion strömmar countrymusik från nattradion.

Vad hände idag?
Jo, idag var en riktig ögonöppnare.
Pratade och KOMMUNICERADE med en romsk kvinna. Fick chansen att ställa frågor och fick ärliga svar. För första gången fick jag en bild, hennes berättelse av en utsatt människa och en inblick i deras situation. Hon öppnade sin bil och visade hur de sov på natten. Hon och tre till…..
Jag fick se tälten under bron, går ni ner till lilla bommen från centralen så kan ni se dem son bor ute. Inatt regnar det kraftigt.
Där ligger de….
Och vi schasade bort dem när hon bad om kläder för sitt barn….😔

Jag lekte och skojade med en liten knodd på 3-4 år som vägde lika mycket som en matkasse på Lidl.
Uttorkad och dålig i magen.
Fick honom att äta chips och dricka vatten… Lekte med nallar och Kjell Bergkvist tog kort.
Pojkens skratt kom från magen,
Äkta.

En kvinna gick förbi och såg ängslig ut, jag frågade om hon var ok, hon tittade på mig med förakt. Jag vände mig bort och gav henne ryggen. Hon klagade på hur det såg ut, att hon var orolig för sitt land…. Bla bla bla…..

03:05
Huvudet nickar,
Ögonen sluts. När ögonen sluts ser jag den andra unga pojken,
Dashir, 8 år. Som rest hit mes sina syskon.
Bror 16 och syster 15.
Vi spelade domino, ritade gåtor och rebusar till varandra med skänkta pennor och block.
Skön liten kille som var glad och busig.
Overkligt.

Lovade hans bror att leta efter ett par jeans i stl 30-32, skor 41 och tröjor i medium. M/L
Deras syster hade de vackraste av ögon. Afghaner.

Har besökt en iransk moské och lämnat familjer med barn som inte gjort motstånd mot att jag burit dem, nästan apatiska.

Stoppat om en tvååring i en barnvagn som någon skänkte för att den var sönder..
Barnet tittade på mig och ögonen sa -”du kan göra precis vad du vill med mig, jag behöver omvårdnad och om jag inte får det av dig då kan jag vänta….”

Fick verkligen svälja hårt….

Nästan Alla jag pratat med ”har hört” att Sverige inte är ett bra land.
Så ni vet,så är det detta som är på tapeten…. De åker hellre tillbaka till Tyskland eller Norge. Tom Finland är ett bättre alternativ.

Varför?
Tacka media för att de spridit SD’s rasistiska propaganda.

Många motiverande samtal med många engelsktalande unga män.
Var ska de bo? Vad ska de jobba med? Finns det framtid här?

Alla som jobbade ikväll brann verkligen ljust. Som fyrar.
När barn kom så gjorde alla sitt yttersta för att sprida en stämning som smittade av sig, barnen fick leksaker, kritor, mat och godis.

Många av dem spralliga och Goa.

En bra dag.

Imorgon tar jag en paus för mitt pansar har spruckit, ledsamheten över öden sämre lottade än mitt har satt spår. 03:25 och jag är kvar i bilen och tårarna rinner.

Bilderna.

Barnen men också alla nyfunna vänner, eldsjälar som gör det som vi valt folk att göra åt oss.

Byråkratins kvarnar maler sakta sägs det… Kvarnen stenar är tunga med och de ska du Akta dig för, för garanterat att de vill kasta den i huvudet på dig.

Röda korset, polisen och Migrationsverket har möten över huvudet på en frivilligorganisation som gått från 2 medlemmar till 6000 pers på mindre än en vecka. Som samlat pengar och gjort det omöjliga.

På bara några dagar har en organisation växt fram utifrån de behov som funnits på vägen.

Nu kommer kontrollorganen att ta över snart, ”märk mina ord”
Nu har deras maskineri kommit igång, deras motorer börjar jobba och nu kommer deras organisation ut på banan och vill synas tillsammans med politiker som klappar sig själva på axeln.

Jag har sett det förut och känner igen mönstret. Det är en dålig smak som sprider sig i min mun när jag tänker på det.

Jag behöver min Milo nu. Hålla om hans kropp och känna hur han lever, andas och skrattar när jag kittlar och busar med honom.
Imorgon….

03:34
Snart öppnar jag bildörren och går och borstar tänderna och slänger mig i sängen.

Hoppas på att sömnen kommer.
Som en belöning för att jag gjort gott…

Tack till ”joromalatoro” som gett mig tillstånd att återge hans berättelse i bloggen…

På Götaplatsen #bloggswe

wpid-dsc_1949.jpg

En fantastisk kväll på Götaplatsen är slut… Men vilken kväll, allt för flyktingarnas skull och att vi vill visa att vi kan. Vi hade tagit pendeln ner till centralen och sedan vandrat paradgatan Avenyn upp till Götaplatsen. Där hittade vi en bra sittplats som också kunde bli en stå plats upp över det vanliga. Under väntan att manifestationen skall börja så fylls det på med mer och mer folk på platsen och även gatorna runt omkring och trafiken stängs av.

Prick halv sex började gosskören sjunga akapella med en suverän inramning innan det var dags för Petra Elf från Grön ungdom, att hälsa alla välkomna. Petra berättade att hon för några dagar satt framför datorn och gjorde en liten manifestation som skulle gå av stapeln på Gustav Adolfs torg. Men det dröjde inte länge innan man från myndighetshåll bad om att det skulle flyttas till Götaplatsen så att alla intresserade kunde få plats. Enligt beräkningar så var vi cirka 15.000 personer som hade samlats för att lyssna.

Elias Karemi från ensamkommandes förbund berättar hur han kom hit för ca två år sedan. Han och några vänner hade bestämt sig för att fly. Under hela flykten såg han hur vännerna blev färre och färre för att de inte klarade strapatserna och dog. Det har nu gör, gör han för sina vänner som inte längre finns kvar i livet.

Sedan följer Gustav Fridolin i talarlistan som väljer att citera Stig Dagerman.
”Flykten valde oss”
-Visst kan vi hjälpa till. Vi kan och ska hjälpa, säger Fridolin.
-Vi ska öppna Sverige och ge bättre möjligheter till bättre vägar att komma mer.
-EU har ingen flyktingkris vi har en ansvarskris.

Rasmus Thörnblom MUF äntrat scenen och vill ställa krav på alla kommuner att ta emot fler flyktingar.
Några i publiken buar och Rasmus säger att när han berättade på de sociala medierna att han skulle tala här, så började SD-svansen att bua där. Så tänk på vem ni buar tillsammans med, och det blev väldigt tyst.
-Låt oss tala om hur bra Sveriges flyktingmottagande är istället för att det kommer för många flyktingar.
-Det börjar med att vi säger välkommen hit, avslutar han.

Philip Botström SSU, säger att Sverige måste pressa EU att agera.
-vi ska ta emot människor på flykt. Vi har råd.
Han vill att EU ser över transportöransvaret.

Ulrika Årehed Kågström, som är generalsekreterare vid Svenska röda korset säger så här:
Det är en vanlig missuppfattning att det skulle vara bättre att hjälpa på plats,säger hon.
-På plats finns inte. På plats får aldrig bli en enkel utväg för politiker.
-Ta bort taggtråden. Bråket kring kvoter och volymer är ovärdigt. EU måste minnas sin egen historia.
Hon berättar att 130 000 har skrivit på rädda barnens upprop om lagliga flyktingläger.
Hon tackar alla som kommit hit.
-Nu vänder vinden.

Talarna avlöser varandra och Mona Hagi från Grön ungdom.
-varje minut som Löfven tvekar dör ett barn på Medelhavet.
Hon berättar om sin mamma som flydde på 90-talet.
-Livets lotteri avgör var vi föds men det ska fan inte bestämma var vi ska bo.

Birgitta Ohlsson från FP talar om likheterna mellan 90-talets flyktingar från Balkan och dagens från Syrien, mellan 90-talets hat och Ny Demokrati och dagens hat och Sverigedemokraterna. ”Förra veckan var veckan när förtvivlan blev till hopp”. Hon citerar Angela Merkel: ”Kunde vi rädda bankerna så kan vi rädda flyktingarna!”
När hon kommer hem från mötet skall hon ge den lille nappflaskan och sedan bädda ner honom i en varm skön säng. Samtidigt gör en mamma samma sak vit ett stängsel vid Ungerns gräns och någon i Libanon som strax skall äntra en båt som förhoppningsvis för dem över Medelhavet till tryggheten i Europa.

Vänsterpartiets Maj Karlsson (V) tittar ut över oss som står och lyssnar och säger: ”Fy fan vad jag älskar Göteborg!”

Mona Sahlin pratar om John Hron och om bilden på Alan: ”Jag kan inte sluta se honom när jag blundar”. Sen håller hon ett brandtal mot rasismen och de rasistiska partierna. Monas tal kan du se på GT;s sida. http://www.expressen.se/tv/gt/mona-sahlin-s-det-handlar-om-var-anstandighet-som-manniskor/

REFUGEES WELCOME #bloggswe

11122186_10153926012843868_585366564_o

I eftermiddag blir det Göteborg för mig och vovven.

REFUGEES WELCOME – MANIFESTATION FÖR ASYLMOTTAGANDE

OBS: GÖTAPLATSEN NY PLATS

LJUS I SLUTET AV MANIFESTATIONEN
Vi har tänkt att vi skall avsluta manifestationen imorgon med att tända ljus för alla de flyktingar som dött på väg till Europa i brist på lagliga och säkra vägar.
Du får gärna ta med dig ljus (helst av typen gravljus med ”lock” då detta är bäst ur brandsäkerhetssynpunkt, dessa finns att köpa på vanliga mataffärer) – vi kommer fixa med tändare och tända era ljus ni kommer fram med till en plats vi presenterar från scen.

—-

Människor som flyr krig och förföljelse möts i Europa av hårdare gränsbevakning, taggtråd och död. Samtidigt är vi många som vill något annat. Vi säger: ”Refugees welcome!”.

I Wien, Dresden och på tyska fotbollsläktare demonstrerar tusentals personer. På Münchens tågstation välkomnas flyktingar med öppna armar, mat, dryck och leksaker. På Island har drygt 10 000 personer skrivit under en namninsamling för ett större flyktingmottagande.

Tillsammans står vi upp för ett medmänskligt Europa. Ett Europa som inte blundar för den mest allvarliga flyktingsituationen sedan andra världskriget. Ett Europa som välkomnar de som behöver skydd och hjälp.

På onsdag anordnar vi en manifestation med just det budskapet. Vi vill visa att vi är fler som står upp för ett humant Europa, ett Europa öppet för de som söker skydd. Vi hoppas på en bred uppslutning. Vi välkomnar förbund, organisationer och privatpersoner som står bakom vår uppmaning: ”Refugees welcome!”.

Eventet kommer uppdateras löpande med talare och organisationer som meddelat att de kommer att vara på plats. Kom dit och lyssna, häng på ett parti eller delta som privatperson!

Vi ses på Götaplatsen klockan 17.30 onsdagen den 9 september.

Delningsbilder och affischer fria att använda och sprida fysiskt och digitalt finns här: http://korta.nu/BQ8

VI KOMMER ATT VARA DÄR
Grön Ungdom VästMiljöpartiet i Göteborg
SSU Göteborg
Socialdemokraterna Göteborg
S-studenter Göteborg
Liberala Ungdomsförbundet Väst
Centerpartiets Ungdomsförbund Västra Götaland
Ung Pirat
Piratpartiet
Vänsterpartiet Göteborg och Vårgårda
Kyrka mot Rasism
Centerpartiet Göteborg
Unga feminister Göteborg
Svenska muslimer för fred och rättvisa
Sveriges Syriska Riksförbund
Syriska kvinnoförbundet
Iranska Flyktingars Riksorganisation
F! – Göteborg
Göteborgs Unga Muslimer
Palestinska Huset i Göteborg
Emmaus Björkå
Make noise for human rights
Ung Vänster Bohuslän och Göteborg
Ungdom mot Rasism Göteborg
Bosnisk-hercegovinska läns organisation i Västra Götaland
Chilenska riksförbundet
Nattvandrarna i Alingsås
Moderata Ungdomsförbundet
Alawda Förening
Ingrid Segerstedts gymnasium
Rosenblads AB
Supporterföreningen St. Pauli Göteborg

Listan fylls på efter hand. Organisationer som delar våra värderingar får gärna meddela att de kommer.