Julmarknader i bilder

20171126_1457421664672996.jpg

I helgen har jag och bror varit aktiva. Fem julmarknader på två dagar. Nu är nästan all julmat inhandlad och likaså julklapparna. Kan vara nöjdare? Inte vi i alla fall…

I Lilla Edet fångades vi av TTELA:s reporter och fångades på bild. Tyvärr gjorde den att tryckeriet fick problem och vi fick i morse vänta två timmar på att tidningen skulle komma till filialen för utdelning
Folkets hus Lilla Edet


Fridhemsstugan Lilla Edet
Här hade Lilla Edets hembygdsförening lotterier, glögg med tillbehör och och försäljning av godis i strut.

Tre härliga personer som verkligen gjorde sitt till för att känna den tidstypiska känslan


Åsbräcka bygdegård


Lindåsgården


Kobergs slott

Kobergs slott

20171123_1350272000436929.jpg

Då var det julmarknad på Koberg igen… Denna gång var jag där när de öppnade första dagen innan det blev för mycket folk där. Fick träffat alla fina vänner som är där och säljer och har några hektiska dagar framför sig. Denna gång fick jag inte chans att träffa prinsessan, men jag tog mig ändå friheten att promenera runt i parken som inte är öppet för allmänheten. Det var några år sedan jag var både inne i slottet och parken.


Wikipedia har bland annat beskrivit slottet så här:

Kobergs slott (även Koberg) ligger vid Vanderydsvattnet i Lagmansereds socken i Västergötland, 10 km söder om Trollhättan.

Kobergs slott är en trevåningsbyggnad med ett fyrtiotal rum och en längd av 60 meter. Kobergs slott är beläget i Lagmansereds socken, som ligger mellan Sollebrunn och Trollhättan. Kobergs slott med dess marker är ett fideikomiss och fideikommissarie är Niclas Silfverschiöld, gift med kung Carl XVI Gustafs syster Désirée.

Enligt Carl von Linné lär namnet på Kobergs slott vara ett så kallat uppkallelsenamn efter det tyska slottet Coburg, varifrån för övrigt nuvarande ägarens svärmor härstammade. Dagens Kobergs slott tros ursprungligen ha varit fast hus, det vill säga en försvarsanläggning med en huvudbyggnad av sten. Slottets äldsta byggnadshistoria är inte helt klarlagd.

Slottsbiblioteket
På Koberg finns ett av Sveriges största privatbibliotek, placerat i rummen utmed slottets västra gavel. Det grundades på 1880-talet av Nils Silfverschiöld (1864-1892), som var boksamlare redan från sin skoltid. Han byggde medvetet upp boksamlingen och införlivade den i fideikommisset. Samlingarna är mest betydande inom områdena teologi, historia, topografi och resor, svensk vitterhet och dramatik. En stor del av böckerna är inkunabler, liksom andra äldre och sällsynta tryck. Biblioteket innehåller ca 20 000 band och 35 000 småskrifter. Genom särskilt avtal står det under tillsyn av Göteborgs universitetsbibliotek.

Läs gärna hela beskrivningen här

Vi smet inte från notan såsom 101-åringen gjorde

20170727_154216

I går bestämde jag och bror oss före att åka till Prässebo och fika. Som de flest vet så bor vi nästan i filmkulisser och fiket i Prässebo är en del av delar av i Filmen 101-åringen som smet från notan och försvann. Mina tidningsdistrikt går i närheten men inte här, så det var kul att åka denna vägen också. Väl framme vid kiosken, som numera heter Bennys, taget från filmen.

Vi tog pannkakor med sylt och grädde och promenerade sedan lite i området. När vi skulle åka hem, så fick jag för mig att vi tar en extratur. Vi åkte de gamla vägarna från Lödöse, till Gräfsnäs (och sedan fortsätter till Skara). Då på medeltiden var inte vägarna anpassade för bilar och inte heller asfalterade som de är idag, men ändå känner man tidens vingslag. Gräfsnäs känner nog många till genom artisten Olle Ljungström som bodde på orten, men den ligger ju vid vägen Lödöse Skara och var betydelsefull även under medeltiden. Här finns den gamla ruinen Gräfsnäs slott. Gräfsnäs var stamgods för ätten Leijonhufvud och här sägs det att Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud) föddes, men uppgiften är osäker. Hon kan även ha varit född på Ekeberg (Ekebergs herrgård) i Lillkyrka socken, Närke. Hon gifte sig med kung Gustav Vasa 1536 och blev därmed drottning av Sverige.

20170727_165622

Efter flera bränder med hundra års mellanrum,så fick slottet sedan förfalla till en ruin, såsom den är idag. Numera är den restaurerad och konserverad och används till utställningar mm. Verkligen kul att gå in och se vad som händer där idag, samtidigt som man promenerar på samma golv som en adelssläkt. När vi kom till parken tog vi en fika på cafe/restaurangen. Vi hade inte förväntat oss att att något var öppet, men visst var det. En utställning i ruinen ”I skogens djup”. Hantverksutställning, som kommer att berättas lite mer om i bloggen om några dagar.

Därtill var det veteranbilsmöte med massor av bilar. Minst trettio år skulle dessa få vara. Men jag fattar inte varför en sådan utställning är i parken till ett medeltida slott… Hur gammal bilen ändå är, så är den ju otroligt modern i förhållandet till slottet. Har ju svårt att tänka mig att när de promenerade där på sina stengolv, skulle ha fordon med dolda inbyggda hästkrafter några hundratals år senare, ännu mindre att de skulle mötas där i trädgården. Men utvecklingen går trots allt framåt. Idag har vi nog svårt att föreställa oss hur livet var på 1500-talet. I dagr är vi vana att sätta nyckel i bilen, vrida om och sedan åka iväg. Var sätter man nyckeln i en häst. Tänker inte fråga er…

Hemvägen gick sedan vidare via Livered och Kobergs (Prinsessan Desirees) egendomar.

Den lilla, lilla kyrkan

20161019_150729

Betelhöjdens minikyrka eller Lillkyrkan i Koberg, som den också kallas, klassar helt klart in bland en av Sveriges minsta kyrkor, utan tvekan! Det sägs att kyrkan är Sveriges minsta vigselkyrka i alla fall och med sina cirka 1,5 kvadratmeter ryms endast prästen, brudparet och med lite god vilja ett par vittnen:)

Jo den är galet liten, en och en halv kvadratmeter…
Lillkyrkan i Koberg byggdes år 2000 av en slöjdlärare vid namn Rodney Sjöberg.
Rodney var son till en pastor och på marken hade tidigare stått en missionskyrka. Rodney berättade själv när vi var där att han en natt drömt om att bygga en liten kyrka. Morgonen därpå gjorde han en liten modell i papp av hur kyrkan i drömmen sett ut. Sedan var det bara att börja bygga! Det tog Rodney en och en halv vecka att bli klar med sin kyrka.

Biskopen samtyckte till välsignelse och 2004 invigdes den.
Ett 80-tal personer kom och komministern i Rommele pastorat, Henrik Lindeskog tillsammans med missionspastorn i Sollebrunn, Larsson välsignade kyrkan, berättar Rodney.
Jag ringde i klockorna, spelade ett sopransaxonfonsolo och spelade psalmodikon till psalmerna. Nu håller han även på att bygga ett organdikord, ett psalmodikon med träpipor från medeltiden, till kyrkan.

Även om man inte vill använda lillkyrkan till dop eller vigsel, är den ett finfint utflyktsmål eftersom den till skillnad från andra kyrkor, alltid är öppen.
Alldeles intill ligger Vanderydsvattnets Finnviken. Har man matsäck med sig kan man antingen äta den vid lillkyrkan eller promenera den korta biten ner till sjön och njuta av utsikten.
Har du dessutom turen att träffa den entusiastiske byggmästaren själv, får du en mycket intressant och trevlig pratstund!