Ingenting är som allting skall #blogg100

11103573_10153924745163868_251271720_o

Ingenting är som som allt skall vara, och det tycker jag faktiskt känns rätt så skönt.
Fastan går nu mot sitt slut och i morgon inleds stilla veckan.
Fastan i form av att vi skall avstå att äta under dygnets ljusa timmar försvann redan på 1500-talet men återkom i ny skepnad på 1900-talet. I dag handlar det om att vi skall avstå något till förmån för människor har har det svårt.

Senast igår var vi många som avstod vår bekvämlighet genom att släcka många lampor och istället fokusera på miljöförändringarna som kommer att drabba många, speciellt utsatta. Så att earth hour infaller under fastan är kanske inte så konstigt trots allt.

Själv har jag avstått en del av mitt liv på sociala medier, för mitt eget välbefinnandes skull. Denna helgen är jag nästan inte synlig alls på de medierna. Med tanken att, kan jag inte ta hand om mig själv, hur skall jag då kunna ta hand om andra. Men det innebär inte att jag inte gjort något aktivt för de miljontals människor som svälter eller på annat sätt lider.

Mycket har ju hänt under de dryga 2000 år sedan Jesus föddes och jag tycker nog det är viktigt att hänga med i utvecklingen även där. Jag blev så glad i kyrkan på Jungfru Maria bebådelsedag när prästen sade: i dag är dagen då Jungfru Maria blev på smällen. Det gillade jag verkligen när han stod framför församlingen och sade detta, ett språk av vår tid. Ja tänka sig att även Jungfru Maria har haft ”bulle i ugnen”. Sedan är det ju viktigt att tänka på att det var ett specialrecept, men bullen kom ut.

Förra året var jag och bror i Uddevalla och tittade på Passionsspelet. Ett spel om stilla veckan och efterföljande påsk, allt inramat med mer eller mindre popmusik. En härlig blandning av dåtid och nutid.

En av våra mest rotade traditioner är långfredagen och att den dagen inte äta köttprodukter. Då blir det fisk på längden och tvären, i parti och minut.
Det är en tradition vi bär med oss från mammas mormor i östra Tyskland, och kanske det sträcker sig tillbaka ännu längre i tiden. Påskaftonen inleds också med ett glas ägglikör med ”snuskaffe” ovanpå, även om det också sker senare på kvällen.

Så för mig är det viktigt att hålla på traditioner fastän det sker i modern tappning.

Askonsdagen

IMG_20160210_175659

Askonsdagen är onsdagen efter fettisdagen, som i sin tur är tisdagen efter söndagen Quinquagesima, fastlagssöndagen.

Askonsdagen är första dagen i fastetiden. Den har fått sitt namn efter den katolska sedvänjan att strö välsignad aska på de botgörare som denna dag fick lämna kyrkan. Efter absolution fick de åter komma in i kyrkan på skärtorsdagen.

Under askonsdagens mässa är det vanligt att prästen tecknar ett kors med aska på gudstjänstdeltagarnas pannor för att påminna om människans dödlighet. Vid tecknandet säger prästen detta eller liknande: ”Kom ihåg, o människa, att du är stoft och att du åter skall bli till stoft. Omvänd dig och tro evangelium.”

Askonsdagen har en plats med detta tema i Svenska kyrkans evangeliebok. Den återinfördes 1983 efter att ha varit bortplockad sedan reformationstiden. Också i Finlands lutherska kyrka har kyrkohandboken texter och böner för askonsdagen och instruktioner för hur dagen skall firas.

Askonsdagens tema är i Svenska kyrkan ”Bön och fasta”.

Tidpunkten för askonsdagen är rörlig. Den inträffar enligt kyrkokalendern 46 dagar före påskdagen (40 vanliga fastedagar samt sex söndagar då man inte fastar), vilken i sin tur infaller första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen efter 20 mars. Askonsdagen infaller mellan 4 februari (om påskdagen infaller 22 mars ett normalår) och 10 mars (om påskdagen infaller den 25 april). Trots sin placering i det borgerliga året har askonsdagen aldrig infallit på Skottdagen 29 februari, och kommer inte infalla detta datum förrän året 2096. I folklig tradition förekommer askonsdagen även som ett (felaktigt) alternativt namn på dymmelonsdagen, onsdagen i Stilla veckan, alltså dagen före skärtorsdagen.

20160210_180552