Född i sken av bomber

För 72 år sedan föddes min morbror och för ett halvår sedan lämnade han det jordiska livet. Han var den sista i syskonskaran som var kvar, men nu är alla borta.

Men jag tänker på hans och alla syskonen och alla andra människor som fick fly, fick sina hem förstörda, de som inte kom undan med livet i behåll på grund av nazismen och kommunismen. I dag är det Tysklands nationaldag, dagen då då öst och väst åter förenades till ett land.

Den 31 augusti undertecknades ett fördrag mellan förbundsrepubliken och DDR om det kommande enandet.

I Två plus fyra-fördraget, slutet i Moskva den 12 september 1990, uppsade de fyra segrarmakterna efter andra världskriget (Sovjetunionen, USA, Frankrike och Storbritannien) sina rättigheter i Tyskland och Tyskland erkände Oder-Neisse-linjen som sin östgräns. Den 3 oktober 1990 anslöt sig så de nya delstaterna till Förbundsrepubliken Tyskland. I och med att DDR-området anslöt sig till förbundsrepubliken upphörde aldrig den senare att existera och det som i dag kallas Tyskland är den statsbildning som tidigare kallades Västtyskland i Sverige.

Samtidigt, den 3 oktober 1990, blev Berlin officiellt det återförenade Tysklands huvudstad. Först 1991 kom dock beslutet om den fysiska flytten av Tysklands parlament, förbundsdagen, och regering till Berlin.

I dag för 26 år sedan tog andra världskriget slut på riktigt,

Villa California


DSC_0529I dag för 70 år sedan föddes min morbror, eller ”bror” som jag ser honom.
Han föddes till ackompanjemanget av sirener om flyganfall och lystes upp i skenet av exploderande bomber.
Ett nytt liv hade kommit till världen i dåvarande östra Tyskland.

Hans första tid blev ständiga förflyttningar mellan den varma sängen och den kalla källaren där de tog skydd när flyglarmet ljöd.

Några månader efter födelsen, ljuder flyglarmet halv två på natten.

Ute på gatan är det fullt med militärer i den lilla byn som förkunnar, nu är det dags, ”Ryssarna kommer”. Mormor tar hand om de minsta, mor och hennes syster springer till kusinerna en bit bort och kramar dem och säger, vi syns när vi är i trygghet.

De kommer tillbaka där mormor är färdig med påklädningen. Väskorna som sedan länge varit packade är framme. Nu lämnar mor sitt hem som varit hennes sedan födseln för att…

View original post 580 fler ord

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s