wpid-wp-1438200839130.jpegIbland kan saker och ting bli väldigt fel 😦
Ber om ursäkt till de jag oroade i onödan….

Jag och bror var ute på en biltur idag. Bland annat åkte vi till Borås och mellan Frufällan och Skogsryd försökte vi hitta huset där mor jobbade hos famailjen Algost, som barnflicka. Vi åt sedan mat i Borås innan vi vände blicken mot Alingsås. Vi vandrade i deras fina park innan vi besökte en skogsglänta.

wpid-wp-1438200871853.jpegJag presenterade via Instagram en bild på gläntan med texten ”Här är en fin plats att ta livet av sig…”
Den bilden gick ut på Instagram, Twitter och Facebook.
Nästa bild jag skickade iväg på Instagram var en bild på Karin Boyes minnessten just i denna glänta, och med texten ”… det tyckte i alla fall Karin Boye…”
Den bilden gick INTE ut på Twitter och Facebook.

Jag skapade många känslor hos många personer, vilket inte var min mening.

Karin Maria Boye, under en tid Björk, född 26 oktober 1900 på Vasaplatsen 11 i Göteborg, död natten till den 24 april 1941 i Alingsås (folkbokförd i Oscars församling, Stockholm), var en svensk författare. Hon var mest känd som poet men var även författare till ett flertal romaner, noveller och artiklar. Mest känd har kanske den dystopiska science fiction-romanen Kallocain blivit.

Under en vistelse i Berlin 1932–1933 tog hon steget till att leva med sin homo-/bisexualitet, på ett tydligare sätt än tidigare. Hennes äktenskap med Leif Björk upplöstes under Berlinåret, och när hon återvände till Sverige var hon, som vännerna upplevde det, förändrad: mer elegant, mindre intresserad av den aktivt marxistiska sidan i Clarté och kanske mera sårbar än tidigare. Efter en tid bjöd hon in en ung tysk-judisk kvinna, Margot Hanel, som hon mött och ”förfört” (hennes eget uttryck) i Berlin, och de kom sedan att leva tillsammans i princip fram till Boyes död – detta vid en tid då homosexualitet fortfarande var ett brott i Sverige. Boyes djupa kärlek till Anita Nathorst blev dock aldrig besvarad.

Boye hade förmodligen varit medveten om en homosexuell eller bisexuell sida hos sig själv sedan tiden för debutboken, men det var en dragning hon hade svårt att praktiskt acceptera därför att den tycktes kräva av henne att hon skulle leva som en man, och dessutom var det svårt att tala öppet om saken. Margit Abenius, som kände Boye från studentåren och framåt och starkt kom att påverka bilden av henne, spårar det här problemet från hennes tonårsdikter och framåt. Redan i de dikter och legender hon skrev i tonåren identifierar sig Boye mycket ofta med manliga hjältar, och deras offerhandlingar kan ofta ses som erotiskt laddade.

Abenius menar att kampen mellan att vara trogen sina egna val, även de omedvetna valen, och sin egen övertygelse – ”att leva rak” med Boyes egna ord – och de yttre moraliska krav som vi gärna vill ta på oss (överjaget hos Freud) – en viktig konfliktlinje från debutboken och framåt – har en del att göra med Boyes insikt om sin förbjudna lust. Boye gör själv en liknande tolkning i Kris, men eftersom den är skriven just efter Berlinåret kan man inte utan vidare se romanen som facit till den kris Boye genomgick i början av 1921 (och som hon själv gjorde en första analys av i ett brev till väninnan Agnes Fellenius). Under tiden i Berlin genomgick hon också viss psykoanalytisk behandling, och kunde bevittna nazismens genombrott på nära håll.

Karin Boye avled efter en överdos av sömnpiller (självmord) efter att ha lämnat sitt hem den 23 april 1941. Enligt handlingar i Göteborgs landsarkiv hittades Karin Boyes livlösa kropp vid en stor sten på en kulle norr om Alingsås. Hon vistades i Alingsås för att hjälpa väninnan Anita Nathorst (1894-1941), som var döende i cancer, och Boye var att döma av egna brev och senare uttalanden från vänner som mött henne i ett ibland pressat, allt mer labilt sinnestillstånd under sina sista månader. Stenen i området Nolby där Karin Boye hittades har gjorts till en minnessten och finns med på Alingsås turistkarta. Karin Boye är begravd på Östra kyrkogården i Göteborg.

Hennes käresta Margot Hanel (som inte var med henne i Alingsås) tog en månad efter Boyes död även hon sitt liv. Anita Nathorst avled i cancer i augusti samma år.

En av de mest kända texterna skulle jag tro är denna: Ja visst gör det ont
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.

Hela dikten kan du läsa här.
Du kan även lyssna på en strof här som Karin Boye själv läser.

Karin Boye – Tidsaxel
1900 Karin Boye föddes den 26 oktober 1900 som äldsta barn till Fritz Boye och Signe Boye, född Liljestrand. Familjen bodde i Göteborg, Vasaplatsen 11.
1901 Familjen flyttar till Viktoriagatan 24, Göteborg.
1903 Brodern Sven föddes den 17 januari 1903
1904 Brodern Ulf föddes den 12 augusti 1904
1907 Karin börjar i Matilda Halls flickskola i Göteborg.
1909 Familjen flyttade till Stockholm, först till Upplandsgatan senare till Karlbergsvägen 43B. Karin börjar i Åhlinska skolan. I Stockholm fick hon första pris i en tidningstävlan om en berättelse till en bild för barn. Hon tog pianolektioner och skrev dikter redan från tioårsåldern.
1915 Familjen flyttade till Villa Björkebo Huddinge.
1918 Karin skrev en textad bok till sin morfar på hans 70-årsdag som innehöll dikter och legender.
I Huddinge skrev hon mycket ungdomslyrik och även noveller och teaterpjäser samt ritade och målade akvareller. Karin deltog i kristliga gymnasistföreningens sommarmöte på Fogelstad herrgård. Hon träffade Anita Nathorst för första gången.
1920 Karin tog studentexamen och gick sedan ett år på Södra seminariet i Stockholm för att läsa till folkskollärarinna. Hon deltod i kristliga gymnasistföreningens sommarmöte på Almnäs herrgård.
1921 Efter examen på seminariet flyttade hon till Uppsala, där hon studerade grekiska, nordiska språk och litteraturhistoria på universitetet. Hon var med i en liten sammanslutning som kallades The Poets’ Corner.
Karin höll föredrag och skrev artiklar, bl.a. i studenttidningen Ergo.
1922 Karin debuterade med diktsamlingen Moln.
1924 Diktsamlingen Gömda Land. Karin blev ordförande i Kvinnliga studentföreningen i Uppsala.
1925 Karin höll sitt berömda vårtal till studenterna i maj. Hon blev medlem i Uppsalasektionen av Svenska Clartéförbundet.
1926 Karin tog fil kand i Uppsala. Hon flyttade tillbaka till Huddinge och studerade historia vid Stockholms högskola
1927
Karin vikarierade en tid på Åhlinska Skolan. Hon blev medlem av Clartés redaktion på senhösten. Diktsamlingen Härdarna. Fritz Boye avled i cancer.

1928 Karin tog magisterexamen. Hon följde med en skandinavisk studentdelegation med bland andra Leif Björk och Erik Mesterton till Sovjetunionen på en tre veckors studieresa. Hon besökte norska vänsterrörelsen Mot Dag med Leif Björk. Karin förlovade sig med Leif Björk.
1929 Under vårterminen tjänstgjorde Karin i Motala kommunala mellanskola. Karin gifte sig med Leif Björk under sommaren. Hon översatte Thomas Manns ”Bergtagen”.
1930 Karin och Leif reste till Jugoslavien. Intryck från resan återges i Varia (utg 1949). Karin lämnade redaktionsarbetet på Clarté. Hon blev ordförande och korresponderande sekreterare i Svenska Clartéförbundets centralsekretariat.
1931 Romanen Astarte kom ut och vinner andra pris i en nordisk romanpristävlan. Karin blev ledamot av Samfundet De Nio. Karin startade tidningen Spektrum tillsammans med Erik Mesterton och Josef Riwkin. Hon översatte T.S.Elliots ”The Waste Land” tillsammans med Erik Mesterton. I slutet av året separerade Karin och Leif.
1932 Karin avgick som ordförande i Clartés centralsekretariat. Hon utträdde ur Spektrums redaktion. Karin reste till Tyskland där hon gick på psykoanalys i Berlin. Hon träffade Margot Hanel för första gången.
1933 Karin flyttade till Skeppargatan i Stockholm.
Romanen Merit Vaknar. Karin gjorde ännu en resa till Berlin.
1934 Karin och Leif skiljdes. Novellsamlingen Uppgörelser och romanen Kris. Margot Hanel flyttade in hos Karin.
1935 Diktsamlingen För trädets skull. Karin deltog i en diktarkonferens i Sigtuna. Hon blev vald att delta på kongressen Kvinnornas representantmöte Ned med vapnen, initierad av Elin Wägner och Fogelstadgruppen i i tidningen Tidevarvet.
1936 Romanen För Lite. Karin började som lärare på Viggbyholmsskolan.
1937 Karin deltod i en fredskonferens på Viggbyholmsskolan.
1938 Karin reste till Grekland på sommaren med stipendium från Svenska Akademien. Hon slutade på Viggbyholmsskolan på senhösten p.g.a. akut neuralgi i armen.
1939 Karin deltog i svenska diktarveckan i Trondheim, Norge. Nordisk kulturfront hade möte i Sigtuna.
1940 Romanen Kallocain och novellsamlingen Ur Funktion. Karin bodde ofta hos Anita Nathorst i Alingsås.
1941 Karin inbjöds till svenska diktarveckan i Köpenhamn. Novellsamlingen Bebådelse. Karin tog sitt liv i Alingsås. Diktsamlingen De sju dödssynderna utkom postumt.
1949 Essäer och andra smärre skrifter sammanställdes i Tendens och verkan samt Varia.

Mer info om Karin Boye kan du finna på Karin Boye-sällskapets hemsida.

5 Comments »

  1. Ibland blir det fel, men det här inlägget blev fint, tycker jag. Jag har själv fått äta upp ord tagna ur sitt sammanhang i sociala medier. Hoppas du slapp att få nåt drev efter det, det slapp tyvärr inte jag.

    Kram!

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s