Månad: mars 2013

Den Av villacaliforniai TeknikLämna en kommentar

Döden är en del av livet….

Profilbild för kyrkiskyrksyster

Det har snöat rejält i natt och under dagen. Vi som hoppades på vår!

Igår dog en av mina kära gubbar på hemmet. Jag hade sett att det gick utför så det var inte oväntat. Ändå känner jag det jag ofta känner när dödsfall inträffar. Det är sorgset och en saknad.

Som ganska ung hade jag en fin kontakt med en gammal dam. När hon var döende tillkallades jag. Och lämnades ensam med henne. Det var första gången jag såg någon dö. På ett sätt var det fint att få hålla hennes hand. Men när hon var död tillkallade jag distriktsköterskan som konstaterade dödsfallet och ett biträde hon hade med la den gamla damen tillrätta och band upp käken. Sen ringde de till närmsta släktingarna som var ganska avlägset släkt och inte på något vis haft den kontakt jag hade.

Så kom prästen som la ner stor energi på att…

Visa originalinlägg 141 fler ord

Hästkrafter i sängen

Den Av villacaliforniai TeknikLämna en kommentar

Hästkrafter i sängen

I höstas kom ett brev i min postlåda. Jag tittade på brevet och det var ingen avsändare jag kände igen och jag var nyfiken på innehållet som innehöll tre burkar av någonting.
Väl inne öppnade jag brevet med stor nyfikenhet och upptäckte att det innehöll HorsePower++

Nej, detta åste kommit fel och skall till mina hästägande grannar. Kollade än en gång adressen, nej, det var till mig… Kollade bilagen där de gratulerade mig till köpet och ett inbetalningskort på över 2000:-

Vad är detta, inget jag vill ha, jag har inga hästar.
Sökte på internet och det första jag fick se ”Förläng din penis 4-8 cm på två veckor”.

Hur hela detta ärende utvecklade sig kan man läsa vidare på SVT-Pejl
Hästkrafter för tusentals kronor
Bengt fick oönskade hästkrafter – nu skall sajten stängas

Jag valde att ta strid för detta och jag fick sända tillbaka produkten och slippa betala. Jag sände detta rekommenderat till avsändaren till en kostnad av 120:- svenska kronor.
Jag har också efter denna händelse fått ett par förfrågningar hur jag har gjort för att slippa betala och slippa detta som jag inte beställt och inte heller tror på.
Gå inte på allt som finns på nätet, lycka till!

Den Av villacaliforniai Tankar, Teknik1 kommentar

Ta vara på tekniken där den är bra men tvinga ingen till något den känner rädsla för…

Vård och omsorg skall utföras av människor och ingenting annat än människor, så långt jag kan se i alla fall. Men tekniken då, glöm inte tekniken och ta till vara på den för att kunna ge trygghet och frihet.Teknik är trots allt inta bara till ondo utan kan skapa ett mervärde som ingen människa kan ge.
Kameran, den kära kameran, som kan övervaka varje sekund av vår tid, är den bara till ondo?
Det är väl först när när man bestämmer vad man skall göra med informationen som kamerna fångar in, som vi kan börja diskutera om det är integritetskränkande eller inte. Kameran kan också användas som en form av ”avancerad rörelsedetektor”. I det fallet mäter den bara inte rörelse alternativt inte röreslse, utan genom att jämföra två av varanda efterföljande bilder så kan den räkna ut skillnaden i procent hur mycket som skiljer bilderna åt. Bilderna försvinner sedan bort och ingen kan sedan se dessa bilder, eller ens via kameran se vad som händer.

När vi beslutade att ta hem mor från boendet, så var vi tvugna att hitta lösningar där tekniken kunde ge oss den trygghet och frihet, vi så väl behövde.

Så fort mor ligger i sängen så håller vår kamera uppsikt över mor och hela tiden kontrollerar vad som sker. Mors rörelser i sängen beräknas hela tiden och utifrån gjorda algoritmer så kan mors sinnesstämning beräknas i fyra olika stadier. Lugn, lätt oro, svår oro och sist ångest.
Dessa sinnestämningar kan då med hjälp av datorn bestämma vad som skall utföras.
I vårt fall sker följande.
Mor är lugn, ingenting händer.
I övriga fall berättar Ingrid (vår dator) i klartext mors sinnesstämning.
Vi svår oro, ångest så tas lite andra beslut av Ingrid.
Är jag hemma, så talar Ingrid om i klartext att mor behöver hjälp.
Är jag ute/borta så skickar datorn ett SMS och berättar var som sker och ligger jag i sängen och sover så startar kuddvibratorn och väcker mig, och jag kan då kontrollera vad som sker.

För mor är detta en trygghet att veta att hon inte är ensam om något händer, för oss övriga familjemedlemmar innebär detta frihet att inte hela tiden hålla mor under uppsikt utan även vi kan känna tryggheten att mor är i bra vård.

För oss är detta ett krav för att kunna leva ihop i trygghet och frihet och ha vårt familjeliv för oss själva.

Beroende på omständigheter så behöver ju inte första varningen gå till mig som son, utan kanske till en granne eller annan person i närheten som då kan kontrollera vad som skett.

”Ingrid” hjälper oss också med mycket annat pratiskt.
Glömmer vi ta våra mediciner så friskar hon upp vårt minne att vänligen påpeka att vi just glömt mediciner.
Går vi och lägger oss eller åker bort ser hon till att spis,ugn mm stängs av för att undvika olyckor.

Ta vara på tekniken där den är bra, men tvinga ingen till något den inte själv vill….

Profilbild för olatheanderRistningar

Kanske kan det bli så att Lycksele kommun blir den första kommunen i landet som tar det första steget in i framtidens äldreomsorg. I SVT:s Västerbottensnytt framträdde ordföranden i kommunens socialnämnd, Christer Ekbäck (S), med den fullt utvecklade tanken och planen att ersätta hemtjänstens nattpatruller med kameraövervakning. Inslaget refereras också på vk.se.

Socialnämndsordförande Ekbäck menar att en fördel är att de personer som normalt får hembesök under nätterna slipper bli väckta. Men en betydligt större fördel för kommunen, vars socialtjänst ju är hårt pressad ekonomiskt, är att kameror i stället för personal skulle spara fem-sex miljoner kronor per år.

Då så – då är det väl bara att köpa in kameror, montera in dem och koppla upp dess sändningar mot någon central samt förstås att säga upp nattpersonalen.

Så vitt jag vet är det här första gången som en kommun konkret föreslår att tekniska lösningar ska ersätta den personliga…

Visa originalinlägg 349 fler ord

Dra inte alla över en kam

Den Av villacaliforniai TankarLämna en kommentar

Jag har under en tid nu bloggat och under denna tiden också följt ett antal bloggar. Vad som har slagit mig är att en del personer drar vissa grupper över en kam.

Vad beror det på?
Alla tiggare är oärliga, alla invandrare tjuvar eller lever på bidra, alla ickeeuropeer skall kastas ut…

Jag blir så ledsen av detta…
Varför måste vi alltid grupperas och sättas in i fack?
Varje människa är skapt med egen fri vilja och ur min fria vilja vilken jag hämtar mina åsikter och synpunkter.

Bosse Parnevik har skrivit en dikt, som heter ”Invandrarna” vilke jag citerar nedan:

Invandrarna

En kom hit för att fly från döden.
En kom hit för att undgå döden.

En kom hit, av terror tvungen.
En kom hit för att gifta sig med kungen

Dom är tyskar, iranier, greker och turkar.
Mest är dom snälla, andra är skurkar.

En del är ärliga, andra är skumma.
En del är genier, andra är dumma.

Mest är dom fredliga, andra vill slåss
med andra ord, dom är precis som oss.

Med fel och brister, tuffa och mjuka
fast inte lika avundsjuka

Vissa är färgade, andra är arier
som köper sin bruna färg i solarier.

Vissa är svarta, andra gula.
Vissa är vackra, andra är fula.

Men fast dom ibland även annan färg é
är dom precis som vi i Sverige.

Och när dom vill jobba här, är tacket
– ni får inte jobba än, för facket.

En del är båtfolk från Vietnam.
Som inte kan sjunga ”Weshall over come”.

Som inte kan ”rulla di rulla” som vi.
Och dom blir sällan så fulla som vi.

En del är mera judar än vi.
En del har andra gudar än vi.

En del söker lugnet istället för bråket.
Det enda vi svenskar kan bättre – är språket.

Det sägs att vi stammar från Adam och Eva
som inte var svenskar – men ja må dom leva.

Dra inte alla över en kam, vi är alla unika

Kär i en radioröst

Den Av villacaliforniai TankarLämna en kommentar

Som ensamarbetande bakom ratten nattetid har radion för mig varit ett underbart sällskap.
För något år sedan hände något och en ny röst gjorde sin entre i min radio, en röst som fick mig att genast känna något särskilt i kroppen, en stor omfamning som fyllde mig både på utsidan och insidan, en kram, värme och glädje.

Rösten fick mig att känna mig varm inombords, och jag ville vara rösten nära och inte missa något.
Jag höjde volymen på radion för att den skulle komma närmare mig. Rösten blev viktigt för mig.

Jag lyssnade noga på den, på artikuleringen, på tonläget, var det något darr i den,  fanns det glädje eller något annat som kunde berätta något annat hemligt, dolt, som inte skall berättas i radon?

Jag kände att när rösten kom i min radio, att nu hände det något inom mig. Jag kände mig trygg fick inre harmoni och jag kunde på ett annat sätt koppla av från vardagens vedermödor…

Jag kände att jag inte ville missa en enda sekund med denna röst. Jag tilltalades av röstens humor, av röstens fnitter, röstens slintningar med tungan mm. Lika viktigt som det var att höra rösten, lika viktigt blev det för mig hur rösten sade det. Var det darr på rösten, undrade jag varför, om inte rösten senare förkunnade anledningen till detta.

Varför en röst har påverkat mig på detta sätt, vet jag inte, lika lite som man med en gång kan förstå var det var som gjorde att jag blev kär en gång. Men kär blev jag och det var äkta kärlek vid första öronkastet…

Rösten har nu tyvärr slutat i min radio och saknade är mycket stor. Jag vet också idag vem som har den rösten, vet vad personen numera gör, efter  tystnaden i min radio.

Tyvärr hjälper det föga då det är rösten, rösten och inget annat än rösten som fått mig att så totalt tappa fattningen.

Till RÖSTEN i radion, jag saknar dig!

En ny värld har öppnat sig – #blogg100

Den Av villacaliforniai TankarLämna en kommentar

Under min snart årslånga kamp om mor har jag flera gånger blivit uppmanad att blogga om händelserna. Blogga, det är väl inget någon normal människa håller på med idag, tänkte jag.
Jag har ju Facebook och jag har Twitter, där kan jag ju välja vad jag vill dela med mig och jag behöver inget mer…

Men helt plötsligt tänkte jag, att på en blogg försvinner inte mina erfarnheter som jag fått i kampen om mor…

Jag började med att lägga in historien om min erfarenhet om mor och helt plötsligt märkte jag att det jag skrev inte var en dagslända såsom på Facebook och Twitter. Efter ett tag försvinner alla inläggen där, och allt det jag lärt är borta – glömt.

Vad skall jag med erfarenheterna till om ingen annan kan ta lärdom av ett och annat.
Jag märkte att jag fick en annan publik, men jag hittade också så många andra livsöden som jag inte kunna föreställa mig, livsöden som har kunnat ge mig kraft och styrka.
Andra bloggare har kunnat få mig att koppla av, få lugn i kropp och själ, leva i nuet och kunna njuta av livet idag. Bloggen har också blivit en vän där jag kan få ”prata av mig” om saker och ting, en vän som alltid lyssnar på vad jag har att säga.

För mig har detta blivit en helt ny värld som öppnat sig och jag njuter av det…
Just nu går solen upp utanför förnstret, när jag nu dricker min första kopp kaffe – inom mig går en annan sol upp!
Välkommen till min värld!

En ohållbar situation

Den Av villacaliforniai Mor4 kommentarer

I dag vet ingen hur vi skall hantera situationen.
Hur skall hemvården sköta mor, hur skall jag sköta mor, vem skall sköta träning, vilken diagnos skall vi arbeta efter…

Jag känner mig osäker, hemvården likaså.

Min åsikt är att mor måste stå i centrum och det är hennes vilja som måste väga tyngst.
Mor protesterar högljutt i många fall när hemvården är här och min teori är att det är rädsla för ”behandlingen”.
Sjukgymnasten bekräftade mina tankar igår när han sade att när man frågar mor, så svarar hon att hon är rädd.
Att mor gjort fantastiska framsteg är vi nog alla överens om, men hur ger vi henne livskvaliteten tillbaka?
Mor måste ju få känna sig trygg i alla behandlingar och även lita på personalen.
Jag har ju skött mor i stort sett själv hela veckan och jag märker ju att mor blir lugnare och lugnare. Just nu är jag kraftigt förkyld och känner att jag inte orkar med bråk och strid och väljer därför att sköta mor helt ensam, för jag mår bättre och inte minst mor.

Många gånger har det ju varit att mor protesterat vid behandlingen och efter att hemvården lämnat oss har hon börjat gråta, och frågorna kommer, ”varför behandlar de mig som skit”, ”varför är jag inget värt i deras ögon” och en massa liknande frågor.

Mor blir ledsen när vi inte har något vettigt att sätta i händerna på henne. Hon vill åtminstonde försöka göra saker som hin gjorde tidigare. Hennes hem är hennes slott och vill ha ordning och reda på saker och ting.

Nu skall jag tillsammans med hemvården, sjukgymnasten och ev även anhörigstödet försöka ena oss så vi ser mor med vakna ögon och vi arbetar efter samma mål.
Nästa steg är också att få en riktig diagnos på mor, och kan vi inte komma fram till något vettigt, så får vi gå tillbaka till depression med minnesstörningar. Vi kan ju inte bara låta demensdiagnosen bygga på ett utlåtande där läkaren skriver ”jag tolkar detta som senil oro”, speciellt inte när mor haft upprepade urinvägsinfektioner som också kan ha gett oro.

Mamma, jag älskar dig!

Den Av villacaliforniai Mor2 kommentarer

I dag hade jag kontakt med vårt anhörigstöd, som tidigare har jobbat som sjuksköterska med demens som specialitet. Hon är också en helt underbar människa att prata med…

Vi pratade om mor och hennes positiva utveckling. Hon var mycket förvånad men också glad för vad jag berättade.

Med sin erfarenhet av demenssjukdomar så hade hon en egen teori på vad som har hänt.
Observera att detta är en teori och ingen diagnos…

Hon tror, liksom jag, att det kan finnas en demenssjukdom i bakgrunden, Men att UVI och mediciner har påverkat henne så negativt så att alla demenssymtom har förstärkts så att mor egentligen har varit sjukare än hon verkligen är av demensen. Alla negativa demenssymtom har då förstärkts och det i så stor grad att vi i höstas trodde att demensen hade gått så långt att mor var döende.

Men vad som också är viktigt att komma ihåg är att när far gick bort för nästan fyra år sedan så drabbades mor av chock, sorg och förtvivlan. Detta ledde sedan i sin tur till att mor hamnade i en djup depression. Denna depression gjorde mor till stor del handlingsförlamad och hon bara plockade saker fram och tillbaka. Redan då glömde hon tider, men också vardagliga saker hur man lagade viss mat mm.

Tittar man nu på mors positiva utveckling de senaste månaderna, så är vi ju tillbaka till tiden före jul 2011. Samtidigt märker jag ju att hennes depression blir värre och värre, men många av det ord och uttryck som hon säger i samband med gråtattacker har jag inte hört på ett par år, såsom ”jag är en känslig människa”, ”jag har alltid haft nära till tårar” och ”jag blir djupt deprimerad när jag ser/hör sådant”.
Själv reagerar jag starkt när jag hör henne säga dessa saker som jag inte hört på flera år, även om jag försöker att inte visa allt för mycket av min reaktion utåt… Jag märker ju också hur hennes minne kommer närmare och närmare i tiden. Hon kopplar ihop namn med ansikten och profession mm, vilket är mer än jag i många fall klarar av.

När jag nu börjar tänka på vad som saknas i mors journaler med alla brister och fel, hur mycket mer fel finns det som inte jag har upptäckt? Hur många kontakter har det varit mellan ex hemsjukvården och vårdcentralen som inte jag vet om och aldrig kommer att kunna påvisa. Min förhoppning är att kommunen skött sina journaler på rätt sätt så att det finns dokumenterat där.

Nästa steg är nu ett läkarbesök på vårdcentralen hos läkaren för att få remiss till hjärtultraljud och dito till minnesmottagningen.

Min största glädje och uppmuntran är när mor säger, ”Bengt, jag vill ge dig en kram”, ”Bengt, jag älskar dig” och ”Bengt, jag skulle inte klara mig utan dig”…

Mamma, jag älskar dig!

Skall en hel familj behöva gå under…

Den Av villacaliforniai Anhörig, Mor, Primärvård4 kommentarer

Nu är det runt året som problemen började med mor, urinvägsinfektioner och mediciner.

Gång på gång har jag hittat brister och felaktigheter i mors vård, diagnoser och medicinering.

Mina iakttagelser har jag anmält till myndigheter och tjänstemän både på regional nivå och kommunal nivå.
Varenda gång får jag ett svar typ ”ja ha, och” eller ”det är inte mitt ansvar”.
Men vem vill ta sitt ansvar i detta?

Mor är inte helt frisk (än), bror har gått i väggen men tagit sig upp med min hjälp och jag går sjukskriven med utmattningssyndrom.

Men vem skall hjälpa till att få rätsida allt på detta???
Hur länge skall jag orka, och om jag inte orkar vem tar vid?

När jag kunde påvisa brister i min och mors journaler, så blev vårdcentralens verksamhetschef omplacerad och har nu slutat.
Regionen har svarat att av de sju tillsynsärenden från socialstyrelsen, varav ett är vårt, så är det i stort sett samma problem som dyker upp .
Brister i journalföring, brister med epikriser och brister med remisser.
Inte nog med det så har vårdcentralen inta använt sig av regionens gemensamma avvikelserrapporteringssystem.

Nu är mors vårdcentral en motpart i konflikten och kan inte hjälpa mig.
Visst får vi hjälp med löpande hälso och sjukvård som det skall vara med ingen hjälp med vidare utredning och att försöka återställa det som missats.

Regionen har kunnat konstatera flera brister i mors journaler och dessa är så stora så de kan inte ens avfärda mina klagomål. Men vad hjälper det? JAG måste driva detta vidare.

Patietnförsäkringen har gett mig rätt med mediciner att de satts in på felaktiga grunder, men pga dessa felaktigheter i journaler har de heller inte kunnat göra en riktig bedömning och vi blir utan ersättning pga detta. Nu måste en överklagan göras om vi inte kan komma överens om att ”öppna” ärendet igen. De har räknat 9 dagars sjukhusvård som det som skall ersättas inte 9 månaders kamp för att mor skall få sitt liv och livskvalitet tillbaka.

I dag ifrågasätter även mors nya läkare diagnosen demens och kanske den tidigare diagnosen depression med minnesstörningar är rätt…
Vad vet jag, jag är bara anhörig, en anhörig som går på knäna, och där chocken efter att läkaren inte vet vilken diagnos är rätt, har fått mig att må dåligt.