Tag Archive | vandring

Ryrsjöleden

20170811_110415-EFFECTS

Jag måste ju röra på mig och har fortfarande semester medan bror har böjar jobba. Då har vandring på någon av de alla utmärkta vandringslederna som Lilla Edet erbjuder vart till stor nytta. Jag har bestämt mig för att vandra alla leder i kommunen.

Denna dag var det Ryrsjöleden som blev ärad av mitt och vovven besök.

Västsverige.com beskriver leden så här:
Området öster om Ryrsjön utgörs av ett stort naturskogsområde, som under lång tid har fått utvecklas fritt. Här finns ett av länets mest ostörda miljöer långt från större vägar och tätorter. 
Utefter Ryrsjöbäcken kan forsärla och kungsfiskare ses och i bäcken finns värdefulla reproduktionsområden både för havsöring och lax.


Hittade även en film på Youtube

Vandring vid Borydsjön, en lisa för kropp

IMG_20170810_221708_722

I går tog jag med mig min nyfunna vän Agneta på en vandring på Borydsleden utanför Lilla Edet. Vi ar ett gemensamt intresse och det är vandring i naturen, och vi hade otroligt mycket att prata om, när vi vandrade. Leden är drygt 7 km, och ingen trängsel, så Nussä kunde springa fritt nästan hela vägen. Vi tycker båda det är så befriande att vistas ute  naturen, och kaffetermos med, och sätta sig ner på en sten eller bänk och bara njuta, är så underbart. Lilla Edet är verkligen ett smycke när det gäller natur och att kunna ta sig ut där, så varför missa detta.

Agneta fascineras av att så många turister, framför allt tyskar som hittar dit, och för dem är det så enkelt, bara titta på kartan, var det svar vi fick, när v pratade med några tyskar. Detta med bad och fiske i Tyskland är en bristvara, då de inte har så många sjöar, och det inte är lika tillgängligt som här,, så Sverige är ett paradis för dem.

Gjorde en sökning i Tyskland och hittade en sida ”sjöar” där många sjöar beskrivs.

snip_20170811053837
De hade inga bilder från Boryd, så jag delade med mig av några bilder till dem.
Delar med mg av lite bilder till er också…

Efter promenaden så tog vi en härlig fika på Agnetas altan och då med utsikt över sjön.
Detta var en lisa för kropp och själ…

 

Stôllaröck #blogg100 #bloggswe

11154033_10153970437083868_988852374_o
Huvudet kan användas till mer än bara en hatthylla….. Men ibland undrar jag.
I går var en underbar dag, lagom varm och god. Och jag fick mig en ide….
Tanken var att jag skulle gå en del av Pilgrimsleden mellan S:t Olovs källa och Västerlanda kyrka.

Tanken, förutom den kyrkliga biten är att vi skall lägga ut ett antal geocachinggömmor utefter leden. Nu när våren och den ”fina” årstiden är på G, så vill många ut och leta ”skatter”. Leden går att ta sig fram med cykel, även om den måste ledas bitvis, och ett par ställen kan vara lite brant,men inte värre än att man klarar det.

Leden är mycket tydligt utmärkt, i alla fall från källan till kyrkan. Leden är också en vandring i mycket växlande natur, från höga höjder till vandring utefter Göra älv.

Men ju mer jag gick, ju mer energi fick jag och trots att jag visste att varje kilometerskylt jag passerade, så blev det en kilometer längre tillbaka till bilen.

Men jag och vovven trivdes, att promenera förbi vattenfall, kvarnen, badplatser men också delar där stigen knappt var skönjbar. Visst kändes det bra när man gått fyra kilometer och visste att man gått den mest jobbiga biten. Därefter så gick leden efter befintliga skogsvägar och var lättpromenerad och inte allt för jobbiga backar.

Vovven fick gå i band hela tiden då jag inte ville springa runt och leta om något skulle hända. Men med lång lina så var det inga problem. Medan jag njöt av utsikter, namn på platser och vägar, så njöt vovven av alla dofter som fanns utefter hela leden. Det märktes på honom om det var färska spår efter något vilt, för då skulle det undersökas mycket noga.

Man fick verkligen möjligheten att tänka och hur mycket man väl uppskattar möjligheten att ta sig ut i skog och mark. Verkligen en förmån att lätt kunna ta sig ut och promenera långt ifrån de största allfartsvägarna och tätorternas elljusspår. Första kilometrarna så räknade man hur långt man hade gått, men efter 6 kilometer så började man istället räkan ner hur långt man hade kvar till målet. Då började sig det också gå nerför och det blev mycket lättare att ta sig framåt. Visst dök tanken upp ibland att jag skall tillbaka också, men nu var ju målet nära.

Framme vid målet kunde jag lägga mig en stund i solen på församlingshemmet gräsmatta och bara njuta…

Men tiden gick och det var dags att tänka på refrängen. Började sakta min tillbaka vandring och det började med att jag släpade benen efter mig och det kändes långt ifrån roligt. Första kilometerskylten och jag ”bara” en mil kvar. :-/
Men nu fick jag också chansen att mer ställa in mig på hur jag skall lägga upp cachingrundan. Stigningen börjar och jag ångrar mig gång på gång. Men jag kom ihåg de flesta rastställen så det var bara att gå från pausställe till pausställe.

När jag hade ett par kilometer kvar till bilen, så försvann all trötthet och nu gick det som en dans, fat delar var i besvärlig terräng.

Nu gäller det att köpa 10 brukar, trycka upp standadinfo om gömman, loggböcker, och försöka hitta lite billiga ”bytessaker” mm. Sedan åka ut och placera burkarna och mäta upp GPS-positioner till platserna och publicera dem på nätet…. Men då tar jag bilen så långt det går…

I dag gick jag på gudstjänst i Västerlanda kyrka och fick där mitt diplom för att jag gått hela leden och sedan besökt en gudstjänst.

11086870_10153967443608868_1460958964_o 11141449_10153966546588868_1130424140_o 11147906_10153966548793868_485502768_o 11148110_10153967121343868_2127753470_o 11153465_10153967119368868_969247744_o 11153625_10153966547608868_599516982_o 11157291_10153966545643868_503048138_o 11159210_10153966544858868_1711061239_o 11173664_10153966544108868_1046447535_n