Jag hjälper en dam som är på väg att börja blogga. Hennes man sade alltid att hon skulle börja skriva och hon har nu börjat lära sig blogga.

Damen är några år äldre än mig men full av energi och jag hinner knappas med i farten.

Jag vet hur hon ser ut fast jag aldrig träffa henne IRL men den bild jag har sett av henne, stämmer inte överens med den bild jag har framför mina ögon. Min bild ser ni i bilden ovan, en liten tös med flätor. Jag ser denna lilla tös hoppa fram som bara småflickor gör men flätorna hoppandes efter sidorna. Hon har en livsglädje som få kan mäta sig med, trots att hon kämpat under en del år med sin sjuka make och trilskandes omsorg, så leker livet för denna lilla tös. Hon är vetgirig och vill lära sig nya saker och inget får gå den lilla näsan förbi.

Vad jag älskar sådana personer som inte är rädda att prova något nytt. Ytterligare ett bevis för att man aldrig är för gammal att lära sig ny teknik.

Man är aldrig för gammal att lära sig något nytt, om man bara vågar. Hela livet handlar om att lära nya saker. Ny teknik och att ta tillvara på det kan också innebära att människor kommer närmare varandra fast det fysiska avståndet är långt. Att kunna skriva av sig är också ett sätt att bearbeta svårigheter man mött i livet men kan också lära oss ta fram de fina tankarna i svåra situationer.

Vi lever onekligen i en spännande tid…