Jag saknar Charlotta Lugn

12745996_10153464691452404_113440605007883475_n
Foto: Ola Gäverth (lånad från hans Facebookflöde)

Den 25 februari lade Ola Gäverth upp ovanstående bild i sitt Instagram och Facebookflöde med följande text därtill:
Att det på Arlanda ligger högar av böcker av en vän (@katarinawennstam )gör mig stolt. Att min namn finns i alla dessa exemplar gör mig mallig. Att boken är grymt bra har oxå nåt med känsla att göra.

Jag blev nyfiken på boken, kollade upp om den fanns som ljudbok på Storytel, och den fanns där. Jag tecknade ett 14 dagars provabonnemang, tänkte att jag hinner nog på 14 dagar lyssna och sedan säga upp abonnemanget igen. För många år sedan lyssnade jag på ljudböcker när jag körde min tidningsrunda, men det var så länge sedan så jag hade rätt till nytt testabb. Jag lyssnade men märkte till min besvikelse att mitt huvud som vanligt inte hängde med. Jag hade sedan jag fått min panikångest haft svårt med koncentrationer på något under längre tid. Mitt jobb krävde mer av min uppmärksamhet och hade blivit stressigare, så att lyssna på ljudböcker på jobbet var knappast något alternativ.
Efter att Ola jobbade ett tag med nattradion på Vaken med P3 och P4, så hade det blivit min följeslagare på min runda genom natten. Men skam den som ger sig, jag försökte hitta nya möjligheter till att lyssna på boken och jag gav mig inte. Efter knappt en timmas lyssnade så hände något och boken startade om från början. Boken blev liggandes i mobilen några dagar och jag började om. Efter knappt en timma så hände samma sak igen, boken började om från början. Jag kontaktade Storytels support om problemet, och efter några dagar fick jag svar att radera boken och ladda hem på nytt. Då hade redan mina 14 dagar övergått till betalabonnemang, och jag kände ingen stress, ny hade jag en månad på mig. Jag lyssnade då och då, men var besviken på mig själv, mina tankar flög iväg och jag tappade koncentrationen som vanligt. Insåg att jag inte klarar av böcker längre.

Så en dag hände det där jag väntade på men aldrig vågade hoppas på, något hände och jag började lyssna mer intresserad  på vad som hände. Något fick upp mitt intresse och jag hittade nya tillfällen till att lyssna på boken, fast besluten att säga upp abonnemanget när boken var färdiglyssnad. Men jag lyssnade mer och mer intresserad och när boken var färdig kände jagen längtan till att lyssna mer på vad Katarina Wennstam hade för böcker.
Nästa bok, och blev glad när jag hörde att karaktärerna var kvar i boken, personer jag tyckte att jag kände, som blev vänner, personliga vänner till mig. Jag blandade hennes deckare med faktaböckerna om våldtäkter, och synen på kvinnors sexualitet och våra fördomar. När jag vid ett tillfälle lyssnade på ”Flickan och skulden” på min promenad med vovven, om hur en man förgripit sig på en kvinna med en varm lödkolv, så mådde jag dåligt blundade och snurrade ett varv på vägen. Kan något sådant verkligen hända i Sverige i dag? Berättaren fortsatte att berätta och jag blundade hårt, ville inte veta mer samtidigt som jag ville det. Helt plötsligt låg jag där i diket, med hörlurarna långt ifrån mig, en vovve som undrade vad jag sysslade med, och en rädsla för att jag, mobilen eller något annat gått sönder. Jag fick trösta vovven, samla mig efter chocken efter vad jag hört, men också att det tagit mig så hårt så jag ramlade i diket.

I dag i oktober, så känner jag en stor tomhet, det sista med Katarinas berättelser är färdiglyssnade på, inklusive hennes egen inläsning av ”Alla borde vara feminister”.
Jag känner en tomhet av att inte, just nu i alla fall, kunna få följa Charlotta Lugn, Madeleine Edwards och alla de andra personerna i hennes böcker. Skall jag hissa flaggan på halv stång, för jag känner nästan begravningsstämning inom mig, känns så trist.

Ovanstående inlägg som kommer från Katarinas Facebookflöde delade en annan vän, Robert Klåvus med orden: Lyssnade till Katarina Wennstam på bokmässan. Det kan jag nog rekommendera alla att göra, ta med er familjen och lyssna och diskutera efteråt. Har ni tonåringar, gör det absolut om ni har tjej eller kille. Det kan rent av vara en ögonöppnare eller så blir det en påminnelse, om det du själv sett som ung och även som vuxen.

Jag lyssnade också på flera seminarier med Katarina på bokmässan, och jag upplevd en stor samstämmighet med hennes ord. Jag kan bara hålla med Robert i hans ord ovan, LYSSNA!. Ta med hela familjen, sätt er sedan och diskutera vuxna och ungdomar vad hon verkligen vill säga, hur vi bygger ett bättre samhälle med respekt för varandra. Detta är väl spenderad tid, som kan ge en många tända ljus, hur våra fördomar sprids, hur samhället ser ut idag.
Glöm inte att fajten för en bättre värld börjar idag.

Tack Ola Gäverth, Katarina Wennstam och Robert Klåvus.

#Bokmässan #1 Förfest

20160923_193244

En intensiv helg är slut och vardagens göromål tar åter vid när dagen ljusnar. Helgen som egentligen började på fredagen var planerad in i minsta detalj och jag såg fram emot den med spänning och glädje, men glömde en viktig sak i planeringen, saker kan hända som inte är planerat, men den biten tar vi senare.

På bilden ovan sitter bror, Maj-Britt Wretling, Robert Klåvus och sist finns jag.
Anledningen till mötet är just Robert.

Robert beskriver sig så här på LinkedIn: Jag har arbetat som lärare i över tjugo år. En tro på att varje individ har en inneboende kraft att lyckas tror jag är viktigt när man arbetar med människor.
Sedan har jag skrivit mycket och idag arbetar jag med att coacha i skrivande och media. Där tror jag att varje röst är viktig och att alla kan berätta sin berättelse.
Om jag har ett personligt mål, är det att hitta orden som kan beröra andra och få människor att känna att de betyder någonting, för sig själv och andra.

ctlsc1jwyaaqgk3Robert fann jag på Twitter som med sina tweet berörde mig otroligt mycket. Han kom in i mitt liv under den jobbiga perioden av mitt liv när jag slogs mot myndigheter just för mors välbefinnande och leverne. Han blev en källa till inspiration, öppna mina sinnen och hitta det positiva i livet, just när jag behövde det mest. Hans ord gav mig styrka i vardagen och vi började ”umgås på Twitter”. Att vakna på morgonen och se hans Tweets blev en boostinjektion av glädje och kraft när allt kändes jobbigt i mitt liv.

När mor lämnade oss på hösten 2014 blev det en ny fas i mitt liv som skulle fyllas med annat innehåll och när Robert 2015 var på besök på bokmässan i Göteborg tyckte jag att det var dags att träffas IRL, vilket också skedde. Även i är blev det en träff med Robert, på samma pub som förra året, men denna gång hade jag Maj-Britt med mig. Maj-Britt lärde jag känna via Roberts Twitterflöde och hon är också en sådan människa som inte ser problemen utan istället möjligheterna. Både hon och Robert är sådana som sprider rosenblad var de än går. Det är som ljuv musik att träffa dessa positiva människor.

Vill ni läsa vad Robert skriver på Twitter så följ denna länk och Maj-Britts fina tweets hittar du här.

Vill ni lyssna på Robert så finns han som ”veckans västmanlandkorrespondent” på ett ljudklipp på P4 Västmanland från 2012.

Tack Robert och Maj-Britt för att ni sprider er glädje och visdom i mitt liv.

Detta var första inlägget med anledning av bokmässan i Göteborg.

På vägen hem från mötet med dessa två personer, hände det som var helt oplanerat och ställde till det med alla planer för helgen även om alla förehavanden blev som planerat.
Vårt tåg som skulle föra oss hem hade blivit inställd pga en olycka, då det var tvunget att tas ur trafik. VI blev erbjudna att åka Taxi till slutmålet med hjälp av förseningsgarantin men det skulle gå på flera tusen kronor som vi skulle få fram på natten. Inte lätt, så vi tog ett annat tåg som gick nästan fram till vår slutdestination och sedan ta taxi. Men där blev det stopp att det inte fanns taxibilar att tillgå utan det skulle bli över två timmars väntan på en bil. Under den tiden hann dock västtrafik få fram en ersättningsbuss som kunde ta oss till slutstationen där vi kunde äntra bilen, och tre timmar försenade kunde vi ställa våra fötter på trappan hemma. Blev en kort natt inför morgondagens besök på bokmässan.

Kärleken till en man #blogg100

cituqjdwkaa2xrv

Kärleken kan ha många ansikten och är inte bara den, som gör att två människor vill dela sitt liv och dela hem och hyra med varandra. Jag har en kärlek till min före detta sambo, en kärlek till mina föräldrar och syskon. Jag har en kärlek till mina vänner och jag har en kärlek till denna man som heter Robert Klåvus.

ci-7o09wkaaem9pJag lärde först känna denna man på Twitter och har följt honom under några år. Jag har vänner som satt i system att dela allt från tidningen Expo, allt från ”inte rasist, men” och en massa som gör att jag blir deppad. Jag har min relation till krig och elände, till hat och hot, en del av det gör väldigt ont. Att ständigt bli påmind om detta hat har gjort att jag blockerat dessa vänner, plockat bort dem i flöden mm. Detta är fina människor som jag tycker mycket om, men som jag inte vill se alla dessa delningar av. Och så finns Robert Klåvus där som motvikt.

Han kan konsten att sprida det fina, det jag tror kommer att förändra världen, och det är är kärlek och omtanke, det fina i vår värld, som andra försöker gömma undan med hat.

Robert finns i en spalt i min Tweetdeck kallad bästisar, och där klickar hans fina ord fram hela dagen lång, med tankeväckare, ordkonst, filosofi och KÄRLEK.
Var arbetsdag när jag kommer upp och dricker mitt kaffe vid 01:00 så försöker jag insupa hans tankar och glädje från gårkvällen. Likadant när jag kommer hem från jobbet. Likadant var det under de jobbiga åren, som ändå var fyllda utav glädje, när jag vårdade mor. Ibland kände man en frustration att man inte hann med det man ville, och då möttes man av ord som ”du duger som du är”.

chxbhp5wuaepcqd

I går kom ett #FFSE om mig i hans flöde:  #ffse till @BengtOswin – min vän, du är fantastisk. Ditt engagemang för djur och människor. I det tysta blir det stort.

Mitt svar blev: Bengt Larsson @BengtOswin @robertklavus Åh Robert! Du fick solen att precis lysa igenom alla moln, du fantastiske man! Tack och en stor #ffse tillbaka! Kram

Finns du på Twitter och vill mötas av kärlek och glädje, tror att det onda kan besegras med kärlek. Tror du att vi kan skingra mörkret med det ljusa, vill du se solen gå upp var morgon även om det är gråa moln på himmelen, så rekommenderar jag att du följer Robert på Twitter.   https://twitter.com/robertklavus/

Tack Robert för den kärlek och glädje du skänker! Du är den vise mannen i en grotta i bergen som vet allt, men med den skillnaden att jag inte behöver gå till dig, utan du kommer till mig…

PS
Bilderna ovan kommer från hans eget Twitterkonto