#Demenstider #blogg100

Ekot på Sveriges radio ställde igår en fråga på sin sida under det ämne de nu granskar. Inlägget går under taggen #demenstider. Jag tänkte svara här i bloggen
ID-10080146

Hur tycker Du att demensvården fungerar?

Får dina anhöriga tillräckligt med tid från hemtjänsten?
I dag är det 30 minuter som gäller, möjligen 35 om det är kris.
Inget idag, som jag ser det, är någon form av personcentrerat utan det är något som måste ske.
Varje dag protesterade mor högljutt. Själv trodde jag det var en del av hennes sjukdom tills jag insåg att så inte var fallet. Efter hemtjänstens morgonbesök så tog jag vid med frukost och de bitarna.
Då började mor gråta och istället beklaga sig över ”varför bryr de sig inte om vad jag tycker och tänker, varför behandlar de mig bara som skit?” Detta hände nästan varje morgon och frukosten fick vänta till mor hade lugnat sig, vilket kunde ta upp till två timmar…

ID-10086051
Vid ett tillfälle var personalen av någon anledning inte i sitt rätta tillstånd, utan valde att lämna över arbetet till mig, och gå vidare. Visserligen var det klart att jag tar över om mor blir allt för orolig, men sättet som överlämnandet skedde, var absolut inte OK.

Som anhörig tog detta mycket på mina krafter och vid flera tillfällen tog JAG kontakt med kontaktpersoner för att uppdatera genomförandeplanen.

Veckoduschen skulle ske på den tid jag hade avlastning.
Min avlastning är gratis medan mors omsorg kosta pengar.
Jag funderar då på om schemat var gjort så för att kommunen skall spara pengar.
De fick ju då något betalt för den tid som var gratis för mig.
Duschen var ett helvete för mor och att höra hennes protester var psykisk terror, för mig.
Till slut mådde jag så dåligt att jag inte ens orkade åka bort på den tid jag hade för egen del. Då är det ingen avlastning.

Ryktesspridningen bland personalen är också stor, tyvärr….
Vid ett tillfälle upptäckte någon att vår nya valp hade löss.
Hur jag än letade även med förstoringsglas hittade jag inte.
Badade vovven och tog på frontline och beställde tid hos veterinär.
Veterinären skrattade glatt, för det fanns inga tecken på löss, varken levande eller ägg.

När sedan en chef ringde mig om detta, så var måttet rågat och hela gänget åkte ut.

Då har tom personal veckan innan arbetat med devisen ”Lika bra att få det överstökat – hon lugnar sig ändå efter en stund”.

Personal med den inställningen förstör inte bara mor, utan även mig, min utvecklingsstörde bror, men även för alla kollegor som jobbar tillsammans med hen.

Jag anser att arbeta efter ett sådant arbetssätt är en kränkning och bör anmälas och utredas.

När jag sedan själv tog över arbetet med mor, så har lycka flyttat in i huset igen.
Inga protester vid dusch, utan mor njuter i fulla drag. Det värsta var väl för mig att behöva sköta all intimhygien på sin egen mor, men det gör jag med glädje.

Hur har Din kontakt med kommunens biståndshandläggare varit?
Den har bitvis varit väldigt svår då ingen ville tro på mig om att det förekommit fusk på vårdcentralen, och det så allvarligt att verksamhetschefen på den samma fick sparken.
Det var först när jag kom i kontakt med MAS i kommunen hela historien uppdagades. Men trots det tog det tid för mig att övertyga ansvariga i regionen om detta och att få de att åtgärda sina fel.
Jag har mer eller mindre blivit idiotförklarad av biståndshandläggaren efter beslut att ta hem mor från boendet mm. Där har tongångarna ibland varit hårda.
Även kommunen har haft omorganisation efter att felen upptäkts och bland annat inrättat en SAS-tjänst och SSK har gemensamt utarbetat nya riktlinjer hur ett övertagande av vårdansvaret från primärvården skall ske.

Ang biståndshandläggarnas arbetssituation, så förstår jag till viss del det som hänt, men det skall inte påverka enskilda. Men under senhösten och vintern har flera förfrågningar från IVO inkommit med anledning av ej verkställda beslut. Detta ser jag i kommunens diarium.

Nu när jag sköter mor, så har hon blivit lugn och trygg igen och inge omsorg kommer in igen förrän det är så dags att jag inte klarar situationen längre.