Hur tänker folk på Facebook #blogg100

facebook1

Ibland undrar jag hur folk tänker på Facebook…
Det mesta jag själv skriver är inlägg jag bara delar med mina vänner och ingen annan. Dvs att ingen utanför min vänskapsskara kan se det jag skriver. Mina blogginlägg är ett undantag, som går ut offentligt. Helt plötsligt plingar det till och jag ser att någon har delat ett inlägg jag valt att bara dela med mina vänner, då måste jag ju kolla sekretessinställningarna för det inlägget, plus om jag vill godkänna att andra ser det.

Oftast är det ok för mig att någon delar det vidare och då får jag byta sekretessinställningen så det blir offentligt, så att delarens vänner också ser det.

Men varför väljer folk att dela det vidare, som jag satt sekretess på att bara mina vänner skall få se… Jag kanske inte vill att det skall komma utanför MIN vänkrets. Att dela något sådant, är ju meningslöst, då det fortfarande bara är MINA vänner som ser det.

Ibland ser jag att mina vänner delar något intressant, som kanske borde komma en större publik till goda, kanske till och med är skrivet för den sakens skull, men att sekretessinställningen är dennes vänner. Då får jag fråga personen i ett PM om den är intresserad av att det sprids vidare och om personen då vill ändra sekretessinställningen för det.
Ibland kommer det inlägg med orden DELA, DELA, DELA och med sekretessinställningen att bara dennes vänner ser det, vad är det då för vits med att ev dela vidare? Ingen utanför dennes vänkrets ser ju det i alla fall…

Ibland väljer jag att bara dela inlägg med nära vänner, vänner jag liter lite mer på och jag valt att dela med den gruppen. Det är inget jag vill att alla mina vänner skall se. Det är ändå jag som bestämmer om vem som skall få se det jag skriver.
Nej, jag anser att det visar på dålig respekt att dela vidare sådant jag valt min målgrupp för. Bara för att jag skriver saker på Facebook vill jag inte alla skall se vad jag skriver…
Så mina vänner ni har fått ett förtroende från mig att se vad jag vill dela med mig av, så ta vara på det… 🙂