Ovanstående rosor är från vår egen trädgård, och de föräras i första hand en kvinna på hudkliniken på hudkliniken i Uddevalla. Det var hon som hade det (o)tacksamma jobbet att ringa oss och meddela att provsvaret inte kommit från patologen, därav kunde de inte ge oss ett svar. Men vi skall inte glömma övriga personal på mottagningen, patologen och inte minst vår vårdcentral, som alla varit fantastiska och varit mycket stödjande i denna situation. Rosen föräras också alla fina vänner som gett oss stöd, kraft och stryka.

Ja det var malignt melanom, eller som de säger ett förstadie till densamma. Att det kallas förstadie beror på att det hittades så tidigt att det INTE finns risk för för spridning. Dock har bror fått diagnosen melanom.

Som vanligt när det gäller bror, så har det varit viktigt för mig att läsa på och sedan berätta för honom vad det handlar om. Visst är det jobbigt men samtidigt har jag lärt mig en hel del om denna sjukdom, liksom jag fick göra både när det gäller far och mor. Så detta var inget nytt för mig. Däremot har jag känt mig fruktansvärt ensam i denna situation.

Som vi blivit varnade för så blev det en del väntetid och medan vi väntade så gick jag runt och läste mer information om sjukdomen. I ett ställ med broschyrer hittades bland annat följande litteratur.

Då det var konstaterad med sjukdomen, så gjordes en reoperation runt det första stället, plus att ytterligare ett märke togs bort.

Lite fakta om sjukdomen:
Denna form av hudcancer uppkommer i hudens pigmentceller (melanocyter). Melanom drabbar årligen ca 3500 personer i Sverige och är den cancerformen som ökar mest. Detta hänger bland annat ihop med våra ändrade solvanor under de senaste årtiondena. 

Vem får melanom? 
Båda män och kvinnor får melanom i samma utsträckning, oftast i vuxen ålder. Även yngre vuxna drabbas men barn får endast undantagsvis melanom. 

Varför får man melanom? 
Den ultravioletta delen av solljuset har stor betydelse för utveckling av hudcancer. Mycket tyder på att det är kraftig strålning på oskyddad hud som ökar melanomrisken mest, t.ex. vid utlandssemester. Intensiv solning och solbränna under barndomen är också en stark riskfaktor. 
Sannolikheten att utveckla melanom ökar om man är ljus i huden, har många pigmentfläckar och/eller nära familj emedlemmar med melanom. 

Hur kan jag upptäcka ett melanom? 
Om ett födelsemärke börjar växa, ändrar form eller färg eller börja blöda/klia kan det vara första tecknet på melanom. Melanom kan dock också uppkomma som en hel ny fläck i huden. Ett pigmenterat födelsemärke som avviker på något sätt bör alltid ifrågasättas. 
Melanom är ofta större, oregelbundna i form, har ojämn kant och flera färger. 

Prognos Det är viktigt att melanomet upptäcks medan det är tunt. Eftersom de flesta melanom i Sverige upptäcks tidigt blir 80-85 % av patienterna botade. 

Behandling 
Den första behandlingen är att operera bort förändringen. Genom det kan man även undersöka melanomet mikroskopiskt och bestämma dess växtsätt och tjocklek. 
I det svenska vårdprogrammet för melanom rekommenderas en säkerhetsmarginal mellan 0,52 cm beroende på melanomets tjocklek samt i vissa fall en undersökning av den närmast liggande lymfkörteln (sentinel node biopsi). Dessa åtgärder utförs oftast i ett andra steg 
antigen på hudkliniken, kirurgkliniken eller öron-näsa-halskliniken. 

Uppföljning
Tunna melanom har efter operation en mycket bra prognos och behöver inte följs upp. Lite tjockare melanom följs enligt melanomvårdsprogrammet 1-3 ggr./år i upp till 3 år med återbesök antigen på hud eller kirurgkliniken. Då tittar läkaren över hela kroppen, kontrollerar ärret och lymfkörtelstationerna. 
Vi rekommenderar även att du själv undersöker din hud, melanomärret och lymfkörtlarna regelbundet. Ifall du hittar någon pigmentförändring eller knöl bör du höra av dig till din kontaktsjuksköterska eller till hudmottagningens telefonrådgivning. 

Riskfaktorer 
Efter melanomdiagnosen undersöks alla patienter av en hudläkare för att bedöma risken för ytterligare melanom. Patienter som bedöms ha ökad melanomrisk rekommenderas regelbundna kontroller på hudmottagningen. 

Hur mycket får jag vara i solen? 
För att minska risken för nya melanom bör du undvika att bränna Dig. Undvik solen mellan kl. 11 och 14 då den är som starkast. Vistas gärna i skuggan. Bäst är solskydd genom kläder och hatt. Kroppsdelar som inte täcks av kläder bör skyddas med solskyddsmedel, minst med solskyddsfaktor (SSF) 30. Stryk på riklig mängd och upprepa applikationen under dagen samt efter bad. Sola inte i solarium. 

Ärftlighet 
En mindre grupp av melanompatienter tillhör familj er där två eller fler nära släktingar har haft sjukdomen. Även förekomst av dysplastiska nevi (stora oregelbundna pigmentfläckar, klassas som godartade) kan vara ökad i dessa familjer. Här finns en genetiskt betingad stegrad risk att insjukna i melanom och familjemedlemmar följs i speciella DNS(Dysplastisk Nevus Syndrom) mottagningar. 
Enstaka dysplastiska nevi är vanliga och innebär ingen ökad risk för melanom. 

1. Undersök 
ansiktet, speciellt näsan, läpparna och öronen (fram och bak). Använd dubbla speglar för att kunna se bakom öronen. 

2. För att undersöka hårbotten kan man använda en hårtork för att se tydligare. För detta kan det vara bra att be en närstående om hjälp Frisören kan också vara till stor hjälp! 

3. Se över händerna, både handryggama och handtlatorna. mellan fingrarna och naglarna. Fortsätt sedan med underarmarna. 

4. Ställ dig framför spegeln för att undersöka överarmar och armbågar. 

5. Undersök sedan halsen, bröstkorgens främre del och magen. Kvinnor bör inte glömma att titta under brösten. 

6. Använd dubbla speglar för att undersöka nacken, axlarna, ryggen och baksidan på överarmarna. 

7. Dubbla speglar kan också hjälpa dig att undersöka ländryggen. rumpan och baksidan av båda benen.

Slutligen: Sätt dig ner på en stor och lyft upp den ena benet efter det andra för att undersöka underben. fötter, fotsulor tar och tånaglar. Använd spegel för att undersöka underlivet.

För bror gäller ovanstående dock behöver vi inte undersöka lymfkörtlarna. Läkaren rekommenderade att vi skulle fota hela kroppen för att lättare kunna hitta märken som ändrar sig, och hittar vi speciella märken, som vi bör hålla koll på, är det bra om vi fotograferar dessa märken extra. Då är det lätt se om märket förändrats över tid.

Nedan följer en bild hur det ser ut när området där hudförändringen är borttagen. Då har området ner till muskelhinnan tagits bort.
.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.