Klockan är 02.05 och jag skall strax svänga in till mitt jobb när en bil dyker upp bakom mig. En av mina kära kollegor är också på gång tänker jag. Blinkar och svänger in på avtagsvägen för att åter svänga in på området för att parkera. 50 meter kvar till min parkeringsplats långt nere i skymundan på området, då börjar det blinka blått bakom mig. Tvärnitar inte utan åker fram till parkeringen och stannar i min ”ruta”, vrider av nyckeln och kliver ur bilen full med obehag inom mig. Nästan framme vid polisbilen så skriker någon ”här är jag”. Vänder mig och ser en polisman nästan framme vid passagerardörren.

Han skriker bryskt till mig, ”är detta din bil?”.
Ja svara jag med darr på rösten.
Vad gör du här denna tiden på dygnet, halvskriker han…
Jag skall jobba svarar jag med darr i röst och knän samtidigt som huvudvärken bultar loss.

”Vad FAN jobbar man med här, denna tidpunkt på dygnet.
Jag skall köra ut morgontidningar svara jag helt chockad och pekar bort mot det öppna porten där mina kollegor står och tittar med stora ögon och undra vad som  hänt.

Då kommer den andra mannen ut ur polisbilen och lugnt och fint ber om att få se körkortet.
Tar fram plånboken men ser inte i mörkret utan går fram till min bil och öppnar dörren sätter mig ner och tänder ljuset i bilen för att se.
Plockar fram körkortet som han kollar i ficklampan sken och jag får tillbaka det. Den ”snorige” mannen kommer med alkotest då säger den lugne att jag sköter det.
Blåser och även där är det grönt ljus.

Jag frågar varifrån de kommer…
Vi kommer från Lilla Edet, svara den snorkige, snorkigt.
Vi kommer från Trollhättan svarar den vänlige men tog bara en tur här för att kolla läget.
Jag känner inte igen er, svarade jag, för de från Trollhättan har jag alltid haft gott samarbete med och de är inte otrevliga, samtidigt som jag tittar på den ”snorkige”.

Får ett hummande till svar från den ”snorkige” medan den lugne svara att det händer att en del slutar och nya börjar.
Han fortsätter med att säga att ett av mina bakljus inte funkar och ber mig fixa det.
Samtidigt som han önskar mig trevlig jobbnatt, innan de åker vidare.

Fick ett par huvudvärkstabletter av en kollega och satte mig sedan på en stol för att få ner pulsen,  innan jag var redo att ta tag i nattens jobb.