I dag är det en alldeles speciell dag. Konungen fyller 70 år och jag vill vara en av de som gratulerar Ers Majestät på denna dag. I dag är det lätt att tänka tillbaka på de fina minnen vi har av er.

Min mor har berättat hur din farfar kom ut i köket där mor jobbade och tackade för hennes goda potatissallad. Han bad också om att få receptet vilket mors husmor förbjöd. Mor fixade dock till så han fick receptet och kanske har Kungen själv smakat mors potatissallad. Detta är många, många år sedan det hände men lever fortfarande i mitt minne.

Det är också många, många år sedan som Konungen var på Eriksgata i vår fina stad. Din bil stannar till och Konungen kliver ut bilen för att promenera fram till podiet för att tala till oss. Mitt framför lillebror stannar Ers Majestät till och sträcker fram handen till lillebror och och säger några ord till honom, sedan vänder ni er till mor och gör samma procedur innan även jag får en hälsning. Ni fortsätter sedan upp till podiet. Tror knappast ni hade ”potatissallad” i huvudet när vi tre blev utvalda.

Många år sedan var det när ni var här i staden och invigde vår nya bro, som då var Sveriges näst längsta efter Ölandsbron.  Ni håller ett tal och ni klipper det blågula bandet och som tack för ert jobb så får ni en bropeng, som skall symbolisera gamla tiders bropengar som man fick betala för att passera en del broar. Ers majestät sätter sig i bilen för att åka över men avfärden dröjer. Jag berättar för lillebror att Ni sitter i den bilen. Han bryter med en gång alla avspärrningar och promenerar raskt fram till bilen och sticker in hela huvudet genombakrutan där ni sitter och tittar på er, innan han glatt ropar tillbaka ”Ja det gör han”. Nu efteråt har jag många gånger funderat på, var fanns alla SÄPO-vakter, varför kom ingen springandes och stoppa det honom. Han hade inga onda avsikter men vem mer än jag och han kunde veta det.

När ni ingick äktenskap med fröken Silvia Sommerlath så befann vi oss i Tyskland. I matsalen hade en TV ställts upp som dekorerats med gul/blåa band. En mycket vacker blomsteruppsättning var placerad ovanpå TV:n och där brann också levande ljus. Alla bord var dekorerade med blommor i blåa och gula färger. Så svensk som jag var då, har jag nog aldrig varit. Och hela bröllopsceremonin gick direktsänd där nere. Ni var inte bara Sveriges kungapar utan även Tysklands.

Vi var också på en tillställning tillsammans med er farbror prins Bertil och prinsessan Lilian. Er farbror bjöd upp min mor, inte bara en gång utan flera gånger och även min far dansade med prinsessan. Prinsessan berömde sin make och min mor för att de dansade så vackert.

Detta är några av de personliga minnen jag har av er, Ers Majestät, och de vårdar jag ömt.
Som ni säkert förstår så kommer vi att fira er födelsedag med att äta mors potatissallad till middag och det med tända ljus. I kväll när vi besöker valborgsmässoelden så kommer vi gemensam att utbringa ett fyrfaldigt leve.

Länge leve konungen, hipp hipp