Som gammal bonnapojk, funderade jag på varför vi firar midsommar. När jag tänker tillbaka på när jag var yngre som kommer jag ihåg midsomrar som regniga och kalla. Har tom bilder på när vi dansar runt midsommarstången i täckjacka och toppluva. Att fira ljuset och och den biten kan kännas naturligt men kändes ändå väldigt onaturligt. Midsommar infaller ju oftast mitt i höskörden och att då fira när man behöver jobba, kändes väldigt konstigt. Visst firade även vi med sill och potatis den dagen, men oftast var det för oss det enda som påminde om dagens höjdpunkt. Var vädret bra, så firade man ju midsommar med att jobba hårt, för att säkra höet inför vintern. Så för mig så var midsommar antingen jobb om vädret tillät eller om det var dåligt, dans runt stången.

Jag förstår ju att jag minns mina midsomrar med dåligt väder.

När jag läser Wikipedia, så inser jag att det fanns en kristen förlaga till midsommar som ger det en mer naturligt förklaring.
Midsommar är en högtid som firas nära sommarsolståndet i främst norra Europa och infaller i Sverige numera under perioden 20-26 juni, med inledande högtidsafton infallande 19-25 juni (några år därför sammanfallande med sommarsolståndet). Sedan 300-talet firar den kristna kyrkan Johannes Döparens födelse den 24 juni varför högtiden i vissa områden starkt har, eller fortfarande förknippas med honom. I exempelvis Finland kallas midsommar för Juhannus, i Danmark och Norge för S:t Hans dag och i vissa engelskspråkiga områden för S:t John’s Day. I folkligt svenskt firande har midsommarafton (i analogi med julafton och påskafton) en starkare ställning än själva midsommardagen, vilket är en nordeuropeisk särtradition.

Så jag förstår varför midsommar inte har så starkt tradition hos mig.
Minns ett år runt 1980, då vi beslöt för att åka ut till ett kustsamhälle för att kolla in midsommarfirandet där, dit många åkte för att fira midsommar. När vi kom ut hade dans runt stången övergått i mer eller mindre parningsdans och även regelrätta parningar, inmundigande av alkoholhaltiga drycker men även kaskaduppkastningar av densamma. Då förstod jag varför ortsbefolkningen flydde dessa orter.

Så när jag sedan började köra buss, så blev det att  jag i stort sett jobbade varenda midsommar. De år jag inte var inlagd på något arbetsschema för den dagen, så bytte jag gärna och jobbade eftermiddag/kväll för någon kollega som ville fira midsommar med sina barn.

Så får jag sill och potatis, med nubbe till plus en god glass till efterrätt, så har jag firat min midsommar.