Har jag blivit en promenadidiot?
Det var i början av december som jag skaffade mitt aktivitetsarmband och sedan dess har jag gått minst 10000 steg per dag med några få undantag. Jag tror inte att jag haft speciell dåligt kondis då jag gärna promenerat men har hiss och rulltrappor funnits, så har jag valt dem av lathet. Hur många gånger har jag inte läst ”när hissen är på väg upp, är hälsan på väg ner”, och skrattat.

Nu är jag i det tillståndet att, har jag inte gått mina 10000 steg, så har jag abstinens. Inte för att jag ser på armbandet att jag inte gått utan jag känner det i kroppen. Veckorna jag jobbar, och sitter mycket i bilen, är det lite svårare att nå upp till antalet, men de lediga dagarna går det som en dans… (I går tog jag några hambosteg på vägen inklusive djupnigning. Hoppas ingen såg mig, för då hade det tänkt att han är en IDIOT.

I dag tog vi oss en långpromenad utefter älven. Nya miljöer piggar upp och solen sken med ett värmande sken, otroligt gott. Lärde mig att där vi promenerade hade varit en metropol där det fanns en skvaltkvarn men även ner vid älven fanns en brygga. Härifrån och ner till Göteborg gick passagerarbåtar under första delen av 1900-talet.
Dessa båtar utnyttjades utav bönderna som åkte ner med skörden till Göteborg för att sälja sina produkter på torget.

Det är bara att konstatera att promenader även ger något till huvudet också.